Moment 22
Nu är det snart advent och julens köporgie drar igång. Konsumtionen tar ny fart och får de ekonomiska hjulen att snurra på högvarv. Men finns det inte ett problem med det här?
Tänk om det är som vetenskapsmännen säger att vår konsumtion är förödande för klimatet och gör slut på planetens resursurser. Man säger också att klimatförändringarna med de katastrofer som följer kommer att kosta enorma summor.
Om det nu är så, har vi inte ett moment 22 då? Minskar vi konsumtionen drastiskt, så stannar ekonomin och vårt levnadssätt hotas. Om konsumtionen fortsätter som vanligt, så kan vi leva som vanligt ett tag till, men civilisationen hotas av miljöförstörlse och klimatkatastrofer.
Det är som att sitta på ett expresståg i full fart, utan att veta om verklighetens bergvägg finns bakom nästa kurva. De hängivna anhängarna av kapitalismen är inte så oroliga. Man förlitar sig blint på att de så kallade marknadskrafterna löser alla problem. Det måste vara skönt att ha en sådan övertygelse.
Julens hysteri drar igång, och som vanligt kommer köpgalleriorna att fyllas av oss konsumenter. Men när skall vi ta oss fram till maktens portar och ställa frågor till de styrande?




Tack LO! Det glädjer mig att du gillar både text och bild. Det här är frågor som jag ofta tänker på.
Ha det riktigt gott!
Jon Anders
Naturligtvis går det åt helvete om vi inte agerar. Dessbättre står det oss helt fritt att göra det. Saken är inte på minsta sätt olöslig! Vi bör jobba med lite ny ekonomisk teoribildning med starka planekonomiska inslag.
Som termen "planekonomi" anger, handlar det om att planera - och det är just det som vi måste ge oss själva verktyg för att göra.
Tack för din intressanta kommentar Yvonne! Politikerna har säkert svaret på problemen. Men att göra något rent konkret stöter på mängder av hinder. Så man väntar och hukar sig.
Nej, det går inte att tänka på världsproblemen hela tiden. Men då och då är det bra att fundera litet. Då skaffar man sig en mental beredskap.
Hälsningar
Jon Anders
Peter! Du har en bra syn på den här frågan. Den teoretiska lösningen är ju glasklar. Att genomföra det som behöver göras, är inte alldeles lätt.
Hälsningar
Jon Anders
Nej hugaligen!!
Dock slipper jag förmodligen vara med. Att avstå från en del av det goda livet, att lyssna på politikernas avancerade blomsterspråk när dom skall sälja de nödvändiga inskränkningarna i den personliga friheten. Det blir inte så kul - men det kommer förr eller senare. Förmodligen senare (under galgen).