Ellens. Igen...

Äntligen går sommaren mot sitt slut...

Nej, så illa är det inte, men det var ju terminsstart på Elllens.

Alla har väl lagt upp sina bilder vid det här laget, men eftersom jag kom sent får väl mina bilder bli det också.

Som motvikt (tung sådan) till alla Leicor tog jag med en "retro light" Nikon F2.

Nikkor 18/4.0 AI

Thomas drömde vackra Rolleiflex-drömmar.

Nikkor-H.C 85/1.8

Allt var trevligt som vanligt.
Efter det sedvanliga besöket på Svenska kort efteråt, den här gången ganska långt, hade det börjat skymma. Jag hade lite tid på mig, så istället för till Mariatogets T-banestation runt hörnet gick (nja, småsprang) jag Montélius väg mot Södermalmstorg, och Slussens station.

Nikkor-O 35/2

Jag hann med tåget hem.

Retrokamera - Unibox

Den här hittade jag på Tradera för en tid sedan.

Det är en Unibox.

Unibox monterades ihop av AB Fritz Weist & Co:s dotterbolag Fotomekano i Jakobsberg utanför Stockholm. De flesta delarna var tillverkade av Skånska ättiksfabriken, numera Perstorp AB. Materialet kallades "Isolit", vilket förmodligen var samma sak som "bakelit", eller fenolharts om du vill.

Den är enkel. En slutartid (~1/30 s) + B, samt fast bländare (f/11) och fixfokus. Formatet är 6x6 på 620-film. Den är tvåögd, men ingen spegelreflex. Istället har den en rejäl brilliant-sökare, som faktiskt duger hyfsat till komposition.

Den tillverkades under första halvan av femtiotalet och blev populär inte bara i Sverige. Totalt tillverkades ~40 000 exemplar.

Tyvärr är det inte ovanligt att gamla kameror läcker ljus någonstans. Det är likadant med den här. Förmodligen är det skarven mot  bakstycket som glipar vid upptagnings-spolen. Jag får tejpa nästa gång, för det kommer att bli fler.

Det två sista bilderna klarade sig däremot.

Ängsö, utanför Västerås.

Högarna i Gamla Uppsala är dock betydligt äldre än kameran...

En ganska trevlig mackapär, och ett stycke svensk fotohistoria.

Någon som känner igen bilden?

För en tid sedan ropade jag in en Vest Pocket Kodak på Tradera.

Kodaks Vest Pocket fanns med många olika typer av objektiv. Anledningen till att jag blev intresserad av just den här var att den var försedd med en Kodak Anastigmat (f/7.7 - 32, 84 mm) i stället för den vanliga akromatiska menisklinsen. Dessutom var den fokuserbar och inte fixfokus. Den är tillverkad någon gång mellan 1915 och 1926

När jag fällde ut bälgen första gången märkte jag att den var snusstorr. Det t o m prasslade om den, och jag förstod att den inte kunde vara ljustät.

Redan på bilden i annonsen kunde man se att det satt en film i.
Jag hade googlat på framkallning av gammal film och hittat en kamera-samlares sida på nätet (Lost films). Han hade kommit över ett flertal kameror där film satt kvar. Några exponerade så långt tillbaka som på trettiotalet, hade det visat sig. Flera hade dock givit förvånansvärt bra resultat. Jag tänkte att kan han, så kan väl jag försöka.

Jag plockade ur filmen i mörker, för säkerhets skull. Det var tur, för den satt med spolarna omkastade. Förmodligen hade den varit urtagen någon gång och isatt fel, så det var tur att jag inte försökte ta de sista rutorna.

Det visade sig vara en Ilford fp4. Alltså inte fp4+. Enl Wikipedia gjordes fp4 mellan 1968 och 1990.
Jag framkallade som vanlig fp4+, (XTOL 1+1), men ökade tiden 10-15%.

Emulsionen var i dåligt skick, och det var bara på första rutan man kunde urskilja detaljer. Det är en person på bilden, men ansiktet är höljt i ett töcken.

Det verkar vara taget i Sverige, av Dialogen (telefonen) att döma. Sjuttiotal?

Jag tittade närmare på den och såg att objektivet måste vara tämligen skarpt ändå. Den här förstoringen är från övre högra hörnet. Man kan faktiskat urskilja väven i gardinen. Slutaren fungerar, så om jag bara kan fixa en ny bälg skall det bli intressant att dra några rullar.

Säljaren har förmodligen hittat den på någon loppmarknad, för han verkade inte det minsta intresserad av filmen när jag frågade. Han svarade aldrig.

Som sagt:

Är det någon som känner igen motivet?

Retrokamera - Foth Derby

C. F. Foth grundades i Berlin 1926. Förutom kameror gjorde de också egna, för sin tid snabba, objektiv.

Bilderna är klickbara.

Foth Derby är en halvformatare för 127-film, dvs 3x4 cm. Eftersom det är halvformat håller man alltså kameran på högkant för liggande format. :-)

De hade tydligen kvalitetsambitioner. Huset var gjutet i aluminium och med riktig läderklädsel. Den hade ridåslutare (B, 1/25 - 1/500). Foth ville med Derby vara ett billigare alternativ till de betydligt dyrare Leica och Contax. Objektivet satt på en utdragbar bälg med saxlänk. Den såldes normalt med en Foth Anastigmat 3.5/50, men förutom en alternativ 2.5/50 kunde den även fås med en Leitz Elmar. Den var ganska tung (442 g) för sin lilla storlek (11.5 x 3 x 6 cm)

När den första Derbyn kom 1930 fanns Leican sedan några år, men 35mm-filmen hade tydligen inte riktigt tagit över marknaden än. Foth valde att använda 127-film (46 mm), ett filmformat som blivit populärt sedan det lanserats med Kodaks Vest Pocket 1912, som ett mindre alternativ till 120-filmen. Tydligen hade de ändå smittats lite av Leicans begynnande popularitet, för lustigt nog använde de i början samma bildformat, dvs 24x36.

Den saknar räkneverk. Filmen dras fram tills rätt filmnummer uppenbarar sig i ett av fönstren i bakstycket. Eftersom 3x4 är halvformat (av 4x6.5) för 127-film drar man fram första rutan tills "1" visas i första fönstret. Nästa ruta blir med samma nummer, men i andra fönstret, tredje rutan med "2" i första fönstret, osv. Det är totalt 4 fönster i bakstycket! Två par röda, och två par gröna. De röda var tänkta att användas till ortokromatisk film (som var mindre rödkänslig), och de gröna till pankromatisk, som har en mer naturlig fördelning av färgkänslighet. För att ändra, sköt man planhållningsplattan åt ena eller andra hållet.

Två röda och två gröna.

Slutaren spändes separat genom att rotera tidsratten, dock efter att man valt tid! Det är både likt och olikt gamla gängLeicor och kopior, där man väljer tid först efter framdragning, men där tidsratten på samma sätt roterar under exponering, och man kan spänna slutaren separat genom att försiktigt rotera ratten.

Lite klurigt är skyddet av avtryckaren. Den syns på bilden precis framför tidsratten. När man skjuter in bälgen, syns den visserligen genom ett passande hål i frontplattan, men man kommer inte åt att trycka in den av våda. Bredvid finns anslutning för trådutlösare med den vanliga, koniska, gängan.

Det här exemplaret är antingen en  Derby I, eller en tidig Derby II, beroende på definition. Den har i alla fall bildformat 3x4 cm och självutlösare. Att jag är osäker på versionen beror på att olika ställen på nätet definierar olika.

En ren "Derby" (1930) skulle ha varit 24x36-versionen med enkel sökare, Derby I (1931-36) var 3x4 cm och med teleskopsökare och självutlösare, Derby II (1936-40) med mätsökare. Enl annan källa kom självutlösaren först med tidiga II, och mätsökaren med sena. Exemplaret är alltså I eller II beroende på vem man tror på. I samtida franska annonser kallades alla versionerna "Foth Derby Sport". Förvirringen verkar total...

Mätsökaren på Derby II var en ganska klumpig lösning, och ser ut som en nödlösning de tog till för att möta konkurrensen från t ex Leica och Contax. Jag ville inte stjäla bilden, men den kan ses här .

Teleskopsökaren på min Derby (I eller tidig II) duger mest till att sikta med. Den har ingen ljusram, och kanterna är ganska suddiga, så man får sikta mot mitten av motivet och lite grann gissa kanterna...

Foth i Berlin upphörde 1942, men åtminstone Derbyn levde vidare som Gallus Derby Lux, tillverkad i Paris fram till -52. Möjligen flyttade man helt enkelt tillverkningen till det då tysk-ockuperade Frankrike. Jag vet inte säkert. 

Läs mer om Gallus Derby Lux

Hur blir bilderna då?

Optiken har lite kromatisk abberation ut mot kanterna, men  är i det stora hela ganska bra. Tyvärr visade sig min slutare inte vara riktigt tät. Båda ridåerna har små hål, som ger en stjärnhimmel på filmen. Jag har retuscherat så gott jag kan i PS.

Före,

och efter.

Och en bild från "127-dagen " (12/7). Vid det här laget hade jag framkallat en film och visste om problemet med slutaren, så jag behöll objektivlocket på i det längsta. Det hjälpte något.

Före retusch,

och efter.

Dogma. Kanske för mig också.

Jag har tänkt på det ibland.

Det har inte blivit av förrän nu. Bl a har jag inte har sett ut någon självklar kamera.

Till slut insåg jag att jag har ju gängLeican med för det mesta. Då brukar 50:an sitta på. Delvis för att jag brukar ha kameran i sin beredskapsväska, och då får inte en extra sökare plats. Dessutom är Summitaren kollapsbar, så det blir ett litet behändigt paket. Att både hus och glugg dessutom är Retro (-46) ser jag inte som ett minus. :-)

Sålunda blir mitt Dogmalöfte:

1. Leica IIIc

2. Summitar 5 cm 1:2

3. Tri-X

Jag har fortfarande lite problem med den, trots service. Bl a har jag några skumma ljusinsläpp som ibland kan ge olika slöjor, och långsamverket funkar fortfarande inte som det skall, så den skall tillbaka direkt, nu när semestern är slut.

Jag gör ändå ett försök, och mjukstartar med den här.