Annons

Tri-X400 på 3200 -- bildexempel

Produkter
(logga in för att koppla)
I min ungdom (i mitten på 60-talet) fanns det en framkallning som hette Negatol High Speed även kallad "Ryssoppa" som många pressfotografer nyttjade vid dåliga ljusförhållanden och som exp efter 3200. Den gav ett destingt korn och hög konturskärp som skapades genom att framkallningen arbetade både i högdagrar och skuggor.
En som också framkallade sina filmer med "Ryssoppan" var jazzfotografen Ove Alström.
Den här fina bilden av honom på Sonny Rollins, som även var omslag på bok "Portrait of my pals" (1965) har jag lyckan av att ha på väggen i mitt arbetsrum.

Det kanske finns någon (analogare) som har mer info om "Ryssoppan"?
 

Bilagor

  • sonny-rollins.jpg
    sonny-rollins.jpg
    43.3 KB · Visningar: 506
Provat T-Max

Vi körde T-Max från Kodak, 8 minuter vid 24°, till tidningsbilder. Svårigheten med Trix T-Max var inte att hitta en bra framkallare utan ett bra fix. Vi använde Kodak snabbfix men det tog 5 minuter istället för 1,5 minut med "gamla Tri-x" för att få bort "gula hinnan".
-Ryssoppan provade vi också men den tålde inte kvävgasaggiteringen något vidare utan "tog slut" för fort trots lock på tankarna.
 
Kul att se jazzbilden av Ove Alström! Jag har faktiskt gått i kurs hos honom i Boda, där han bodde under sina sista år. Det var kurser i svartvitt och vi använde Tri-X och D-76. Ryssoppan avslöjade han inget om. Men i sin bok om Emmaboda Glasverk utgiven 1979 skriver han att bilderna fotats med Tri-X exponerad efter 1600 ASA och framkallade i "Ryssoppa II" (en specialframkallare. Har förut frågat om någon vet vad det är men fick då inget svar. Negatol High Speed är det alltså, Men de enda träffar jag får när jag googlar är på läkemedel som har det namnet?
 
Jag körde tidigare den svenska framkallaren Pool Press. Fick ett antal dunkar från DN när de gjorde om sitt labb. Den framkallaren var helt fantastisk flr pressad Tri-X. Både kontrast och korn hölls nere.

När den soppan tog slut gick jag över till Stena Scanfors High Sensitive som var nästan lika bra. Den var vanlig på dagstidningar men tillverkas inte längre.

De rullar jag jar som är soppade av Sydsvenskan i HC-110 är väldigt korniga.

Numer kör jag T-Max framkallare och det går också bra.

Mitt tips för pressning är att minska agiteringen. För iso 1600 agiterar jag varannan minut. För iso 3200 var tredje. Agiteringen stimulerar högdagrarna som lätt blir för hårda och svårtkopierade.
 
Det finns några framkallarrecept för att utnyttja högre känslighet, som vid pressning, där man antingen bytt ut metolen mot phenidon eller minskat metolen och lagt till phenidon. Tror de heter FX-4 och FX-11. Även Ilfords gamla superframkallare ID-11 plus hade phenidon istället för metol som framkallningsämne tillsammans med hydrokinon. ID-11 plus reducerade kornigheten markant mot vanlig ID11 (D-76) som jag upplevde det när jag använde den. Kanske innehöll även ryssoppan phenidon? Idag kan man också köpa en engelsk framkallare som heter Clayton F-76 plus, vilken också är phenidonbaserad och sägs ge extremt fint korn utan att minska känsligheten som finkornsframkallare annars brukar göra. Jag funderar på om inte detta är den gamla ID11 plus i nytappning?
 
Det som gjorde mig glatt överraskad var den mycket måttliga kornigheten, trots Rodinal. Detta bekräftar mina tidigare observationer att rodinal verkar ge mindre korn i högre utspädning. Det är ju också minimal agitation -- tre vändningar var trettionde minut, vilket också det enligt uppgift minskar korntillväxten. Extra glad blir jag av den markanta utjämningseffekten som minimal agitering uppenbarligen har. Det finns fortfarande detaljer i skuggorna under sarkofagen (mörkt rödbrun sten), och även i fönsterkarmen av ljus sandsten. Mycket lovande.

-- MW
 
Funderar på hur kontrasten såg ut i negativen? Gick det att kopiera med normal filtergrad?
 
Jag gjorde en split-filter kopiering (grad 0 + grad 5), nästan helt utan pjattning eller efterbelysning, på Fotokemika Fineprint RC. Med lite mer trixande skulle det säkert gå att få fram riktigt snygga kopior. Det enda stället helt utan teckning i negativet är i fönsteröppningen -- och du ser ju på första bilden vilken överexponering det är där. Ljuset har tunnlat långt ut i perforeringen.

-- MW
 
Men hur såg kontrasten och tätheten i negativet ut? Var den normal, mjuk eller hård? Tunt, normalt, tätt?
 
Lite åt det hårda hållet, lite tunt. Men informationen fanns där.
Nästa gång kör jag antagligen 1600 med samma framkallning, men utan agitering vid 90 minuter, eller 3200 och förlänger framkallningstiden med en timme men agiterar vid 60 och 120 min.

-- MW
 
Jag vet inte om detta kan hjälpa herrarna/damerna i jakten på "Ryss soppan"

http://www.digitaltruth.com/devchart.html

se menyn till vänster för filmval..

http://www.digitaltruth.com/chart/scarpitti-paterson.html

http://www.rangefindermag.com/Magaz...eference=42C9284B46EB0E210A6E97B8AD77466E9CD7

http://clubsnap.com/forums/showthread.php?s=&threadid=304248

http://photo.net/bboard/q-and-a-fetch-msg?msg_id=003WI4

men vad vet jag. Jag har inte framkallat nåt på egen hand sen 1979... så det är bara ni som kan avgöra am det fanns någon vettig info i länkarna ovan :)

Vore dock kul att höra om något var bra eftersom det suger lite i framkallningstarmen trots allt.
 
Hittade inget om Negatol i någon av länkarna. Eftersom man tydligen kunde köpa den tycker jag att något borde finnas någonstans på webben? Det här blir väl samma mysterium som när jag sökte på nätet för att luska ut vad Ilford hade i sin ID11 plus. Tror jag höll på och letade i ett halvår. Till slut fann jag hemligheten i webarkivet på ett spanskt universitéts hemsida där man analyserat framkallaren. Där stod att Ilford ersatte metolen med phenidon i en koncentartion av 0,3 gram per liter. "Substituindo o METOL por FENIDONA (0,3g/litro), termos o revelador ILFORD ID11 PLUS."
 
Men det fanns andra intressanta saker i länkarna. Det absolut bästa resulatet för 3200 ISO var att använda Tri-X och framkalla i X-tol normalt för att sedan direkt efter en vattenskölj placera filmen i en ny dosa med "hydrogen peroxide" i botten. Filmen ska inte komma i kontakt med vätskan utan bara ångorna som blir när man hettar upp den i ett vattenbad. Resultatet med metoden ska bli bättre än med någon av de högkänsliga svartvita filmerna som finns att köpa. Man kan mer läsa om det här!
 
ANNONS