Myrorna

Myrorna i en stor stack äter 2 miljoner insekter på en sommar. Myrorna håller bladlöss som ”boskapshjordar” och ”mjölkar” dem på en söt avföring – så kallad honungsdagg.

Myrorna i en stor stack kan mjölka ihop 10 kg socker på en sommar!Myrstacken byggs upp mot söder för att fånga upp så mycket solvärme som möjligt. Det finns omkring 500 000 myror i en enda stor myrstack!Myrorna ligger i dvala under vintern i stackens ”källarvåning”, som är minst lika stor som den del man ser ovan mark. Varje klump av myror i vinterdvala kan innehålla 1000 myror – med en drottning i mitten.

UngarEn myrdrottning kan producera 300 ägg per dag under sommaren. Det blir 600 000 ägg under hela hennes liv! Befruktade ägg blir honor och obefruktade ägg blir hanar.Myrdrottningen befruktas endast en gång i livet men kan lagra spermier för långvarig produktion av befruktade ägg.Myrornas fienderPå vintern, när myrorna ligger i dvala, kan gröngölingar hacka upp långa gångar ner till källarvåningen och rävar gräver och krafsar fram sovande myror så att stacken förstörs.

På sommaren kommer ofta fåglar och grävlingar och kalasar på larver och puppor (myrägg). Myrlejonen (myrlejonsländans larv) ligger nergrävd i sanden och lurar på myror som halkar ner i gropen.

Myran är fotograferad i Vittsjö 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Äppelblomma

Blomningen hos äppelträd består av flera tydliga faser.

Först kommer knoppsprickningen, där färgen i knopparna övergår från grönt till vitt rosa och blombladen börjar visa sig. Nästa fas är full blomning när de flesta knopparna slår ut samtidigt.

Den sista fasen är fruktdannelsen, där pollinering blir avgörande för att äpplen ska formt.

Det är viktigt att förstå att blomningen inte bara handlar om att ny blomma visas på kvisten; den är del av ett komplext samspel mellan trädet, väder, insekter och jordmiljö.

Blommor på Äppelträd är fotograferad i vittsjö 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Skärfläcka

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en fågel i familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar. Den är mycket karakteristisk med sin svartvita dräkt, långa blågrå ben och likaså blågrå, tydligt uppåtsvängd näbb. Olikt de flesta andra vadare kan den simma.

De unga fåglarna har en mindre kontrastrik fjäderdräkt, med mattbrunt istället för svart och det vita finvattrat eller brunsjaskigt.

Skärfläckan häckar i södra Sverige i Halland, Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Den ses endast sällsynt norr om häckningsområdet. Fågeln flyttar från juli till början av september till övervintringsområdena i västra Frankrike, södra Portugal och sydvästra Spanien, och återkommer i slutet av mars till början av april.

Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, exempelvis grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger tre till fem ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar.

Skärfläckorna går samfällt till attack mot måsar och kråkor om dessa kommer för nära deras bon. För det mesta lyckas skärfläckorna jaga bort dem, men ibland kan en mås eller kråka få tag i en unge eller ett ägg.

Skärfläckan är fotograferad på Trönninge ängar i Halland 

Fler bilder finns på min  hemsida  vigg5.se 

Blåsippa

BLÅSIPPAN BLOMMAR JUST NU

Var som vanligt på min fotorunda. Nu när det har varit så milt så har många vårblommor börjat att blomma. Den blomma jag tänker på är blåsippan och den blommade i måndags i solen.

Lite mer om blåsippan.
Blåsippa blommar april- maj, före de flesta andra vårblommor. Redan under snösmältningen kan den börja öppna sina varmt mörkblå kalkar.Blåsippan är fridlyst i hela Sverige och får inte plockas kommersiellt för försäljning, den får inte heller grävas upp.

Man får inte plocka blåsippor alls i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län. Man får inte heller på något annat sätt skada växten.Blåsippa växer på torr skogsmark, mest i lövskogar, igenvuxna lövängar och i granblandskogar.

Rötterna kan fortleva i flera hundra år.Inom folkmedicinen har blåsippan haft utvärtes användning för att påskynda sårläkning. Detta användningsområde är numera dock huvudsakligen av kulturhistoriskt intresse.

Inom skolmedicinen anges blåsippa som något giftig. Intag kan ge sveda i mun och svalg och "ont i magen.
Den gynnas av kalkhaltig mark.

Blåsippan är fotograferad i Vittsjö. Den 16 mars 2026 

Se fler bilder på min hemsida vigg5.se

Trana

Trana (Grus grus) är en fågel i familjentranor (Gruidae) i ordningen tran- och rallfåglar. Tranan är en stor, långbent och långhalsad flyttfågel som häckar från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland.

På väg till sina häckningsplatser på våren uppsöker den specifikt utvalda lekplatser där den genomför en spektakulär parningsdans. En vuxen trana är ungefär 115–130 cm lång, har ett vingspann på 200–230 cm och väger 4–6 kg. Hanen är generellt något större än honan. Dess fjäderdräkt är huvudsakligen grå.

Kinder, nacke och hals är svarta, huvudets sidor bakom ögonen och på överhalsen vitaktiga. På hjässan har den en fjäderlös röd vårtaktig hudfläck som tranan varierar i färgintensitet och storlek med hjälp av sin kraftiga nackmuskel. Vingpennorna är svarta. De inre förlängda armpennorna har upplösta, krusiga fan, vilka bildar en krusig stjärtliknade fjäderbuske. Tranans egentliga stjärt är istället ganska kort.

I Sverige häckar den mer eller mindre sparsamt i hela landet utom i fjällen – dock mer sällan utefter sydkusten och kring Göteborgstrakten. Den anländer i mars-april och flyttar i september-oktober. Tusentals tranor ses varje år vid Hornborgasjön som är en arena för tranornas parningsdans. Flertalet av paren drar sedan vidare norrut till sina häckningsområden.

Den grekiska sagohjälten Palamedes sägs ha uppfunnit bokstaven "V" då han såg tranornas V-formade fylking om våren och sett detta som ett heligt tecken från gudarna. Utifrån denna myt ansågs det på många platser under antiken förbjudet att döda eller skada tranor som flög i V-formation. I Kina har tranan beskrivits som prinsen av alla fåglar och är en symbol för långt liv och sägs också vara det djur som bär döda själar till himlen.

Tranan fungerade på många håll som ett varsel på hur bra skörden skulle bli, i Frankrike förebådade den fint väder om den flög högt och i Mecklenburg fanns ett talesätt som sa att när tranorna skriar om huset blir det snart bröllop.

Den antika grekiska trandansen Geranos, som infördes i Aten av Theseus sedan han dödat Minotaurus i labyrinten på Kreta, efterliknar labyrintens vindlingar.

I Norden finns berättelser om att trollkunniga personer kunde förvandla sig till tranor, och att tranan även kunde vara hin ondes fågel och på magiska sätt hämnas oförrätter, varför fågeln inte fick skadas De här tranorna är fotograferade på en åker i Hörlinge 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se