Behöver man en ringblixt för makro?

Funderar på att köpa mig en ringblixt för att få bättre fräs i makrobilderna. Frågan är vilken. Har tittat på Aputure AHL-HC100 (billigast), Nissin MF18 Ringblix (kanske bäst) och Canon Macro Ring Lite MR-14EX II (bra men dyrast). Eftersom jag ska ha ringblixten främst för makro och inte porträtt kan jag kanske klara mig med Aputure AHL-HGC100? Men den har inte TTL-koppling. 

Men blir det bättre med en ringblixt. Plåtade i dag i eftermiddagssolen följande bi-produkter:

Humledrottning med snålåkande kvalster (som lär vara helt ofarliga för humlan).

Honungsbi

Honungsbi

Honungsbi

Kanske hade ringblixten ljusast skuggorna i bilderna och fryst vingslagen, men rörelsoskärpan är förstås i sig effektfull. Någon som har en synpunkt på detta?

Undrar Peter

Möte med nästan ett halvt tusen fågelarter

Kill your darlings – att gallra bland bilderna efter en upplevelserik resa känns ibland plågsamt svårt, men ofrånkomligt, eftersom man ju inte har obegränsat utrymme på datorns hårddisk. Jag kom i början av februari hem efter ett drygt två veckors fågelskådning i Costa Rica med cirka 3000 bilder på minneskorten. Jag hade ändå raderat en hel del direkt i kameran. Vi 12 som deltog i resan såg eller hörde sammanlagt nästan 450 olika fågelarter.

Collared redstart

Amazon  kingfischer

Blåhäger,  Little Blue Heron

Svalstjärtad glada, Swallow-tailed Kite

Chestnut-mandibled toucan

Montezuma Oropendola

Det fanns mycket annat att fotografera. Miljöerna växlade från tropisk fauna i fuktiga regnskogar till öppna torra landskap, från lågland till bergskedjor med vulkaner.

Solnedgång vid Tarcoles River

Floddelta i Cano Negro Nationalpark

Doftpassionsblomma

De färggranna kolibrierna är värd ett särskilt kapitel. De var betydligt lättare att fånga med kameran än vad jag trott, i synnerhet där man hängt upp matare med frestande sockerlösningar. 

Kolibri , Fiery-throated Hummingbird

Och en massa andra intressanta djur:

Sengångare

Glupsk ekorre, Variegated Squirrel

Green Iguan (i röd parningsdräkt)

Och mycket, mycket annat, som kan ses i  ett album här på Fotosidan.se, där jag har jag samlat ett urval av bilderna från resan.

Hälsar Peter

Det finns inget dåligt fotoväder – fan tro´t

Det finns inget dåligt fotoväder – om man är en duktig fotograf. Fan tro´t...  Grått och dimma kan förstås också vara snyggt på bild. Men jag har i alla fall under den gråa, fuktiga hösten  tappat inspirationen  – tills häromdagen, när solen äntligen lyste upp höstfärgerna. Det som fick igång mig var ett par nyinköpta gråfilter.

Först testade jag vid närbelägna Strängnäsfjärden:

Inte så pjåkigt tyckte jag och gick hem och klev ut på balkongen:

Dagen därpå (7 oktober) lockade det vackra höstvädret till nya försök med gråfilter, denna gången från fågeltornet vid fältstationen Rödrommen mellan Strängnäs och Eskilstuna:

Inte så pjåkigt det heller! Eller vad tycks?

Det är bättre att leka med naturligt ljus än med photoshop

Jag har ibland, trots Fotosidans utförliga text om skillnaden mellan manipulerad bild och omanipulerad, svårt att bestämma mig, om jag ska "förbättra" fotot i ett bildbehandlingsprogram. Har jag lyckats exponera rätt, så behövs väl inget mer. Men ta den här bilden av en nässelfjäril som exempel: 

Fjärilens färger är naturligt återgivna. men bilden känns lite blek. Med lite pålagd vinjettering kan samma bild ut så här:

Onekligen blir det mer stuns i denna "manipulerade" bild, men inte är fjärilen vackrare för det.

Eller den här bilden på ett påfågelöga:

Jag kan naturligtvis kunna göra bakgrunden lite mjukare och diffusare, så här:

Kanske framhävs påfågelögats färger bättre i denna version, men nu är ju bilden manipulerad. Jag föredrar trots allt originalet. En vacker fjäril är vacker även i naturligt ljus. Det är bättre att leka med ljuset än med bildbehandlingsprogrammet, tycker jag. Nedanstående bild på en skogspärlemorfjäril bygger helt och håller på ljusets naturliga effekter.

Handhållet eller stativ i makrofotografering?

Många pläderar för att stativ är ett måste i makrofotografering. Kanske om motivet står stilla. Men blommor vajar i vinden och insekter springer/flyger omkring. Alltså fotograferar jag alltid handhållet – givetvis med en massa suddiga bilder som resultat. Om det varit på den gamla (goda?) analoga tiden, hade jag nog inte haft råd att slösa med exponeringarna, som jag och säkert många andra gör. I massproduktionen i min kamera fastnar därför en och annan helskarp bild tagen på fri hand.

Frihandplåtandet har också den fördelen gentemot den låsta stativpositionen, att jag snabbt kan skifta vinkel och med kameran följa ett bi, en humla, en fjäril eller en vajande blomma.

Det här är några av de bilder jag fotograferade i dag i en örtagård i Strängnäs bland blommor och kryddväxter.

Honungsbi på Röd rubeckia

Honungsbi sörplar nektar på Kungsmynta

Honungsbi suger nektar på Kungsmynta

 

Honungsbi lämnar Kungsmynta 

Humla suger nektar på lammöra

En loj trädgårdssnäcka är ett tacksamt objekt för frihandsfotograferande. Men den här fotovinkeln nere vid marken är nog svår att åstadkomma med en stativ, om man inte vrider ut alla benen på det.