Mellan himmel och jord/peter
Julkula
Idag flög Skaraborgs flygflottilj F7 julkula med transportplanet Hercules över västra och södra Sverige.

här kommer den in från Helsingborg och flyger söderut, började med 70-200
De skulle egentligen ha varit fyra plan, så de tog hjälp av en mås för att bilda kulan
måsen fick huvudrollen här 

här skiftade jag kamera och objektiv och gick över till 28mm

Jordbodalen
Några bilder från Jordbodalen i Helsingborg, tagna för en vecka innan snön kom

Gärdsmyg är det ganska gott om i år 



hann få några bilder på forsärlan men den är väldigt rörlig 
gärdsmyg var det dock lite överallt 
även bofink 

ekorren sitter i idegranen där egentligen kungsfiskaren skulle ha suttit nu, men ingen har sett den sedan allt vatten frös här i februari. Undrar om ekorren äter bären, de är ju giftiga 

mina hägrar är alltid förstenade, de tar ingen fisk, iaf inte när jag tittar på. La ihop två bilder för att se om den har någon rörelse och det var faktiskt lite på huvudet 

gräsand som inte ville vara med på bild 

Men vad nu då
Ser inte ut som något astrofoto idag eller de kommande två veckorna som prognosen ser ut nu
Blåsten
Det var riktigt blåsigt för någon vecka sedan, tog en tur ut till Svanshall som ligger på norrsidan mellan Ängelholm och Kullen för att fånga havet. De första bilderna är med 14mm och 28mm med ND filter för tider på 2-8 sekunder, på slutet några bilder med tele på kort tid, de är tagna en annan dag på Örby ängar vid Råå
Astro från balkongen
Lite blandade bilder från balkongen, det var fullmåne så inte optimalt för astrofoto

en morgonbild, Plejaderna ser man i mitten av bilden
Dumbbell Nebula M27, hantelnebulosan det var den första planetariska nebulosan som upptäcktes, detta på 1700 talet. Den ser väldigt liten ut men har en radie på 1,44 ljusår. Bilden tagen med D750 och Samyang 135/2, 90 sekunder per bild. En kraftigt beskuren bild.
Ett utklipp från Wikipedia:
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut. En stjärna balanseras hela sin livstid av två krafter, gravitationen som försöker komprimera stjärnan och det mottryck som kärnreaktionen i stjärnans centrum skapar. Kärnreaktionen uppstår när väte under gravitationens tryck upphettas och övergår i helium. När vätet i stjärnans centrum tar slut, kommer stjärnan i obalans och börjar pulsera och under dessa konvulsioner kastas en stor del av stjärnans massa ut i rymden. Den återstående varma och ljusstarka kärnan avger ultraviolett strålning som joniserar de utkastade delarna, vilka då strålar som en planetarisk nebulosa.
I en stor stjärna fortsätter däremot kärnreaktionen förbi väte/helium-stadiet och den slutar sina dagar som en supernovaexplosion.
Namnet "planetarisk" fick denna nebulosatyp när de först upptäcktes på 1700-talet, eftersom deras utseende påminner om gasjättar då de observeras genom ett mindre optiskt teleskop, någon annan koppling till planeter finns inte.

Efter en idé från videon nedan där Göran Strand berättar att han använder D500 i filmläge i 4k vilket ger 2,25 crop. Bilden är med D500 och från några sekunders inspelning i 4k, har sedan i LR delat upp bilden i massa enskilda rutor och sedan i PS stackat dessa. Har fått reda på att Autostakkert och Registax 6 löser detta automatisk att stacka direkt från videofilmen. Tänker att detta skulle vara lämpligt med Saturnus och Jupiter, om jag använder 200-500 och TC1,4 med D500 i 4k så får jag ekvivalent brännvidd på 1575mm.











