Blåsippa

BLÅSIPPAN BLOMMAR JUST NU

Var som vanligt på min fotorunda. Nu när det har varit så milt så har många vårblommor börjat att blomma. Den blomma jag tänker på är blåsippan och den blommade i måndags i solen.

Lite mer om blåsippan.
Blåsippa blommar april- maj, före de flesta andra vårblommor. Redan under snösmältningen kan den börja öppna sina varmt mörkblå kalkar.Blåsippan är fridlyst i hela Sverige och får inte plockas kommersiellt för försäljning, den får inte heller grävas upp.

Man får inte plocka blåsippor alls i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län. Man får inte heller på något annat sätt skada växten.Blåsippa växer på torr skogsmark, mest i lövskogar, igenvuxna lövängar och i granblandskogar.

Rötterna kan fortleva i flera hundra år.Inom folkmedicinen har blåsippan haft utvärtes användning för att påskynda sårläkning. Detta användningsområde är numera dock huvudsakligen av kulturhistoriskt intresse.

Inom skolmedicinen anges blåsippa som något giftig. Intag kan ge sveda i mun och svalg och "ont i magen.
Den gynnas av kalkhaltig mark.

Blåsippan är fotograferad i Vittsjö. Den 16 mars 2026 

Se fler bilder på min hemsida vigg5.se

Trana

Trana (Grus grus) är en fågel i familjentranor (Gruidae) i ordningen tran- och rallfåglar. Tranan är en stor, långbent och långhalsad flyttfågel som häckar från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland.

På väg till sina häckningsplatser på våren uppsöker den specifikt utvalda lekplatser där den genomför en spektakulär parningsdans. En vuxen trana är ungefär 115–130 cm lång, har ett vingspann på 200–230 cm och väger 4–6 kg. Hanen är generellt något större än honan. Dess fjäderdräkt är huvudsakligen grå.

Kinder, nacke och hals är svarta, huvudets sidor bakom ögonen och på överhalsen vitaktiga. På hjässan har den en fjäderlös röd vårtaktig hudfläck som tranan varierar i färgintensitet och storlek med hjälp av sin kraftiga nackmuskel. Vingpennorna är svarta. De inre förlängda armpennorna har upplösta, krusiga fan, vilka bildar en krusig stjärtliknade fjäderbuske. Tranans egentliga stjärt är istället ganska kort.

I Sverige häckar den mer eller mindre sparsamt i hela landet utom i fjällen – dock mer sällan utefter sydkusten och kring Göteborgstrakten. Den anländer i mars-april och flyttar i september-oktober. Tusentals tranor ses varje år vid Hornborgasjön som är en arena för tranornas parningsdans. Flertalet av paren drar sedan vidare norrut till sina häckningsområden.

Den grekiska sagohjälten Palamedes sägs ha uppfunnit bokstaven "V" då han såg tranornas V-formade fylking om våren och sett detta som ett heligt tecken från gudarna. Utifrån denna myt ansågs det på många platser under antiken förbjudet att döda eller skada tranor som flög i V-formation. I Kina har tranan beskrivits som prinsen av alla fåglar och är en symbol för långt liv och sägs också vara det djur som bär döda själar till himlen.

Tranan fungerade på många håll som ett varsel på hur bra skörden skulle bli, i Frankrike förebådade den fint väder om den flög högt och i Mecklenburg fanns ett talesätt som sa att när tranorna skriar om huset blir det snart bröllop.

Den antika grekiska trandansen Geranos, som infördes i Aten av Theseus sedan han dödat Minotaurus i labyrinten på Kreta, efterliknar labyrintens vindlingar.

I Norden finns berättelser om att trollkunniga personer kunde förvandla sig till tranor, och att tranan även kunde vara hin ondes fågel och på magiska sätt hämnas oförrätter, varför fågeln inte fick skadas De här tranorna är fotograferade på en åker i Hörlinge 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Snöklocka

Snöklocka (Leucojum vernum), även kallad Klosterlilja, är en amaryllisväxt som beskrevs av Carl von Linne.

Snöklockan blir 15–20 hög och doftar gott. Den vita blomman har 6 kalkblad, alla lika långa. Blomningstiden är april–maj. Lökar sätts bäst på hösten, dock ej mycket sent. Den börjar nämligen skjuta nya rötter på sensommaren.

Den bäst kända växtlokalen i Sverige för snöklockan (Klosterliljan) är vid Vadstena kloster. Växten tros ha förts dit av munkar under medeltiden och har sedan förvildats från den gamla munkträdgården. Idag har den blivit något av en turistattraktion då den varje vår blommar i tusental likt ett stort vitt hav under fruktträden.

Snöklockans blad ser ganska lika ut som snödroppens, men blommorna skiljer sig åt. Snöklocka har en karakteristisk gul eller grön fläck i spetsen på alla de 6 lika långa kronbladen, medan snödroppar har 3 korta och 3 långa kronblad, och bara de korta kronbladen är fläckade, och dessa fläckar är nästan alltid gröna. Snöklockan är dessutom större än de flesta snödroppar.

Snöklockan  är fotograferad iVittsjö 

Fler bilder på min hemsida. vigg5.se 

Snöklockan är fotograferad 10- Mars 2026

SPARVHÖK

Sparvhök (Accipiter nisus) är en liten rovfågel inom familjen hökartade rovfåglar , som omfattar många andra dagaktiva rovfåglar som örnar, vråkar, kärrhökar och andra hökar.

Sparvhöken är en liten rovfågel med korta breda vingar, med ganska trubbig vingspets och lång stjärt, vilka är anpassningar för manövrering i skogsbiotoper. Honorna kan bli upp till 25% större än hanarna vilket är den största storleksskillnaden mellan könen hos någon fågelart.

Den adulta hanen är 29–34 cm lång, med ett vingspann på 58–65 cm, och väger 131-180 gram. Den är jämnt blygrå till gråblå på ovansidan, undersidan är fint bandad i rött på vit botten vilket får den att se orangefärgad ut på håll, och irisen är orangegul till orangeröd. Honan är mycket större än hanen och mäter 35–41 cm på längden, har ett vingspann på 67–80 cm, och väger 186-345 gram. Honan har grå till gråbrun ovansida, tvärvattrad undersida i gråbrunt, och med klargul iris.

Sparvhöken är en av huvudpredatorerna för mindre fåglar i skogsmark. Under födosök kan den tillryggalägga 2–3 km per dag. Den flyger ovanför trädnivån mest vid spelflykt, för att bevaka sitt revir och vid längre förflyttningar. Den jagar genom överraskningsattacker där den utnyttjar häckar, trädridåer, buskage och liknande skydd och dess habitatval dikteras av närvaron av liknande gömslen.

Sparvhöken  är fotograferad i Vittsjö 

Fler bilder  på min  hemsida   vigg5.se 

Stare

Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar.

Staren bygger ett slarvigt bo i en naturlig eller konstgjord håla, och lägger vanligtvis 5–6 ljusblå ägg. Äggen kläcks efter två veckor och ungarna stannar i boet i ytterligare tre veckor. Arten är allätare, och lever av en mängd olika ryggradslösa djur men även frön, frukt och bär.

När de juvenila fåglarna genomför sin första ruggning i slutet av juli till september till första vinterdräkt ruggas först kroppsfjädrarna till svarta fjädrar med vita prickar. Sist ruggas fjädrarna på huvudet och vingar, vilket gör att man under denna period lätt kan urskilja dessa ungfåglar med kvardröjande matt brunt huvud.

Staren är fotograferad i Vittsjö den  11-01-2026   -12 grader kallt 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se