Tankar kring en bild #4 – Marmorerat landskap

För femton-tjugo år sedan var fraktaler och kaosteori ett populärt tema inom naturfotografin. Det visades många bilder på ormbunkar och andra växter vars former repeterade sig i det till synes oändliga, bilder på trädliknande mönster i sanden, på oförutsebara vattenvirvlar och liknande. Mönster i det lilla som påminde om former på makronivå, och vice versa.

Bilden nedan är från min senaste vistelse i Jotunheimen, Norge. Den har ett släktskap med den fraktala geometrins bilder i det att betraktaren inte omedelbart får grepp om vare sig motiv eller skala. Kanske går associationen till marmorering i sten. Eller varför inte: som om någon dragit huden av jorden och blottlagt strimmor av fett och senor. Landskapet som kött, som levande organism.

2015-11-17 21:40   Gun-Inger Arvidsson

Vi har absolut inte samma tankar om din bild på något sätt.
Den behöver ingen text för att njuta av den.
Så känner jag.
Gun-Inger

Svar från Billingen 2015-11-17 22:46

Där ser man, visst ligger mycket i betraktarens öga. Tack för din kommentar!