Spindelnät

Ett spindelnät är ett fångstnät vävt av en spindel .Spindeln använder nätkörtlar på bakkroppen för att framställa tråden.

Den vanligaste metoden spindlar använder för att framställa spindelnät är att dra ett antal stödtrådar att hänga upp nätet på, ett antal radiella trådar från mitten till stödtrådarna, och en tråd i spiral från mitten.

Tråden i sig är protein-baserad silke.

Man ser ofta spindelväv används  i film, tecknade serier och andra former av berättande för att visa att något stått orörligt en lång tid.

Spindelnätet är fotograferat i Vittsjö 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Näcken

Näcken benämns lokalt mycket olika. I Skåne har han kallats för älven eller bäckamannen. Längre norrut, upp till Uppland och Värmland för strömkarlen och ännu längre norrut förekommer namn som forskarl och kvarngubbe.

Äldre dialektala varianter är nick, nöck, nock och nåck.Det finns flera gamla ordspråk och talesätt kring näcken. Att binda näck(en), slå näck(en) eller kasta näck(en), vilket kunde fungera som en besvärjelseakt, innebar att man kastade upp en sten så att den med ett dovt plums föll i vattnet utan att det stänkte något vatten. Om någon dök eller ramlade i vattnet och slog i huvudet och dog sa man att Näcken bröt halsen av honom. Ett näckbett eller att bli biten av näcken innebar en hastigt påkommen smärta.Man kunde även svära på näcken vilket var en mildare form än att svära på djävulen, exempelvis näcken ta mig!, eller jag ger mig näcken på..I Skåneberättades att Näcken var ouppnådd mästare i fiolspel.

Han var villig att lära ut konsten till människorna, vilket för dem medförde en stor risk, eftersom de därefter kom att hamna i ett mystiskt beroende av övernaturliga krafter. En speleman som lärt sig av Näcken, kunde vid spelandet av dansmusik bli så trollbunden av en mystisk kraft, att han spelade tills han miste förståndet. Men det var lika förtrollande för de som dansade, som inte heller kunde sluta. Förtrollningen kunde bara brytas om någon av de inblandade förstörde fiolen exempelvis genom att skära av strängarna

Näcken är fotograferad i Gundrastorp 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se

Mindre strandpipare

Mindre strandpipare (Charadrius dubius) är en fågel som tillhör familjen pipare.

Mindre strandpiparen häckar i grusiga och sandiga marker, ursprungligen utmed insjöar och rinnande vattendrag, men alltmer i av människan skapade miljöer.

I Sverige häckar i Götaland, Svealand och i Norrlands kustland. Den flyttar vanligen mot sydost till tropikerna mellan slutet av juli och början av september.

En unge som ringmärktes i Sandviken i Gästrikland sköts vid Madras i sydöstra Indien. En del fåglar flyttar även rakt söderut med förmodad övervintring i Medelhavsområdet och Afrika norr om Ekvatorn. Den mindre strandpiparen återvänder till Sverige i april–maj.

Häckningstiden varar från april till juli. Boet är en urholkning i marken som inreds med växtdelar och annat. Honan lägger fyra ägg som genom sitt färgmönster är väl dolda.

Båda föräldrar ruvar äggen i fyra veckor tills de kläcks. Om en fara närmar sig lockar föräldrarna inkräktaren i en annan riktning med avledningsbeteenden för att skydda ungarna.

Mindre strandpiparen är fotograferad på Trönninge  ängar  Halland 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se

Vildsvin

Vildsvin (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur vars ursprungliga utbredningsområde sträckte sig från västra Europa till Sydostasien.

En könsmogen hane kallas galt (äldre benämning orne) och är mellan 150 och 180 centimeter lång och 70 till 100 centimeter hög. Till längden ska läggas en omkring 25 centimeter lång svans. Den könsmogna honan kallas sugga och är betydligt mindre än hanen. Galten väger upp till 225 kilogram medan suggan väger mellan 70 och 140 kilogram; det förekommer dock mindre suggor med blott en vikt på 40–50 kilogram. En hona som ännu inte fött några kultingar kallas gylta.

Vildsvinets borst är mörkgrå till brunsvart och båda könen har uppåtböjda betar – galtarnas är avsevärt större än suggans. Vildsvinet har ganska dålig syn men god hörsel och ett extremt bra luktsinne. Svinen kan känna vissa lukter på 8 till 11 kilometers håll.

Vildsvin är sociala djur och lever i flockar, oftast några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider som pågår från oktober till januari. Efter en dräktighetstid på ca 115 dagar föder honan vanligen 5–6 kultingar (ibland 8–9, väldigt sällan upp till 15) i en grop. Hur ofta suggan blir dräktig beror till stor del på tillgång på föda och hur klimatet ser ut. I områden med gynnsamma förutsättningar kan en sugga få två kullar per år, vanligast är dock en årlig födsel kring mars månad.

Vildsvin är allätaremen 90 procent av deras föda består av vegetabilier. När de letar föda gräver de med trynet i marken och "bökar" upp jorden, ofta efter ek- och bokollon som är favoritmaten. Annan föda är majs, ärtor, potatis och spannmål, mask, möss, orm, rötter, bär och svamp. De äter också vattenväxter, as och ibland sopor.

Vildsvinet är fotograferat i Vittsjö den 25 maj 2025  på natten

Fler bilder på min hemsida vigg5.se 

Rävar

Rävar är ett trivialnamn som används om en mängd arter inom familjen hunddjur (Canidae).

Rävar är alltså ingen systematisk grupp utan omfattar likartade hunddjur som alla är förhållandevis kortbenta, har ett tillplattat ansikte, triangelformade upprättstående öron, en ganska spetsig nos och en yvig svans.

Rävar jagar på natten men är både natt- och dagdjur. Deras diet består av möss, kaniner, fiskar, grodor, bär och insekter. Individerna lever ensamma förutom under parningstiden.

Honorna föder mellan 5 och 7 valpar och diar dem under en månad i en håla i marken som kallas gryt eller lya. Valparna matas genom att föräldrarna kräks upp halvsmält mat. Efter fyra månader lämnar valparna sina föräldrar, och även honan och hanen skiljer sig.

Vilda rävar lever i två år men kan leva upp till 14 år i fångenskap. I Sverige förekommer arterna rödräv och fjällräv.De arter som främst förknippas med trivialnamnet "rävar" är de tiotalet arterna i släktet Vulpes, som ibland kallas äkta eller egentliga rävar.

Men enstaka – eller alla – arter i följande släkten brukar kallas för rävar

Rävungarna är fotograferade runt Vittsjö 

Fler bilder  på min hemsida  vigg5.se