En skogspromenad
Och denna gången i färg, dessutom en helt annan skog. Fotograferat 4 augusti en riktigt gråmulen dag, som ger ett jämnt mjukt ljus.
Och här startar vi, finns det något att ta bilder på?
sådär ja - in i skogen
under det gröna taket
där stod plötsligt en ettårig ört från västra Himalaya - en jättebalsamin - invasiv art. stor och fin
sen gick vi under kraftledningarna, detta är ett färgfoto, det var bara vädret som var sådant
men det fanns något med färg där uppe, som kunde minska spänningar, en stapel skivisolatorer
nu blir det att dammsuga omgivningarna efter motiv
en färgklick kanske?
söker vidare i den inte helt platta skogen
där det, liksom i så många andra skogar, ligger stengärdesgårdar (stoingäre på hemspråk) än här än där, noggrant och mödosamt upplagde för att hålla i hundratals år
det fanns motiv, en spännande trädstam med karaktär
ett "stor och liten" motiv
och så denna bilden, ja jag tyckte bara om den, ingen aning om varför, kan se ut som ett misstag, men kändes rätt
så plötsligt ett område med mosskullar, det gillar jag, dessutom var det rakt in i pilledutternas värld
de ser ut att ha koll på läget, men jag bildfrågade Google AI som först föreslog fröställningar av en köttätande kannranka, men det rodde jag inte på, försökte igen, då blev det fröställningar av spåmossa, det köper jag möjligen, men det kan lika gärna vara nåt annat
som dessa pilledutter, stiliga i slickad frisyr, där föreslogs det stor björnmossa - ja vem vet, kanske den förra också var det då bkörnmossan gärna växer i så stora kuddar. Men nu blir det spännande!
Trollsmör, en slemsvamp, en oerhört intressant varelse - se här: https://youtu.be/7ihgx_sNl5U eller läs här om slemsvampar https://www.sverigesnatur.org/natur/magiska-och-smarta-slemsvampar/
till sist ett mott tror jag, en sorts mal


















Hälsn!
Jag ser alltid bilderna i förstorad version. Och gillade direkt nummer 12.
Jag lade även märke till nummer 3, 5 och 13.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Hälsningar Lena
Men det var bilden på mosskullen som verkligen stannade kvar hos mig. De små växterna där, med sina stiliga frisyrer, ser ut att ha ordning på tillvaron – som ett litet samhälle mitt i det gröna. Jag tycker om hur du låter dem ta plats, utan att förklara för mycket. Det ger utrymme för fantasin att vandra vidare.
Tack för att du delar med dig av både det främmande och det välbekanta – skogen blir aldrig riktigt färdig, och det är just det som gör den så levande.