Johan Lind njuter natur

Det här är en plats med naturen i fokus. Naturfotografi blandas med populärvetenskap.

Radiohusekens vara eller icke vara? En lösning!

Gamla träd bedöms av många som mycket värdefulla. Vissa träd blir så berömda att de får egna namn, trots att de står långt ifrån ära och redlighet och bara ses av ett fåtal människor då och då. Drottning Kristina-eken vid f.d. Lumpeboäng är en sådan skönhet berömd i det dolda.

Drottning Kristina-ek och en korp (bild ur min ekbok 
Ett annat berömt träd står nu mitt i en politisk debatt där stockholmarna verkar vilja något helt annat än beslutsfattarna. Det gäller så klart Radiohuseken / Radioeken / TV-eken (kärt barn har många namn!). Antalet "besökare" till detta träd är så klart mångfalt större än till den vackra Drottning Kristina-eken. 
Radiohuseken. En onekligen ovanlig syn mellan två filer i en storstad. Bilden är från 
den 24/10 2011.
Jag tycker radiohuseken är ett fenomenalt träd. Därför presenterade jag och Geir Hansteen Jörgensen i tisdagens abc-nytt ett alternativ där eken kan stå kvar, men utan att utgöra en risk för folk och bilar. Idag presenterar vi även alternativet på DN debatt
Vi tycker att Radiohuseken kan ses som en resurs, en tillgång. Om vi lyckas säkra, och bevara den, är Radiohuseken så gammal och stor att den har en enorm potential som både som landmärke och vykortsmotiv. Ja, varför inte en attraktion och utflyktsmål? Den mycket berömda Robin Hood-eken i Sherwoodskogen (eller Major Oak som den också kallas) lockar enligt den här hemsidan 600 000 besökare per år! Med tanke på stockholmarnas intresse för vår Radiohusek är det inte speciellt långsökt att se det just som något värdefullt. 
Som avslutning vill jag citera Länsstyrelsen. Vad säger de om våra mest skyddade träd - de naturminnes märkta träden? I Rapport 2005:01, Naturminnen i Stockholms län, Rapport (sidan 26) står det: 

"Kan man lika gärna hugga ned trädet? Nej, skyddet har sitt berättigande. Även om det idag står ensamt vet man inte hur miljön runt ett isolerat träd kommer att se ut om låt säga ett par hundra år, när trädet kanske fortfarande finns kvar.  Trädets betydelse för den biologiska mångfalden kan alltså både öka och minska under årens lopp, på sätt som vi kanske inte kan förutse idag.

Man får inte heller glömma bort estetiska och andra känslomässiga värden som många människor upplever inför väldiga träd."

Postat 2011-10-29 08:07 | Läst 2262 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera