Annons

Röntgen på Arlanda

Produkter
(logga in för att koppla)
Det här är egentligen helt off topic, men jag vill bara lägga en kommentar eftersom jag började med glasskålen...

Olika material genererar olika färger i röntgenmaskinen. textil blir en färg, plast en annan, organiska material en tredje osv... Glas däremot blir kolsvart och går inte att lysa igenom.

Den fysiska förklaringen överlåtar jag åt nån annan, men det är rätt häftigt... det där med röntgen =o)

Nu återgår vi till fotograferandet igen. Fysikaliska fenomen i röntgenmaskiner får vi överlåta åt nåt annat forum ;o)

Nu vågar iaf JAG frakta min film genom handbagets röntgen efter alla dessa diskussioner.

Ha det gott alla!

MVH //Peter
 
Jag ska ta och tänka på det där när jag är lite nyktrare och när det lugnar ner sig med fester att springa på. Det är mycket nu :eek:)
 
Så här funkar röntgenkontrollen för bagaget

För alla er som pratar om blypåsar, så här funkar det.

Den första röntgenmaskinen är automatiskt, det är en dator som kan känna av ca 80% av alla saker som man kan tänka sig att ha i en väska.
Saker som märks av som är suspekta eller som inte känns igen, då går det upp på skärmen hos en vakt och han har en halv minut på sig att bestämma om han ska släppa den vidare eller inte.

De ökar varken graden av strålning eller sänker den, för det går inte att styra, han ser bara skärmbilden. Röntgenapparaten är automatisk.

Om han tycker att den bör undersökas mer, så trycker han på en knapp och den väskan eller paketet går vidare till ett rum där två vakter med en annan röntgenmaskin kollar igenom väskan. Denna röntgenapparat går det att noggrant undersöka varje skikt av väskan. Om inte det hjälper att se vad det suspekta är för nåt så kallar man på passageraren från planet, så får han komma ner och öppna väskan så att de kan undersöka det.

Så funkar rutinen på Arlanda.

mvh - pavel maira
 
Sådär. Nu har jag gissat lite mer :eek:) I tabellen syns absorptionskoefficienter för bly och kisel. Det verkar rimligt att dom skulle använda energier inom det område jag markerat. Där är koefficienten ungefär 10 gånger större för bly än glas. Sen är dom angivna i den lite besynnerliga enheten cm^2/g, ungefär samma som man mäter tjocklekar på papper i, om man räknar om till vanliga cm ger det då att man behöver 45 gånger tjockare med glas än bly för att absorbera lika mycket fotoner. Så för en cm glas skulle det bara behövas 0,2 mm bly. Observera dock att jag egentligen inte har nån koll på hur apparaterna funkar. Det beror lite på hur det fungerar när man vrider på styrkan. Om dom ökar fotonenergin spelar det inte så stor roll för då medför det bara att fler fotoner slinker igenom utan att man ökar antalet. Det verkar dock inte troligt. Det enklaste är nog att öka "exponeringstiden" och på så sätt öka antalet fotoner vilket då givetvis medför att fler fotoner har fastnat i filmen.
 

Bilagor

  • bly-kisel2.gif
    bly-kisel2.gif
    12.8 KB · Visningar: 643
En ny diskussion kanske?

Det handlade väl om hur luftfartverket rekommenderar sina passagerare att ta film i handbagaget för att inte riskera att dem förstörs.Inte om röntgenapparater eller blypåsars konstruktion eller funktion.

Jag skulle själv starta en sån här diskussion för jag var inne på Luftfartsverkets hemsida. Så då sökte jag först så att jag inte startar nåt som redan finns. Och det fanns - här! Men jag länkar vidare vad jag läste på sajten...

Luftfartsverkets filmrekommendation
Mitten på högra sidan kan man läsa om dessa.
 
Skulle ett digital minne typ microdrive kunna skadas av röntgen?

Det borde väl bara vara känsligt för magnetfält men bara en tanke som dök upp...

Någon som kan svara på det?
 
Re: En ny diskussion kanske?

Fac Similis skrev:
Det handlade väl om hur luftfartverket rekommenderar sina passagerare att ta film i handbagaget för att inte riskera att dem förstörs.Inte om röntgenapparater eller blypåsars konstruktion eller funktion.

Jag skulle själv starta en sån här diskussion för jag var inne på Luftfartsverkets hemsida. Så då sökte jag först så att jag inte startar nåt som redan finns. Och det fanns - här! Men jag länkar vidare vad jag läste på sajten...

Luftfartsverkets filmrekommendation
Mitten på högra sidan kan man läsa om dessa.

Problemet är att röntgen alltid är röntgen och att handbagaget också röntgas. Tex. Låt säga att dosen är tusen ggr större för det incheckade bagaget och detta medför att filmen förstörs. Kör sedan en film tusen ggr genom handbagageröntgen och den filmen kommer att vara precis lika förstörd. Påverkan av filmen uppkommer helt garanterat i handbagageröntgen. Frågan är bara när den börjar bli synbar. Jag har för övrigt aldrig märkt att någon film skulle ha tagit skada av handbagageröntgen.
 
Ehhh det här är väl inga nyheter. Man ska ALDRIG packa sin film i resväskan som blir incheckad. Film blir inte alltid skadad men det är många flygplatser som använder mycket stark röngten, speciellt efter September 11. Dom större flygplatserna använder ofta maskiner av typ CTX 5500 och går flmen igenom där händer det intressanta saker (jag provade en gång med ett par rullar i London) Det har gjorts många undersökningar om vanlig röngten för handbagage är "filmsafe" och jag har aldrig sett något som har visat att fimen tar skada. Möjligtvis om man gör igenom några hundra gånger men inte ens då tror jag det blir problem.

Vem har filmen i resväskan dessa dagar? Är man minsta lilla intresserad av foto måste man ju veta att det kan vara skadligt. Detta ämne har diskuterats väldigt ingående på www.photo.net och där var det flera personer som hade erfarenhet av forskning inom ämnet som hade intressanta saker att tillägga. Det visar sig att strålningen som din film utsätts (i handbagaget) för inne i kabinen är mycket högra än när det går igenom röngten för handbagage. Detta pga. den höga höjden och lite andra faktorer som är för långa tt gå in på. Så om du inte vill skicka det genom "filmsafe" röngten så bör du undvika att ta med det i kabinen :)) Hur nu det ska gå till.... Det finns en link här till en del av diskussionen men en hel del av den togs också via email. Nerd-varning lite längre ned, diskussionen blir väldigt teoretisk. http://www.photo.net/bboard/q-and-a-fetch-msg?msg_id=0026a3

Dessutom så är det ofta mycket svårt at få hand inspektion av film på Arlanda. Jag snällt frågat många gånger och alltid blivit dåligt bemött. Ett par gånger har man inte ens svarat på frågan utan ringt Arlanda polisen direkt!! Jag kan säga att jag blev väldigt förvånad när det hände! Jag har rest väldigt mycket och brukade alltid fråga efter hand inspektion men har slutat med det dom sista fem åren. Det kan vara lite besvärligt ibland när jag går igenom med 50 rullar och så kommer frugan bakom med lika många rullar. Vi har oftat gått igenom röngten minst 20 gånger på resor och har aldrig haft problem. Men det ska tilläggas att jag ej använt film högre än 800 på dessa resor. Kör man med 3200 kan det nog vara en bra ide att fråga efter hand inspektion för att vara på den säkra sidan.

Fredrik har naturligtvis en bra poäng i föregående inslag. Går man igenom nog antal gånger tar nog filmen skada. Men då får man åka på en lång resa om man ska gå igenom tusen gånger.....

mvh

H
 
Jag var i thailand och filipinerna nu över jul. Så det blev ju ändå några omgångar med flyning. Visst, bakgrundsstrålningen är större i kabinen än vad handbagage röntgen(eller tandläkarens) är för den delen. Dock är det onödigt att stråla mer än vad som är bra.

Jag hade filmerna förpackade i halvgenomskinliga burkar i en genomskinlig plastpåse. Dom kolla lite på den och la den i samma korg som nycklarna, altså den som varken går genom metalldetektorn, eller röntgen. Inga problem någonstans.
 
Tjena!

Vill bara kommentera att det inte alls med säkerhet behöver vara så att film tar skada om man skickar den genom handbagageröntgen massor av gånger, bara för att den skadas av röntgenmaskinen till incheckat bagage.

Troligen använder dom strålning med en annan frekvens i de starkare maskinerna och då kan man inte jämföra styrkan på maskinerna rakt eftersom det inte är samma "typ" av strålning.

Lite löst redogjort...

//Eric
 
Numeric skrev:
Tjena!

Vill bara kommentera att det inte alls med säkerhet behöver vara så att film tar skada om man skickar den genom handbagageröntgen massor av gånger, bara för att den skadas av röntgenmaskinen till incheckat bagage.

Troligen använder dom strålning med en annan frekvens i de starkare maskinerna och då kan man inte jämföra styrkan på maskinerna rakt eftersom det inte är samma "typ" av strålning.

Lite löst redogjort...

//Eric

Njo, nja. Tar den sig igenom plasthylsan så har den nog all möjlighet i världen att påverka filmen. Det är nog snarare så att dosen i handbageröntgen är väldigt mycket lägre. Dom nya incheckningsröntgenapparaterna är såna som ger en 3D-bild av föremålet. (Nu kan jag inte komma på vad det heter) Typ som dom använder på sjukhus. Denna typ av röntgen kräver helt enkelt en större dos och det diskuteras faktiskt om man inte använder dom lite väl lättvindigt på sjukhus på tex barn. Eller mao är det ofta tveksamt om man har större nytta av att utsätta patienten för en såpass stor dos än att lita till andra diagnos metoder. Lite kuriosa kanske.
 
PrinsValium skrev:
Njo, nja. Tar den sig igenom plasthylsan så har den nog all möjlighet i världen att påverka filmen. Det är nog snarare så att dosen i handbageröntgen är väldigt mycket lägre. Dom nya incheckningsröntgenapparaterna är såna som ger en 3D-bild av föremålet. (Nu kan jag inte komma på vad det heter) Typ som dom använder på sjukhus. Denna typ av röntgen kräver helt enkelt en större dos och det diskuteras faktiskt om man inte använder dom lite väl lättvindigt på sjukhus på tex barn. Eller mao är det ofta tveksamt om man har större nytta av att utsätta patienten för en såpass stor dos än att lita till andra diagnos metoder. Lite kuriosa kanske.



Vad jag ville säga är att man inte kan förutsätta att frekvensintervallet på strålningen i de olika röntgenmaskinerna är samma och därför kommer strålningen (eventuellt) att påverka filmen på olika sätt.

För det första så ska strålningen ta sig fram till filmen och olika material är ju som bekant mer eller mindre "genomskinliga" i olika frekvensintervall.

För det andra så kan det (möjligen!) vara så att filmen bara reagerar (eller växelverkar om man vill använda finare ord) med fotoner med viss energi. Så är det iaf för fotoner med energin som ligger inom och strax utanför synligt ljus så man skulle kunna anta att det kan ha betydelse också för fotoner med hög energi.

Jag vill liksom påpeka att det finns fler parametrar att ta hänsyn till än bara strålningsdosen (intensiteten), och att det därmed inte nödvändigtvis behöver vara en risk att skicka film genom en "svag" röntgenmaskin massor av gånger.

Mer exakt redogjort!


Men egentligen kan jag inget om såna där maskiner så det kan nog vara så att den huvudsakliga faktor är strålningsintensiteten. Jag får ta och fråga en sjukhusfysiker...

//Eric
 
Numeric skrev:

Men egentligen kan jag inget om såna där maskiner så det kan nog vara så att den huvudsakliga faktor är strålningsintensiteten. Jag får ta och fråga en sjukhusfysiker...

//Eric
Jag är inte sjukhusfysiker, men röntgeningenjör (på sjukhus dock).

Röntgen är nästan samma sak som foto, rent inställningsmässigt. Parametrarna som man anger är dock:
* kV -(spänning mellan katod-anod, dvs den spänning som elektronerna accelereras med). Högre kV ger strålning med högre penetrationsförmåga. För medicinska ändamål används ca 25-150 kV.
* mA - Den strömstyrka som man skickar genom glödtråden (katoden). Högre strömstyrka gör att fler elektroner lämnar katoden (och därmed träffar anoden).
* s (tid alltså). Dvs hur lång tid i sekunder som man exponerar.

Förenklat kan man sammanfatta det såhär:
* kV styr vilken typ av vävnad som avbildas.
* mA*s styr vilken dos som träffar filmen (eller numera digitala receptorer).

Det finns olika typer av röntgenprocedurer som kan användas:

1.) Slätröntgen som det brukar kallas på sjukhus. Det är den undersökning man normalt får genomgå om man t ex ramlat och brutit handleden. Man röntgar genom objektet mot en röntgenfilm eller en digital detektor. Bilden blir en tvådimensionell stillbild som visar skelettet. Jag är säker att alla har sett en sådan.

2.) Genomlysning. I detta fall ser man "live" vad som händer inne i kroppen. Rent tekniskt alstrar röntgenröret kontinuerligt strålning som passerar kroppen. På andra sidan kroppen fångas bilden av någon form av kamera. På äldre system kamerarör, på nyare CCD:er. För att kameran skall kunna uppfatta och återge bilden så konverteras strålningen till ljus mellan patienten och kameran med en sk bildförstärkare. Denna kan förenklat ses som en "röntgen-till-ljus-konverterare".

3.) Datortomografi. I detta fall roterar röntgenröret och en detektor, som är diametralt placerad i förhållande till röntgenröret, runt det objekt man vill avbilda. Bilderna rekonstrueras sedan med hjälp av ett datorsystem till tvådimensionella "tvärsnittsbilder" genom objektet. Bilderna ser alltså ut som om man hade skurit objektet i skivor. Dessa skivor kan sedan sättas samman till en 3D-volym som man kan vrida och vända på.

All röntgen bygger på att strålning absorberas olika mycket av olika material. Tumregeln är: Ju högre densitet, desto högre absorption.

De system som kontrollerar handbagaget är vanligen av typ 1.) ovan, och arbetar inom energiintervall upp till 160 kV men innehåller två detektorer med ett strålningsabsorberande filter emellan. Genom att jämföra signalen från de två detektorerna kan man räkna ut vilken typ av material som finns i din väska och färgkoda dessa därefter. Vanligtvis vill man skilja på organiska material, oorganiska material och metall. Dessa får då olika färger.

Jag är absolut ingen expert på flygplatsröntgen, men av den information jag lyckats googla fram så är det tydligen så att åtminstone de flesta amerikanska flygplatser numera använder datortomografi (metod 3 ovan) för kontroll av incheckat bagage. Hur det är i Sverige vet jag inte.

Typen av strålning är densamma, men en datortomograf kan normalt generera mer strålning per tidsenhet och kan därmed vara skadligare för känslig film.

Hur skadlig respektive typ av flygplatsröntgen är överlåter jag gärna till någon annan att bedöma. Jag kan för lite om fotofilm för att annat än gissa.
 
Ah! Intressant! Det var långt mycket mer än vad jag visste! Nu återstår bara frågan hur film reagerar på röntgenstrålning. Sen kan man skriva en avhandling! ;-)

//Eric
 
Numeric skrev:
Ah! Intressant! Det var långt mycket mer än vad jag visste! Nu återstår bara frågan hur film reagerar på röntgenstrålning. Sen kan man skriva en avhandling! ;-)

//Eric

Jag skulle spontant gissa (obs gissa) att det inte är röntgenstrålningen direkt som skadar filmen utan att det är diverse bieffekter av den. Så som av strålningen joniserade atomer i filmen som deexciteras och utsänder ljus av andra våglängder. Dessutom kan ju joniserade atomer reagera kemiskt inne i filmen också.
 
PrinsValium skrev:
Jag skulle spontant gissa (obs gissa) att det inte är röntgenstrålningen direkt som skadar filmen utan att det är diverse bieffekter av den. Så som av strålningen joniserade atomer i filmen som deexciteras och utsänder ljus av andra våglängder. Dessutom kan ju joniserade atomer reagera kemiskt inne i filmen också.

Ja, det låter som en kvalificerad gissning! Och det innebär att det finns ännu fler faktorer att ta hänsyn till...
 
ANNONS
Götaplatsens Foto