Varför fota okända på stan?

[Anders Östberg]

Jag undrar lite varför någon vill fotografera helt vanliga, okända människor på stan?

Jag har försökt någon enstaka gång och det ger mig ingenting, känner mig mest besvärad och bilderna är för det mesta ointressanta.

Jag ser i och för sig inget direkt problem med sådana bilder förutsatt att dom inte är kränkande av någon anledning, förstår bara inte riktigt vitsen med dom.

Vad säger ni om personen upptäcker att dom blivit fotograferade och att de kommer att finnas med på bild på Internet?

Hur skulle ni känna inför att hitta er själva i någons bildgalleri, fotograferad i smyg på stan? Skulle ni inte undra över syftet med bilden?

Det är inte menat som kritik, bara lite funderingar...

 

[Sushan]

Anders Östberg skrev:
Hur skulle ni känna inför att hitta er själva i någons bildgalleri, fotograferad i smyg på stan? Skulle ni inte undra över syftet med bilden?

Det är inte menat som kritik, bara lite funderingar...

Undrar vad djuren och insekterna i naturen känner?

OBS! Detta är inte heller någon kritik, utan en allvarlig fundering som jag haft ibland när jag sett arrangerade insekts-, grod- och snigelbilder och som dök upp igen när jag läste ditt inlägg.

 

[Anders Östberg]

Det är väl en egen diskussion huruvida insekter och djur "känner", fast jag tycker man ska behandla dom väl oavsett.

Jag tar inga arrangerade djurbilder, gillar egentligen inte heller zoo-bilder, det är liksom hela idén med t.ex fågelfoto för mig att det är svårt att ta bilder av fria djur, kanske lite "jakt" om man så vill fast utan bössa då.

Min fråga kanske är onödig, vi har olika intressen, jag är väl helt enkelt inte speciellt intresserad av okända människor på stan.

 

[Erik Schalin]

När jag vill plåta ngn på stan så är de mycket medvetna om det. Visst får man nej ofta men det får man respektera.

Att jag fotar ngn på stan beror oftast på att de har ngt som fångar mitt intresse estetiskt.
En hatt.
Ett halsband.
Blanka skor.
Vackert utseende.

Sedan finns det bilder när människorna blir statister och det är miljön man vill åt.

Att lägga ut dem på nätet, det är väl förbjudet i lag.

Men visst hamnar vinnande bilder i fotoklubben på nätet...

 

[NixXxoN]

Att lägga ut dem på nätet, det är väl förbjudet i lag.

http://www.fotosidan.se/cldoc/6790.htm

 

[Erik Schalin]

Den artickeln kan jag inte läsa

 

[NixXxoN]

aha! Då var det inget!

 

[dJb]

Jag tycker gatufotografi är väldigt fascinerande men väldigt svårt och det handlar för mig mer än om att bara "fota människor på stan". Det handlar mer tycker jag om att skildra sin samtid, typiska situationer och samtidigt försöka få med en konstnärlig aspekt. Jag har dessutom svårt att förstå hur man kan tycka såna här bilder anses ointressanta.

 

[froderberg]

En del går igång på att plåta vackra saker. Jag går igång på att fånga verkligeheten, det tycker jag ger en nerv som jag saknar i annan fotograf. Därför är jag reportagefotograf med förkärlek för gatufoto.

Men jag tycker att det krävs att bilderna är tillräckligt bra för att nerven ska finnas där. Många gatubilder ger mig inget eftersom de inte säger nått eller förmedlar nått, de är helt enkelt för dåliga.

Det verkar som många i börjar är så exalterade av att våga plåta folk på gatan att de är nöjda med bilderna bara för att de vågade. Det är väl som att plåta djur. I början är man nöjd och upphetsad att att älgen överhuvudtaget fastnade på filmen.

 

[froderberg]

Erik Schalin skrev:
Att lägga ut dem på nätet, det är väl förbjudet i lag.

I stort sett aldrig. Det krävs för det första att du inte är privatperson, sedan måste bilderna vara kränkande i juridisk mening. Det vill säga avslöja saker som religiös övertygelse eller sexuell läggning.

Det ska också finnas en systematisk databehandling och bilderna får inte vara konstnärliga eller journalistiska på något sätt.

Alltså är det i stort sett bara skolfotokataloger som inte får läggas ut på nätet.

 

[Erik Schalin]

Tack! Magnus

 

[Uttryck]

Visst är det intressant att fota okända människor på stan. Men här hemma i min egen hemstad eller i Sverige ö h t tar det ofta emot på nåt sätt för att folk ibland undrar varför man fotar. För att dokumentera min samtid brukar jag tänka är ett lämpligt svar. För tänk om ingen hade dokumenterat stads- och gatubilden genom tiderna? Från de olika årtioendena? Det vore ju väldigt tråkigt.

 

[Urr]

Gatufoto är kul! Är man blyg som jag är det ett sätt att närma sig okända, men intressanta människor och fråga om man får ta en bild. Betydligt svårare dock på små orter än i storstan. Min bästa bilder från gatan tog jag när jag bodde i Stockholm på 80-talet. Jag har de senaste åren tagit många bilder på skolan här i byn där mina barn gått, helt öppet, utan att "be om lov", mer än via ögonkontakt med barnen. Men de bilderna är jag mycket tveksam till att lägga ut på nätet, i alla fall utan att be om tillstånd.

Visst smygknäpper jag ibland på gatan, men som fotograf har man alltid ett ansvar för hur man sedan använder bilderna, vad lagen säger och etik är inte alltid samma sak.

 

[froderberg]

Det underlättar nog om man kallar fotograferandet för ett projekt, både för sig själv och om någon undrar.

 

[Benganbus]

Anders Östberg skrev:
Jag undrar lite varför någon vill fotografera helt vanliga, okända människor på stan?

Jag har försökt någon enstaka gång och det ger mig ingenting, känner mig mest besvärad och bilderna är för det mesta ointressanta.

Jag ser i och för sig inget direkt problem med sådana bilder förutsatt att dom inte är kränkande av någon anledning, förstår bara inte riktigt vitsen med dom.

Vad säger ni om personen upptäcker att dom blivit fotograferade och att de kommer att finnas med på bild på Internet?

Hur skulle ni känna inför att hitta er själva i någons bildgalleri, fotograferad i smyg på stan? Skulle ni inte undra över syftet med bilden?

Det är inte menat som kritik, bara lite funderingar...

Hej Anders, du skall inte tro att du kommer med nå'n ny fundering
Som Einstein!
Det här har jag hört förr!

Ok, skämt bara!!


Människor som visar sig på stan, dom ses ju..?
och kan bli fotograferade också
Det är väl litet av en risk att vara ute...

Och nu skall jag inte prata om alla bevakningskameror som vi alla finns på,
för det är inga konstnärliga bilder!!!
Men...undrar ibland vart dom tar vägen...!)

Men Ok, "Gatufoto" vare...

Jag tycker ibland att de "okända människorna" i viss situationer står/går visuellt bra i en omgivning...på något sätt.
Och då kan jag ta en bild!!

Jag vet smaken är olika, men tex fåglar kan röra sig visuellt fint i en bild,
så även människor!
Tycker jag alltså!

Och jag får ibland trevlig kontakt med mina "offer"!
Det gillar jag!

Har fotat "okända" på stan sedan tidigt 1960-tal,
beror nog på att jag är ett "stadsbarn" också,
man fotar i sin miljö!

Om jag hittade mig själv...på nätet!?
Va kul!!!
De e klart, gjorde jag nå't olovandes,
då kanske,
men annars bara kul/trevligt, tycker jag..!?

Bifogar några av mina "smygbilder"....
Det gäller att passa på!

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/300765.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/290781.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/288641.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/345392.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/300755.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/291705.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/703937.htm

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/703937.htm

 

[Anders Östberg]

"Einstein"? Nej, jag har inga illusioner om att jag hade en unik fundering, vad får dig att tro det?

 

[Benganbus]

Uttryck skrev:
Men här hemma i min egen hemstad eller i Sverige ö h t tar det ofta emot på nåt sätt för att folk ibland undrar varför man fotar...................
För tänk om ingen hade dokumenterat stads- och gatubilden genom tiderna? Från de olika årtioendena? Det vore ju väldigt tråkigt.

När jag inte fotar i STORA staden,
så fotar jag i den "lilla byn" där jag bor.
Och det är inte så lätt, håller med, man är "känd"!

Men ofta,
så blir det en trevliga samtal under fotograferandet,
både hemmavid och i STORA staden!
Därför gillar jag detta fotograferande!!
Skapar kontakter/dialog!

Dialogbilder alltså!
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/549688.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/420365.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/395723.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/608221.htm


Och dokumentationen som du nämner Karin!!
Här sticker jag ut hakan igen!

Det är nog dessa bilder, denna typ av bilder, dokumentationen av oss i vår vardag,
som man kommer att betrakta i framtiden....!
Som "överlever"!?

Dokumentation alltså!
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/460712.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/633903.htm
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/787249.htm



Ps. Å mina sk. "konstnärliga bilder",
dom kan jag nog bara försöka imponera med just nu!!
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/488337.htm

Ps 2. Men visst e den väl någorlunda hyffsad konstnärlig....!???

 

[afe]

froderberg skrev:
Det underlättar nog om man kallar fotograferandet för ett projekt, både för sig själv och om någon undrar.

Det tror jag du har mycket rätt i.

När jag arbetade som pressfotograf hade jag inga som helst problem att gå omkring på stan och plåta vem som helst (i jobbet alltså).

Nu när jag är hobbyfotograf tycker jag det känns mycket svårare att fotografera okända människor, eftersom jag bara gör det för nöjes skull...

 

[HenrikHansen]

Jag brukar fotogreafera människor till höger och vänster, och oftast utan att fråga om lov. Däremot om för mycket ögonkontakt är uppnådd och det verkar passa så tackar jag för bilden jag tog, och tar självklart bort den om personen vill det.

Man jag tror jag finner en kick i att fotografera människor utan att de förstår/märker det och sedan gör dem till en del av ett konstverk som jag kan visa upp på internet.

 

[froderberg]

HenrikHansen skrev:
Jag brukar fotogreafera människor till höger och vänster, och oftast utan att fråga om lov. Däremot om för mycket ögonkontakt är uppnådd och det verkar passa så tackar jag för bilden jag tog, och tar självklart bort den om personen vill det.

Så gör jag också. Att fråga i förväg skulle ju förstöra bilden.