jonasfj
Avslutat medlemskap
Jag och min fru kom fram till att vi borde använda samma system. Dels för sänka kostnaderna, genom att undvika dubbletter, men det blir också mindre utrustning att ta med sig. Jag kom från Nikon D750 och min fru hade under många år arbetat med Canon 5Dmk3.
Valet föll på den nyutkomna Sony A7iii. Tyvärr blev vi under ett års tid aldrig riktigt vänner med Sony och när Nikons spegelfria system kom satsade vi på varsin Z7.
Jag förstår att jämförelsen haltar eftersom kamerorna kommer i olika prisklasser, men det går bara att jämföra det man har.
Ergonomi
Vi jobbar alltid i manuellt läge. Arbetsflöde och stil avgör till stor del hur man uppfattar olika kameror.
Sony känns, tvärtemot vad många säger, bra att hålla i handen. Höger lillfinger hamnar under huset, men det är inte ett problem för mig. Perfekt vikt.
Jag har vant mig att jobba med kameran mot ögat. Sony gör det svårt. Det känns som om någon flyttat osten varje gång.
Funktionsknapparna går att programmera, men behövs inte eftersom allt går att fixa via en funktionsknapp, Fn. Det är lätt att komma åt en knapp och ändra inställningar av misstag när man fokuserar på motivet.
Den bästa platsen är reserverad för exponeringskompensationen, som aldrig tror att jag någonsin använt. Ratten för slutartider är en skämt, medan man ändrar bländare ganska bekvämt.
Menyn är också svårarbetat, det blir mycket leta i manualen och googla när man är ute på fältet och det är frustrerande. Namnen på många funktioner är ologiska och man glömmer mellan varven och så står man där igen.
Helt ok skärm. Sökaren hackar lite, men efter ett tag vänjer man sig och det är inget större problem. Histogrammet är för flakt och svårt att jobba med.
Nikons ergonomi är mycket vassare. Huset känns mer gediget och bekvämare att hålla i. Rattarna sitter på rätt plats, liksom knapparna jag använder mest, ISO, AF-ON, i-knappen osv. Allt jag behöver är lätt att göra med kameran mot ögat.
Touch-skärmen är mycket trevlig att jobba med och menyerna logiska, åtminstone för mig som har använt Nikon förut. En detalj som stör mig otroligt mycket är att det inte går att navigera genom menyerna med joysticken. Om man öppnar menyn och rör joysticken går kameran tillbaka till fotograferingsläge. Helt absurt och svårt att vänja sig till.
En annan irriterande detalj är att kameran snabbt går i viloläge. Sen tar det alldeles för lång tid att start upp. Jag vet, det handlar om mindre än en sekund, men otroligt enerverande.
Min fru klagar på att hon kommer åt de två funktionsknapparna till höger om objektivet, men jag har inte det problemet.
Skärmen är teoretiskt bättre än Sony, men i praktiken likvärdig. Sökaren är mycket bättre och snabbare. Histogrammet är lättare att använda.
Bildkvalitet och färger
Jag är ingen pixelpeepare och kan egentligen inte uttala mig objektivt. Vi tycker båda att Nikons bilder känns lite renare och krispigare, särskilt när man vrider upp ISO.
Sony har skumma färger. Jag vet att det är en personlig preferens och ni får se och tycka själva. Nikons färger känns renare, klarare och mer naturtrogna. Sony är lite murrig och färgerna känns ibland konstiga. Jag har svårt att få till samma resultat i efterbearbetningen. Det kanske beror på inkompetens.
De tre första bilderna nedan är exempel från Sopny där jag inte är helt nöjd med färgerna. Notera att färgerna är efterbearbetade, men jag känner att jag inte får till samma resultat som hos Nikon.
Den fjärde och femte bilden är tagna med Nikon.
Kitobjektiv
Jämförelsen haltar eftersom prislappen på Sonys 28-70/3.5-5.6 och Nikons 24-70/4 är helt olika, men jag kan bara skriva om vad jag har.
Sonys kitobjektiv är helt ok. Skarpt och lättanvänt utan riktiga svagheter. Nikons objektiv är spektakulärt. Bättre än nästan alla normalzoomar på marknaden.
Sony har vibrationsreducering (OSS) i objektivet och jag tror det beror på att den i huset inte är lika effektiv som Nikon. Eftersom fattningen är betydligt mindre hos Sony så har inte sensorn samma frihet att röra sig. Jag uppfattar att vibrationsreduceringen fungerar bra hos båda. Med lite tur och koncentration går det att ta bilder upp till 1s om det kniper.
Autofokus
Sonys autofokus är mycket bättre. Eye-AF måste vara det bästa som hänt sedan brödkaveln uppfanns, åtminstone så länge den fungerar. Ibland vill den inte. Jag tror det har att göra med ljuset. Otroligt irriterande när man är i studion och blir tvungen att switch mellan olika fokusmetoder.
När jag använder Sony är jag ganska omedveten om AF och det är väl det bästa betyget som går att ge. Med Nikon får man kämpa något lite mer.
Nikon är seg i svagt ljus och saknar Eye-AF. Jag hoppas verkligen de fixar till det i den utlovade uppdateringen av firmware som kommer den 16 maj.
Jag ser verkligen fram mot att ersätta mina Tamronobjektiv 15-30/2.8 och 70-200/2.8 med mindre, lättare och bättre objektiv. Den vida zoomen byts mot 14-30/4 eftersom f/2.8 är ganska onödigt vid ultravida vinklar. För telezoomen vill jag ha f/2.8.
Min personliga slutsats
Efter den 16 maj kommer Nikon Z7 kännas som en fullträff för oss och annonsen för Sony är redan ute.
PS Detta är våra personliga åsikter och erfarenheter och jag känner många som är mycket nöjda med Sony.
Valet föll på den nyutkomna Sony A7iii. Tyvärr blev vi under ett års tid aldrig riktigt vänner med Sony och när Nikons spegelfria system kom satsade vi på varsin Z7.
Jag förstår att jämförelsen haltar eftersom kamerorna kommer i olika prisklasser, men det går bara att jämföra det man har.
Ergonomi
Vi jobbar alltid i manuellt läge. Arbetsflöde och stil avgör till stor del hur man uppfattar olika kameror.
Sony känns, tvärtemot vad många säger, bra att hålla i handen. Höger lillfinger hamnar under huset, men det är inte ett problem för mig. Perfekt vikt.
Jag har vant mig att jobba med kameran mot ögat. Sony gör det svårt. Det känns som om någon flyttat osten varje gång.
Funktionsknapparna går att programmera, men behövs inte eftersom allt går att fixa via en funktionsknapp, Fn. Det är lätt att komma åt en knapp och ändra inställningar av misstag när man fokuserar på motivet.
Den bästa platsen är reserverad för exponeringskompensationen, som aldrig tror att jag någonsin använt. Ratten för slutartider är en skämt, medan man ändrar bländare ganska bekvämt.
Menyn är också svårarbetat, det blir mycket leta i manualen och googla när man är ute på fältet och det är frustrerande. Namnen på många funktioner är ologiska och man glömmer mellan varven och så står man där igen.
Helt ok skärm. Sökaren hackar lite, men efter ett tag vänjer man sig och det är inget större problem. Histogrammet är för flakt och svårt att jobba med.
Nikons ergonomi är mycket vassare. Huset känns mer gediget och bekvämare att hålla i. Rattarna sitter på rätt plats, liksom knapparna jag använder mest, ISO, AF-ON, i-knappen osv. Allt jag behöver är lätt att göra med kameran mot ögat.
Touch-skärmen är mycket trevlig att jobba med och menyerna logiska, åtminstone för mig som har använt Nikon förut. En detalj som stör mig otroligt mycket är att det inte går att navigera genom menyerna med joysticken. Om man öppnar menyn och rör joysticken går kameran tillbaka till fotograferingsläge. Helt absurt och svårt att vänja sig till.
En annan irriterande detalj är att kameran snabbt går i viloläge. Sen tar det alldeles för lång tid att start upp. Jag vet, det handlar om mindre än en sekund, men otroligt enerverande.
Min fru klagar på att hon kommer åt de två funktionsknapparna till höger om objektivet, men jag har inte det problemet.
Skärmen är teoretiskt bättre än Sony, men i praktiken likvärdig. Sökaren är mycket bättre och snabbare. Histogrammet är lättare att använda.
Bildkvalitet och färger
Jag är ingen pixelpeepare och kan egentligen inte uttala mig objektivt. Vi tycker båda att Nikons bilder känns lite renare och krispigare, särskilt när man vrider upp ISO.
Sony har skumma färger. Jag vet att det är en personlig preferens och ni får se och tycka själva. Nikons färger känns renare, klarare och mer naturtrogna. Sony är lite murrig och färgerna känns ibland konstiga. Jag har svårt att få till samma resultat i efterbearbetningen. Det kanske beror på inkompetens.
De tre första bilderna nedan är exempel från Sopny där jag inte är helt nöjd med färgerna. Notera att färgerna är efterbearbetade, men jag känner att jag inte får till samma resultat som hos Nikon.
Den fjärde och femte bilden är tagna med Nikon.
Kitobjektiv
Jämförelsen haltar eftersom prislappen på Sonys 28-70/3.5-5.6 och Nikons 24-70/4 är helt olika, men jag kan bara skriva om vad jag har.
Sonys kitobjektiv är helt ok. Skarpt och lättanvänt utan riktiga svagheter. Nikons objektiv är spektakulärt. Bättre än nästan alla normalzoomar på marknaden.
Sony har vibrationsreducering (OSS) i objektivet och jag tror det beror på att den i huset inte är lika effektiv som Nikon. Eftersom fattningen är betydligt mindre hos Sony så har inte sensorn samma frihet att röra sig. Jag uppfattar att vibrationsreduceringen fungerar bra hos båda. Med lite tur och koncentration går det att ta bilder upp till 1s om det kniper.
Autofokus
Sonys autofokus är mycket bättre. Eye-AF måste vara det bästa som hänt sedan brödkaveln uppfanns, åtminstone så länge den fungerar. Ibland vill den inte. Jag tror det har att göra med ljuset. Otroligt irriterande när man är i studion och blir tvungen att switch mellan olika fokusmetoder.
När jag använder Sony är jag ganska omedveten om AF och det är väl det bästa betyget som går att ge. Med Nikon får man kämpa något lite mer.
Nikon är seg i svagt ljus och saknar Eye-AF. Jag hoppas verkligen de fixar till det i den utlovade uppdateringen av firmware som kommer den 16 maj.
Jag ser verkligen fram mot att ersätta mina Tamronobjektiv 15-30/2.8 och 70-200/2.8 med mindre, lättare och bättre objektiv. Den vida zoomen byts mot 14-30/4 eftersom f/2.8 är ganska onödigt vid ultravida vinklar. För telezoomen vill jag ha f/2.8.
Min personliga slutsats
Efter den 16 maj kommer Nikon Z7 kännas som en fullträff för oss och annonsen för Sony är redan ute.
PS Detta är våra personliga åsikter och erfarenheter och jag känner många som är mycket nöjda med Sony.
