Entita

Entita (Poecile palustris)

Den här lilla entitan  är fotograferad vid min fågelmatare här i Vittsjö 

Entitan är en liten mes, cirka 12 cm lång och med en vikt på 12 gram, med svart hjässa och haklapp, ljus kind, brun ovansida och gråbrun vingovansida och stjärt. Den delas in i upp till 11 underarter som i sin tur delas in i tre huvudgrupper.

Entitan är till utseendet mycket lik talltitan och kan vara svår att särskilja och har historiskt ibland behandlats som samma art . Den är opportun när det gäller föda, och lever bland annat av larver ,spindlar och frön. Den häckar i trädhålor, gärna redan existerande hål som den förstorar, och lägger i snitt 7–10 ägg.Den har en svart hätta på huvudet som sträcker sig ned till ögat.

Kinden är vit och den har en ofta liten svart haklapp under den grå korta näbben. Ovansidan är brungrå och undersidan ljusare gråbeige till vit. Den har en kort konisk och kullrig näbb. Yttre tån ungefär lika lång som innertån. Klorna är krökta, hoptryckta och spetsiga. Könen är lika. Den har en längd på 11,5–13 centimeter, ett vingspann på 18–20 centimeter och en vikt på cirka 11 gram.

Entitan saknar också de ljusa partier på armpennorna som bildar ett ljust stråk på vingen när fågeln sitter. Statistiskt har talltitan en större svart haklapp under näbben än entitan, men vissa individer av entita kan ha en större haklapp.

Dess föda består sommartid mest av insekter men äter gärna frön under hösten och vintern. Sommartid förekommer det att entitan hamstrar frön som den gömmer i barksprickor och dylikt.

Entitan är fotograferad i Vittsjö

Se fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Större hackspett

Större hackspett (Dendrocopos major) är en fågelart inom familjen hackspettar (Picidae).

Den känns igen på de två avlånga vita skulderfläckarna och den röda undergumpen. Längden är 23–25 cm och vingspannet 34–39 cm. Den väger ungefär 80 gram. Fullvuxna hanar har svart hjässa med en röd fläck i nacken medan fullvuxna honor saknar rött på huvudet. Ungarna har röd hjässa precis som mindre hackspett

Bohålet hackas ut i en lövträdsstam, i såväl friska som murkna träd av t.ex. asp, al, björk eller ek, mindre ofta i barrträd. Övergivna bohål övertas gärna av stare eller vissa andra hålhäckare.

Den kan även häcka i holk. I maj läggs 5-7 ägg som ruvas i 12-13 dygn. Ungarna blir flygfärdiga efter 20-25 dygn och de matas oftast en tid efter det att de har lämnat boet.

Födan består av skalbaggar, myror, bladlöss och andra insekter, samt bär som till exempel blåbär och lingon- vintertid främst frön i gran- och tallkottar. Större hackspett tar ibland även fågelungar och ägg.

Vintertid uppsöker den gärna fågelbord där den främst äter talgbollar och jordnötter.

Den lever främst i löv- och blandskog, ibland även barrskog, från Skåne till Lappland. Längst i norr är den mindre vanlig eller sällsynt.

Hackspetten är fotograferad i Vittsjö

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Aronia

Aronia 

Dessa buskväxter odlas även som prydnads- eller häckväxter, samt ibland för sina bärs skull. Aronior är småväxta 0,5–2 meter höga buskar som i Sverige sällsynt förekommer förvildade.

De har omvänt äggrunda, fint sågade ovala blad där mittnerven på bladens ovansida nedtill har svarta tagglika hår.

Blommorna i maj–juni är vita eller rosatonade och sitter i sammansatta kvastliknande ställningar.Frukterna är i glänsande rött eller svart, och bladen får höstfärger i mörkt rött.

Aronia bär o blad är fotograferade i Vittsjö 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Spindelnät

Ett spindelnät är ett fångstnät vävt av en spindel .Spindeln använder nätkörtlar på bakkroppen för att framställa tråden.

Den vanligaste metoden spindlar använder för att framställa spindelnät är att dra ett antal stödtrådar att hänga upp nätet på, ett antal radiella trådar från mitten till stödtrådarna, och en tråd i spiral från mitten.

Tråden i sig är protein-baserad silke.

Man ser ofta spindelväv används  i film, tecknade serier och andra former av berättande för att visa att något stått orörligt en lång tid.

Spindelnätet är fotograferat i Vittsjö 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Näcken

Näcken benämns lokalt mycket olika. I Skåne har han kallats för älven eller bäckamannen. Längre norrut, upp till Uppland och Värmland för strömkarlen och ännu längre norrut förekommer namn som forskarl och kvarngubbe.

Äldre dialektala varianter är nick, nöck, nock och nåck.Det finns flera gamla ordspråk och talesätt kring näcken. Att binda näck(en), slå näck(en) eller kasta näck(en), vilket kunde fungera som en besvärjelseakt, innebar att man kastade upp en sten så att den med ett dovt plums föll i vattnet utan att det stänkte något vatten. Om någon dök eller ramlade i vattnet och slog i huvudet och dog sa man att Näcken bröt halsen av honom. Ett näckbett eller att bli biten av näcken innebar en hastigt påkommen smärta.Man kunde även svära på näcken vilket var en mildare form än att svära på djävulen, exempelvis näcken ta mig!, eller jag ger mig näcken på..I Skåneberättades att Näcken var ouppnådd mästare i fiolspel.

Han var villig att lära ut konsten till människorna, vilket för dem medförde en stor risk, eftersom de därefter kom att hamna i ett mystiskt beroende av övernaturliga krafter. En speleman som lärt sig av Näcken, kunde vid spelandet av dansmusik bli så trollbunden av en mystisk kraft, att han spelade tills han miste förståndet. Men det var lika förtrollande för de som dansade, som inte heller kunde sluta. Förtrollningen kunde bara brytas om någon av de inblandade förstörde fiolen exempelvis genom att skära av strängarna

Näcken är fotograferad i Gundrastorp 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se