Vi är många som fotograferar under Pridefestivalen. Jag brukar vanligtvis ägna huvuddelen av fotograferandet under förberedelserna för festivaltåget. Jag har tagit några av mina bilder fotograferade vid några av dessa tillfällen och laborerat lite med hjälp av de kunskaper jag tillägnat mig under kursen “Bildbehandling” vid Jönköpings Universitet. Vad tycks?

Jag ha just bläddrat igenom senaste numret av Fokus där man konstaterar att “Nu släpps gatukonsten in i finsalongerna, men i gatumiljö fortätter den att vara hatad”. Artikeln pekar på att man numera kan finna “fulkonsten i finrummet” och att gallerierna och auktionshusen hakar på trenden. Det finns också sedan en tid tillbaka en flora av fotoböcker mer eller mindre påkostade. Om jag ska rekommendera några av de som jag har i hyllan så får det bli “Banksy, Wall and Piece” samt Tristan Mancos “Stencil Grafitti”.

En tanke, som slog mig då jag läst artikeln var att det nog inte, i moden tid, går att peka på en enda nydanande konstyttring, som kommer från de övre samhällsklasserna - inte inom måleriet, inte inom fotografin, inte inom musiken och inte inom dansen. Däremot är man duktig på att exploatera och omvandla till “snabba cash”.

Jag har fotograferat gatukonst i några år och det är tre saker, som bidrar till att den gör sig bättre i stadsmiljön än på duk:

- För det första är underlaget väsentligt och den del av konstverket.

- För det andra är konstverket inte beständigt . Vill man vara filosofisk är det faktiskt så att gatukonstverket direkt inleder sin dödskamp i och med att det skapats. Och som “fotograf” tycker jag att det är intressant att dokumentera förloppet.

- För det tredje är gatukonstverket på sett och vis demokratiskt genom sin tillgänglighet.

Nedan är några konstverk “for free”

Jag har lämnat in samma bild till Galleri FS och Kamera & Bilds tävling “Grand Prix 2008”. Jag fick i senaste numret av Kamera&Bild 20 poäng av Terje Hellesö.

Om vi först tar Galleri FS:s bedömning så lyder den så här:

- Höjer sig inte över mängden
- Ingen teckning i mörka partier
- Saknar spännande ljus
- Lite för enkel till utförandet

Terje Hellesös bedömning:

Det är inga lyckliga hästar, som står med sina täcken i en mörk skog. De är produktifierade istället för att vara individer. Här har fotografen tagit ställning - jag gillar det. Och att tankarna förs vidare. Den här bilden är något mer än vad den bara visar. (Klicka bilden för större bild)