Jättebra att Nikon uppdaterar eller täpper till luckorna i sitt sortiment men jag kan inte låta bli att slås av hur vi människor tänker. Vem i hela friden bryr sig egentligen om en pryl är en gammal konstruktion eller ny så länge som den levererar? Varför behövs det fasta gluggar mellan 12-24 mm med en bländare på 2,8? Varför i hela friden skall Nikon ta fram en sådan när 14-24/2,8 finns? Det kommer givetvis finnas en och annan entusiast som köper dessa men jag är övertygad om att Nikon kommer att få ytterst svårt att kunna räkna hem en sådan lansering. Jag ser det ur en marknadsmässig synvinkel. Inte ur mina våta drömmars
AF-S på en fish? AF-S är nice men den största fördelen för mig är inte snabbheten eller att den oftast går att justera manuellt (vilket i alla fall är nästintill omöjligt med dagens sökarskivor) utan att de är tysta. En Fish kan oftast användas som hyperfokal. Dvs sätt bländaren på 5,6-8 och avståndet på......3 meter kanske och "allt" är skarpt.
Varför måste vi kategorisera allt och stoppa in prylarna i fack? Är jag ett proffs för att jag har en massa 2,8 zoomar och ett antal fasta 1,4
r? Eller är jag en entusiast bara för att jag har en 24-120/4 eller en glad amatör för att jag har kvar mitt gamla 18-35/3,5-4,5? Jag måste lida av en personlighetsklyvning
. Jag har varit fotograf på heltid tidigare i mitt yrkesverksamma liv. Blev sedan en glad amatör men kallar mig numera för deltidsfotograf. Gör X antal jobb per år som jag får betalt för men det är inte min huvudsakliga inkomst.
Lustigt det här med behovet av att stoppa allt i fack. Köp det ni vill ha/behöver/eller bara gillar. Välj själv. Det är inte prylarna som gör dig till en proffsfotograf eller bara en glad amatör.
Så, baserat på min historia, vilka prylar "får" jag köpa?
