SPÅNERIER

SPÅNERIER. Krisen med en åldrande befolkning

Varför åka till Åre när vi har Hammarbybacken?

Funderar lite över olika kriser och deras hantering. Här hemma räcker det med långkalsonger mot köldkrisen. Värre då vad som händer med pensionerna framöver, stadsministern lanserar idén att man skall jobba till 75 år, och det är säkert bra för alla som har den typen av jobb. Alltså jobb där man håller sig frisk och som upplevs så stimulerande att man inte tar slut innan 75 års ålder.

Samtidigt är väl bristen på jobb ett av de stora problemen? Dessutom kommer förmodligen effektivisering och utflyttning av låglönejobb göra att arbetstillfällens blir ännu färre i framtiden? Och om vi är överens om att det inte är hållbart att producera mer och mer prylar i längden, jorden pallar helt enkelt inte, så är det en ekvation som är svår att få ihop.

Jag tycker också att problembeskrivningen är lite konstig, eller knapphändig. Man hävdar, med rätta, att folk blir äldre och äldre och således kommer att belasta trygghetssystemen längre och hårdare. Detta stämmer givetvis, men hade det handlat om ett fattighetsproblem så hade det sett lite annorlunda ut. Då hade bristen på varor och tjänster skapat ett behov av arbetskraft som inneburit att man skulle behöva arbeta längre/ sänka ersättningsnivåer för att antingen öka utbudet eller kyla ned efterfrågan.

Nu har vi i stället en situation där utvecklingen går mot att det kommer att krävas färre och färre arbetade timmar för att producera allt som efterfrågas. Redan nu är det ju knappast brist på prylar som är problemet, det är bara att kolla på hyllorna i affärerna eller utbudet i internet-handeln. Alltså är inte problemet att det behövs mer arbetskraft för att möta efterfrågan av varor och tjänster. Det vi upplever är inte ett växande fattigdomsproblem, vilket hade märkts i en brist i utbud av varor och tjänster, utan ett växande fördelningsproblem.

Vi måste i framtiden låta en större del av produktionseffektiviseringen fördelas jämnare än i dag då aktieägare i stort sett har rätt till all vinstmaximering och utdelning. Detta låter säkert väldigt vänster i många mer högerorienterade marknadsliberalers öron, och det får det väl göra då. Men om man inte tänker om och vågar åtminstone ifrågasätta fundamenten för den nu rådande marknadsekonomin kommer vi att hamna riktigt snett.

Vi kommer då att få en verklighet där det går åt mindre timmar att producera all skit folk efterfrågar, samtidigt som man försöker möta detta ”problem” med att alla skall jobba mer. Eller med andra ord, eftersom en stor del av befolkningen kommer att vara arbetslös beroende av arbetsbrist kommer det heller inte finnas avsättning för alla de varor och tjänster som bjuds ut, marknaden kollapsar med andra ord.

Och just att man ser dagens situation uteslutande som ett ”problem” är ett tecken på att man sitter fast i ett förlegat tänkande. Tillväxten i ekonomiska termer, vilket är det enda man i dag tittar på, innebär att vi hela tiden måste producera mer varor och tjänster. Skulle man inte kunna tänka sig att vi i stället utnyttjade framstegen till att upprätthålla, eller i vissa fall till och med öka standarden samtidigt som delar av vinsterna för effektiviseringen användes till att vi alla behövde jobba mindre?

Jag tror också att den form av modernt slavarbete som bedrivs i formen att produktionen läggs i låglöneländer på något sätt måste regleras. Som argument brukar anges att den fattiga världen vinner på detta då det lyfter deras standard och ger jobb. Detta är i mycket en myt då ägarna inte återinvesterar sin avkastning lokalt, det handlar ju ofta om pensionsfonder och liknande som ägs och förvaltas av de ”redan välbeställda” på andra håll i världen. Dessutom är inte avsättningen för produkterna som produceras lokal, de tillför alltså inte lokalsamhället något.

Det man gör är att leta produktionsmiljöer där arbetskraften är så billig som möjligt och arbetarnas rättigheter i stort sett är obefintliga och där man dessutom får skita ned miljön efter eget godtycke. Alltså, i stället för att transportera slavarna till produktionen i den välbeställda delen av världen vilket man gjorde förr av naturliga skäl då produktionen då ofta var bunden till den lokala miljön, flyttar man produktionen till tredje världens moderna ”slavar”, man behöver ju då inte ens bry sig om sina ”slavarbetare” utan kan skylla de misshälligheter som uppdagas på någon lokal förmåga.

Alla ni som nu går i taket för att ni har en annan ideologi, försök balansera era kommentarer, skit i att läsa min blogg, eller bemöt inlägget i en egen blogg. Något av det tråkigaste som man kan råka ut för är folk som ryggmärgs reagerar och skriver långa kommentarer där det visar sig att de varken läst eller förstått vad jag skrivit utan tillskriver mig åsikter och egenskaper som jag inte har eller gett uttryck för.

Dela:

SPÅNERIER. Med 150 mm på Hasselbladaren

I går natt var jag ute med hasselbladaren och 150 mm objektiv. 150:an är ganska knepig att plåta med tycker jag, ofta vill jag fota miljöer och då blir det lite trångt med 150 mm. Dessutom blir skärpedjupet mindre vilket kräver mer nedbländning.

Den ultimata brännvidden för min typ av nattbilder ligger nog mellan moderat vidvinkel (50 mm) och norman (80 mm). Jag tar också nästan alla mina mellanformatsbilder med 80 mm på Hasselbladaren, någon 50 mm har jag inte. Så om någon har en CF 50 och vill byta mot en CF 150 så är det bara att höra av sig. Hur som helst här kommer två bilder från i går natt.

Dela:

SPÅNERIER. Twang i dag

På väg till fiket

I dag var det fika med grabbarna på Twang. Själv kom jag en timma sent vid 16 tiden, hade varit ute och plåtat på natten, så jag var trött som vanligt.

Bläddrade i Bertnt’s fina blurb-bok med bloggbilder. Han kan konsten att krama ur det som finns att krama ur sin LX3, förvånansvärt bra kvalitet och bra bilder, så jag beställde ett exemplar så klart. Det kan nog andra också göra om de mailar Bernt Carlzon, han finns på fotosidan.

Tbanekonst

Thomas Meldert hade sin gatufotobok med sig, men den han jag inte bläddra i, får hoppas han har med den även till nästa fika. Kul detta att fler och fler gör sina egna böcker, och kvaliteteten blir riktigt bra från blurb. Själv skall jag försöka sno ihop en bok med mina nattbilder, förmodligen kommer jag att göra den i två olika format, en liten och en stor.

Bertil och Alf

Jag hade tagit med lite bilder till dagens fika delvis för att visa ett riktigt bra papper, Epson Velvet Fine Art, ett matt papper som ger förhållandevis hög svärta. De nya pappren ger tillsammans med dagens skrivare nya möjligheter att skriva ut på främst matta och strukturerade ytor. Tidigare fick man gå via fotogravyr för att kunna få maximal svärta ur ett matt material.

Bengan

Jag hade ett exemplar av min Hendrix bild som jag skänkte till fiket, vilket var mycket uppskattat. En trevlig fikastund blev det och inte mycket kamerasnack var det heller. Micke Borg hade med sig en ny polare i form av en mini bullterrier, de passade bra ihop tyckte jag. Å Bengan börjar sukta lite smått efter en bra digitalkamera efter att fått låna Thomas X100. Skall bli spännande att se hur länge det dröjer? ;)

Dela:

SPÅNERIER. I väntan på natten

Jag håller på med att skanna mina storformats och mellanformatsnegativ, tanken är att försöka sno ihop en blurb bok vad det lider. Eftersom jag föredrar att fota på nätterna blir det en ganska trevlig sysselsättning i väntan på att klockan skall dra sig i väg mot fotodags.

Nu i natt då det är lite humanare temperatur ca 10 minus tänkte jag eventuellt lufta storformatskameran igen, det var ganska länge sedan sist. Just meditationen som påtvingas av storformatets långsamhet är något jag brukar uppskatta när jag väl tagit mig ut.

I natt får vi se vart jag styr kosan, egentligen tänkte jag försöka ta mig ut till Skeppsholmen. Jag tror att det finns en del fina motiv man kan fånga där, men vi får se vad det blir, det är trots allt en bit dit och det kostar på att dra sin utrustning i snömodden. Hur som helst här kommer några nygamla bilder i väntan på lite nytt. En del av bilderna har ni kanske sett tidigare, men det kan inte hjälpas. ;)

En bonusbild från Hasselbladaren

Dela:

SPÅNERIER. Västerbron

Västerbron som öppnades för trafik den 20 november 1935 och förbinder Södermalm med Kungsholmen är nog ett av Stockholms mest fotograferade byggnadsverk. Inte så konstigt, det är svårt att inte beundra denna vackra bro.

Dela: