De fagra blomsterängar

Har visat fåglarna på ängarna utanför byn, men här är bilder på landskapet. Träden är borta, kråkorna är besvärliga nog mot vadarnas ägg. Ser varje år förändringen, från den kalla till synes döda jorden kommer det upp. Svävar som en mjuk ljuvlig matta över i överflödets tid. Men att förstå allt detta till fullo, det är jag oförmögen till. 

Detta är bildomgång nr 2 från mapp nr 12, allt taget under en förmiddag. Ibland händer mycket samtidigt. Två omgångar kvar att publicera efter denna. Måste tagit 500 bilder den dan. 

Just nu mycket gulplister och ängssyrasaftigt grönt, i våtmarker behövs ingen bevattning eller gödningEn del gräsarter bryter av. Skönt att inte allt är kvävegröntPrästkragarna där det är lite mer höglänt (en meter över havet?)och jag vet inte - slåttergubbe? fibbla?Och nu över till något helt annat - läsarfrågan. När jag senare tog bilder på en vråk, svepte denna lärkfalk plötsligt förbi i mulet väder på långt håll. Hemma ser jag i den usla bildkvaliten till trots, att falken tagit något. Faktiskt tycker jag det ser ut som en ladusvala. Men det går ju inte att avgöra. Frågan är - kan en lärkfalk slå en ladusvala?

Promenad på Håslövs ängar

Håslöv är ju ett gammalt namn på delen av byn närmast staden, vid kyrkan heter det Gustav Adolf och mot Fjälkinge till Palestina. Byn heter Skånes Viby. Där är det stillsamt. Enligt en lantmäterikarta från 1600talet såg delar av byn likadant ut då. Min tidigast spårbara förfader, Jochim Jochimson från 1600talets Sverige (baltstaterna i dag), fick gården närmast jag bor som förläning efter att ha överlevt en 7-8 krig. Att jag bor så nära är en tillfällighet, eftersom släkten länge bott i Östra Göinge. 

Nä, det var en utvikning. Håslövs ängar är ett naturreservat utanför byn. De hus som ligger närmast finns där för att 100årsöversvämningarna går dit, men inte längre. Helgeån rinner genom Hammarsjön där, i Norrland hade den hetat Hammarselet. Sjön översvämmar årligen när vårregnen kommer och Smålands snö far ut i Östersjön. Sjön kan då minst dubbla ytan.Och mer om östanvinden trycker upp havet. Normalt har den ett medeldjup på 0,8 meter. 

Håslövs ängar är en s.k. fågellokal och folk kommer i April-Maj för att se. Sen är där knappt en människa, bara kor sommartid. Men vackert är där året om. Eller åtminstone friskt när vinden står i och blötsnön ligger horisontalt i luften. När det fryser om vintern är det stora ytor för skridskor. Tyvärr njuter folk i trakten närmast inget alls av all denna rikedom. De går till sport och köptempel.

Ängarna är väldigt öppna, och utan bra brännvidd blir det inga fågelbilder. Denna dag var det mulet, men det blev bilder ändå.

Där finns naturligtvis karaktärsfåglar, som sånglärkan. Den är alltid först. Men vad lever den av i den vindpinade Marsfrosten. Frön?Och så storspoven förstås. När sonen var liten sa han storboven.Plötsligt far en svarttärna förbi. Har inte hänt mig på denna plats innan, för den hör normalt inte hemma där en bra bit upp på land. Jo, det är en trollslända i näbben. Favoritmaten första halvan av sommaren.Gulärlan  matar ungaroch här är ju ungenSå mjukt och vackert mot hårt och hemskt samtidigtTofsvipan kommer direkt efter sånglärkan. Drar över från Tyskland när vinden är rätt. Trycker sedan ett tag bak Kåsebergas stranddyner innan den drar hit.Och så gladan på sin patrullrunda. En fågel som ökat enormt i antal på 30 år.Plötsligt en flock på 18 tranor. Aldrig hänt mig förr här. Och helt oväntat mitt i sommaren. Men både tranor och sångsvan har häckat ganska länge vid sjön. De stora vassområdena är ju ödemark.Starar finns där kor finns. Ömsesidig nytta. Men när körsbär och annat mognat är de verkligen inte så söta längre. Ungstararna kommer in i små attackflockar på låg höjd som Spitfires. Det är tyst en stund, och sen kokar hela trädet av starar i fullt slagsmål.men just nu är det kul att se dem.

Trädgårdsrunda 2

Trädgårdsrundan är härlig, när det är ett minimum av trädgårdsarbete, vädret varmt och fint, med fågelsång och blommor runt mig. Se på allt vackert, spana åt alla håll, lyssna. Ner med näsan i rosor och doftpioner, dra in - fruktigt, fylligt, milt eller tungt i doften? Men berusande! Kameran måste ju bara fram. Glädjas åt ögonblicket, det är ju allt som finns, ta vara på tiden. För tiden går fort. 

Först mamma ekorre.  Ser ut att fundera på, om hon ska stanna kvar som modell, eller dra.Är det MEJ du pratar med....va? säger mamma ekorreHär är en av ungarna, tar en jordnöt ur lådan. Det föddes 2 ungar på vinden februari 2015. Båda har stannat i kvarteretRödstjärtshonan, piper genomträngandehannen är mer tystlåten och skyggMidsommarblomstret brer ut sig, och trivs oavsett skötselAklejor, 3 stycken. Förökar sig tacksamt, men helst blir de blå.Förgätmigej, sprider sig som den vill, det är tacksamtFiskljusen har jag länge försökt ta bilder på vid sjön, men vassområdena är för stora, de är för långt bort. Plötsligt kom den rakt över huset, på väg mellan 2 sjöar. Typiskt fåglar, de flyger var de vill, man kan få en bild när man minst anar det.Sol genom vingarnaDoftpionSå kom tornseglaren och snurrade över migmen vad gör den nu, äter? Riktigt dålig bildkvalite, men ville visa, att fåglar kan göra mycket man inte ser med blotta ögat.Dagliljan, växer närapå viltMitten av en trädgårdsvallmoOh Iris! Så vacker, så skörFrestande för pollinatörerKöpte en gul akleja, tänk sån glädje det går att ha i flera veckor, bara för en ynka kostnad av 20kr.Och så frestelsen som bara inte går att motstå, skönheten, den underbara rosen

Återfunnen mapp - i himlens närhet

När jag skrev bloggen "i himlens närhet" hade ju en hel bildmapp försvunnit. Nåväl, nu fann jag den av en tillfällighet på en oväntad plats i datorn, hade gett den en tokig beteckning. Så kan det gå med en trött gubbe. Nu är han också trött, och hoppas att allt blir rätt.

Här kommer bilderna. 

Först när solen tittar upp, i något grälla färgerSedan övergår jag till det mer realistiskaSolen stigeroch molnen dekorerarEtt hål in i himlenTänk att kunna flyga fram och runt den lilla pelaren därHär har jag släppt loss solens kraftoch nu lyser den från rätt plats i rätt vinkelmåste stå och tittajojo, lite väl överdrivet och våldsamtOch sen passerade en mås, blev en bild trots det något klena ljusetHär slår morgonsolens strålar rakt mot hagtornsträdet, Ett träd som är trevligt att sitta under om man vill se ut mot havetEn sista himlabildSå iväg, och - en kanin!Ett ungdjur just skrämt av något som troligast var varg. Lägg märke till alla varningstecknen: 1. mycket upprörd 2. öronen bak 3. svansen i vädret och 4. en blick som inte direkt är tillgiven. Någon minut senare var jag omringad av 2 flockar, men hade ju tur.Efter att jag släppts av korna, promenerade jag vidare, här en stenskvättaLägger mig ner och väntar. Snart kom harenen kanin satt under törnbusken. En som är basföda måste vara försiktig.bäst att dra nuInne i snårskogen satt en lövsångareoch under den växte en orkideslutligen en av årets starar som bedömer om figuren med det stora onda ögat är farlig?

Budget

Tog en runda hemma med min gamla utrustning, som jag köpte i paket för 1 1/2 år sedan. En Canon 1200D med 18-55 III och 70-300III. Allt för 4000 Riksdaler. Inte lönt att sälja, bättre att behålla och använda ibland. Går att ta hyfsade bilder med. Det var denna utrustning som fick mej mer intresserad av foto än av målning. Och intresset har ökat.

Först en tur på ängarna utanför byn, blommorna svävar i det grönagräset vajar saftigt trots torkanoch några prästkragar hade blommatSedan cykla hem till trädgården, här ovansidan av grekisk vädd, en värmeälskareen glödande trädgårdsvallmohär ett bi, bilden tagen med 250mm och mellanring. Så länge jag inte sätter objektivet på fullt utdraget, 300mm, blir det hyfsat skarpten blomflugaoch midsommarblomstret fick verkligen en så här bjärt färg i motljusetOch så alla rosor, många flera meter höga. Bara dyka in med näsan och dra in djuupt! Hittills har jag inte fått nån insekt in. Men doften! Har endast väldoftande rosor.Och till sist en interiörbild från trädgårdsskjulet. Har plasttak, så allt som växer in där trivs bra. Detta är Rosa Mundi, eller polkagrisros. Den förökar sig lite som kvickrot.