Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Konstig AF fråga

Produkter
(logga in för att koppla)

joakim_k

Aktiv medlem
Ett tag efter att jag köpt min 5D III upptäckte jag att den felfokuserade en aning. Skickade in den till RCC och de justerade fokus. Var inte riktigt nöjd för jag tyckte inte det blev riktigt bra i alla fall. Det tog lite tid för mig att fatta vad som var fel. När jag fokuserar med mittpunkten sitter fokus perfekt. Använder jag en av punkterna ute i kanten hamnar skärpan för nära mig. Detta märks mycket tydligt med 50/1,2 och 85/1,2 och en aning på 70-200/2,8 och inte alls på 24-70/2,8. Ska det vara så? Alltså att skärpeplanet är lite krökt.. Enligt både Canon och Intervision (som justerade min 5D II) så är det så. Man justerar efter referens optik och testar med mittpunkten och sedan lägger de samma inställning på alla andra punkter. För att få skarpa bilder med 50an och 85an på stora bländare måste jag kompensera för detta eller använda mittpunkten och komponera om. Märkte aldrig det på min 5D II för där kan man inte riktigt lite på punkterna i kanten.
 
Intressant frågeställning Du tar upp. Hoppas det kommer in någon i tråden som har gedigen kunskap på området.
För ett objektiv slipat för en våglängd borde inte fungera så. Där borde "skärpeplanet" framför och bakom objektivet ha samma form fast i annan skala. Hur det blir när man kompromissat samman alla våglängder har jag aldrig grubblat på.
 
Det skall inte vara så, men många objektiv lider mer eller mindre av ett krökt skärpeplan. Hur det är med ljust de här två har jag ingen koll på men med det korta skärpedjup som de ger behövs ju inte mycket bildfältskrökning för att något skall hamna ur fokus.

Micke.
 
Hur blir det om du ställer skärpan och sedan komponerar om bilden?
Och om du ställer dig framför en plan yta och fokuserar med mittenpunkten blir det skarpt även ut mot kanterna då? Och om du använder mittenpunkten för att fokusera framför en plan yta för att sedan komponera om blir bilden oskarp i mitten då?
Detta kan bero på en del olika saker, dels som någon skrev att objektivet har bildfältskrökning vilket är normalt egentligen då det ju faktiskt är längre avstånd till bildkanten än till centrum av bilden.
 
Om jag fokuserar med mittpunkten och komponerar om blir det skarp. Fokuserar jag mot en plan yta blir det skarpt med mittpunkten men inte om jag tar en punkt i kanten.
 
Har testat 70-200 igen och jag var nog lite slarvig innan för jag märker inget nu. Problemet syns alltså bara med 50/1,2 och 85/1,2.
 
Det är i naturligtvis i och för sig inte alls konstigt att man får mycket mera bekymmer med 1:1,2 än med 1:2,8-objektiv.

Men har du konstaterat att det verkigen rör sig om bidfältskrökning? Plattan med AF-sensorerna ska inte bara sitta på korrekt avstånd, utan den måste också vara noggrant parallell med sensorplanet. AF-justeringen brukar vara noggrannast för mittpunkts-AF-sensorerna, medan det förefaller vara mera "slapphänt" när det gäller kantsensorerna.

Det går att skilja på ifall det handlar om bildfältskrökning eller en dåligt planjusterad AF-platta. Vid bildfältskrökning får du backfokus i båda kanterna, medan du har backfokus i den ena och frontfokus i den andra bildkanten vid snedjusterad AF-sensorplatta. Båda felen kan ofta förekomma samtidigt, men ju längre brännvidden är ju mindre blir problemen med bildfältskrökning.
.
 
Det är i naturligtvis i och för sig inte alls konstigt att man får mycket mera bekymmer med 1:1,2 än med 1:2,8-objektiv.

Men har du konstaterat att det verkigen rör sig om bidfältskrökning? Plattan med AF-sensorerna ska inte bara sitta på korrekt avstånd, utan den måste också vara noggrant parallell med sensorplanet. AF-justeringen brukar vara noggrannast för mittpunkts-AF-sensorerna, medan det förefaller vara mera "slapphänt" när det gäller kantsensorerna.

Det går att skilja på ifall det handlar om bildfältskrökning eller en dåligt planjusterad AF-platta. Vid bildfältskrökning får du backfokus i båda kanterna, medan du har backfokus i den ena och frontfokus i den andra bildkanten vid snedjusterad AF-sensorplatta. Båda felen kan ofta förekomma samtidigt, men ju längre brännvidden är ju mindre blir problemen med bildfältskrökning.
.

AF sensorn är plant med bildsensorn. Med de ljusstarka gluggarna är mitten bra och ju mer utåt kanten man kommer så får man mer frontfokus. Exakt samma på båda sidor. Det är tydligast med 50an och mindre tydligt med 85an. Felet ökar när avståndet ökar. Det jag undrar är ju om det beror på optiken eller kameran. Som sagt har Canon precis gjort fokusjustering och de säger att allt är rätt.
 
I så fall är det bildfältskrökning, som sagt. Objektivkonstruktörerna väljer att kompromissa mer och mer med att korrigera denna ju ljusstarkare och ju vidvinkligare objektiven är (som du själv har kunnat konstatera), eftersom annars övriga objektivfel skulle bli mycket mer besvärande.

Ökar fokuseringsfelet även i centrum när du ökar avståndet? Canon-teknikerna anser säkert att fokuseringen är tillräckligt bra injusterad ifall den duger i centrum. Är kanterna viktiga får man blända ner, vilket förstås gör att det behövs mera ljus.

Det handlar alltså primärt om begränsningar i objektiven. Det teknikerna ibland gör är att inte sikta på att lägga planet för max skärpa exakt i centrum, utan något förskjuten mot kanternas maximala skärpeplan. Detta ger mera hyfsad skärpa över en större del av bildytan
.
 
I så fall är det bildfältskrökning, som sagt. Objektivkonstruktörerna väljer att kompromissa mer och mer med att korrigera denna ju ljusstarkare och ju vidvinkligare objektiven är (som du själv har kunnat konstatera), eftersom annars övriga objektivfel skulle bli mycket mer besvärande.

Ökar fokuseringsfelet även i centrum när du ökar avståndet? Canon-teknikerna anser säkert att fokuseringen är tillräckligt bra injusterad ifall den duger i centrum. Är kanterna viktiga får man blända ner, vilket förstås gör att det behövs mera ljus.

Det handlar alltså primärt om begränsningar i objektiven. Det teknikerna ibland gör är att inte sikta på att lägga planet för max skärpa exakt i centrum, utan något förskjuten mot kanternas maximala skärpeplan. Detta ger mera hyfsad skärpa över en större del av bildytan
.

I centrum är det alltid bra med 85an. 50an är oftast bra i centrum men lite svår att bedöma på grund fokuskiftet den lider av. Min tanke är att pilla med microjusteringen lite för att kompromissa så som du sa. Verkar vara det bästa sättet.
 
Det kan vara en god idé att testa med mikrojustering. Kan vara lite struligt, men det är mindre problem med fasta objektiv än med zoomar. Och fokusskift klarar mikrojusteringen förstås inte alls av.
.
 
Det kan inte vara så att du tittar noggrannare nu med nya kameran eftersom Canon 50/1.2 inte är känt för att vara superskarpt? Tvärtom har det ganska dålig skärpa tills du bländar ner till f/4 ungefär. Det här objektivet köper man nog för dess fina bakgrundsoskärpa och inte för dess skärpa.
 
I centrum är det alltid bra med 85an. 50an är oftast bra i centrum men lite svår att bedöma på grund fokuskiftet den lider av. Min tanke är att pilla med microjusteringen lite för att kompromissa så som du sa. Verkar vara det bästa sättet.

Men fenomenet med att fokusplanet ej är är plant, ses väl bäst med objektivet vidöppet, och då ger väl inte 50/1,2 något fokusskift? Det är väl när du bländar ner som problemet med det här objektivet uppstår, f:2-4 innan skärpedjupet blir så stort att det täcker skiftet.

Har du samma förskjutning i båda kanterna och är det åt samma håll??
 
Det kan inte vara så att du tittar noggrannare nu med nya kameran eftersom Canon 50/1.2 inte är känt för att vara superskarpt? Tvärtom har det ganska dålig skärpa tills du bländar ner till f/4 ungefär. Det här objektivet köper man nog för dess fina bakgrundsoskärpa och inte för dess skärpa.

Det håller jag inte alls med om. Min 50a är riktigt vass redan på 1,6. Bättre än alla andra 50or jag ägt och testat.
Tittar noggrant eftersom det var mycket strul innan Canon fick rätt på både glugg och hus. Första gången kameran hade varit inne så var det fortfarande problem. Fick skicka in igen. Efter det ville jag kolla så allt funkade och upptäckte detta.
 
Men fenomenet med att fokusplanet ej är är plant, ses väl bäst med objektivet vidöppet, och då ger väl inte 50/1,2 något fokusskift? Det är väl när du bländar ner som problemet med det här objektivet uppstår, f:2-4 innan skärpedjupet blir så stort att det täcker skiftet.

Har du samma förskjutning i båda kanterna och är det åt samma håll??

Det är samma i båda kanterna, dvs skärpan kommer för nära mig med det yttre punkterna. Syns bäst vidöppet och ner till 2,0. Exakt samma sak med 85/1,2.
 
Tycker att det verkar vara en del förvirring när det gäller skillnaden mellan bildfältskrökning och fokusskift på sina håll.
Bildfältskrökning beror på att det är ett längre avstånd till ytterkanterna än till centrum om man fotograferar av ett plan som en tegelvägg eller dylikt och ju vidvinkligare optiken är ju större blir skillnaden i avstånd till centrum jämfört mot till kanterna, inget konstigt. Detta innebär att fokus kommer att hamna framför väggen i bildkanterna om man fokuserar mot centrum och således bakom väggen i centrum om man fokuserar mot bildkanten. Detta är hur verkligheten är beskaffad, sedan har man kompenserat detta olika mycket eller inte alls i olika objektiv.

Fokusskift däremot är ett optiskt fenomen orsakat av sfärisk aberration som beror på att fokus förskjuts när randstrålarna skärmas av, alltså när man bländar ned. Om då optiken är optimerad för att fokusera så "skarp" som möjligt på full öppning kommer fokus att flytta sig så pass mycket att det inte helt döljs av ökat skärpedjup vid mindre nedbländning. I realiteten innebär detta att man kanske måste blända ned till f/4,0 eller liknande för ett objektiv med ljusstyrkan f/1,2 innan skärpedjupet "hunnit ikapp" fokusskiftet.

Med andra ord måste man kompromissa när man finjusterar fokuseringen på ett objektiv där man inte tagit hänsyn till detta vid designen och kompenserat med flytande linselement till exempel. Tidigare var inte detta ett lika stort problem då fokusskiftet delvis maskerades av emulsionen i filmen och att man sällan betraktade bilder på samma sätt (100% på skärm).
 
Det håller jag inte alls med om. Min 50a är riktigt vass redan på 1,6. Bättre än alla andra 50or jag ägt och testat.
Tittar noggrant eftersom det var mycket strul innan Canon fick rätt på både glugg och hus. Första gången kameran hade varit inne så var det fortfarande problem. Fick skicka in igen. Efter det ville jag kolla så allt funkade och upptäckte detta.

Jag bara berättar vad det är känt för.
http://www.photozone.de/canon_eos_ff/472-canon_50_12_5d
http://www.the-digital-picture.com/Reviews/Canon-EF-50mm-f-1.2-L-USM-Lens-Review.aspx

Du har inte berättat vilken bländare du har problem med, eller är det på alla bländare?
 
Tycker att det verkar vara en del förvirring när det gäller skillnaden mellan bildfältskrökning och fokusskift på sina håll.
Bildfältskrökning beror på att det är ett längre avstånd till ytterkanterna än till centrum om man fotograferar av ett plan som en tegelvägg eller dylikt och ju vidvinkligare optiken är ju större blir skillnaden i avstånd till centrum jämfört mot till kanterna, inget konstigt. Detta innebär att fokus kommer att hamna framför väggen i bildkanterna om man fokuserar mot centrum och således bakom väggen i centrum om man fokuserar mot bildkanten. Detta är hur verkligheten är beskaffad, sedan har man kompenserat detta olika mycket eller inte alls i olika objektiv.

Fokusskift däremot är ett optiskt fenomen orsakat av sfärisk aberration som beror på att fokus förskjuts när randstrålarna skärmas av, alltså när man bländar ned. Om då optiken är optimerad för att fokusera så "skarp" som möjligt på full öppning kommer fokus att flytta sig så pass mycket att det inte helt döljs av ökat skärpedjup vid mindre nedbländning. I realiteten innebär detta att man kanske måste blända ned till f/4,0 eller liknande för ett objektiv med ljusstyrkan f/1,2 innan skärpedjupet "hunnit ikapp" fokusskiftet.

Med andra ord måste man kompromissa när man finjusterar fokuseringen på ett objektiv där man inte tagit hänsyn till detta vid designen och kompenserat med flytande linselement till exempel. Tidigare var inte detta ett lika stort problem då fokusskiftet delvis maskerades av emulsionen i filmen och att man sällan betraktade bilder på samma sätt (100% på skärm).

Jag vet skillnaden mellan focus shift och bildfältskrökning.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto