Bullerbyn och så.

En miljö som fungerat som fond i filmer finns i Gladhammar socken. Lunds by heter den. I Bullerbyn m. fl filmer som jag inte minns nu har torget och byvägarna varit med. 

Efter en skogspromenad med hunden och lite blåsig fika vid en havsvik i Blankaholm tog vi svängen genom Lunds by på hemvägen. Ikväll blir det dokumentärfilm på bio, om vi får tag i biljett. Filmen heter Skärgårdsliv. Den är gjord av Mats Eklund i Vimmerby.

Miljöer

Många fotostudenter har genom åren gått runt i det lilla samhället och letat motiv. Jag misstänker att det måste vara ett av landets mest dokumenterade ställen. Där finns många möjligheter att skapa bra bilder. Fantasin är begränsningen.

Vi var till veterinären i detta samhälle för kontroll av hundens hälsa. Praktiken är belägen i hamnen så medan hjärtat var inne med Elvis så tog jag en fotosväng. Kameran var utrustad med ett Flektogon 35/2.8 och filmen var Fomapan 400. Jag överexponerade ett steg och överframkallade med varmare framkallare. I soligt väder blommar verkligen Fomapan ut. Kornet blev stort och vackert medan kontrasterna blev lagom hårda. Verkligen så som jag vill att det ska se ut då motivet är av detta slag. Gamleby är ett trevligt ställe.

Blir det splirrans analog kamera 2022 också?

Det är inte så länge sedan jag köpte min senaste NYA analoga kamera. Den sålde Walters foto till mig förra året. för 900:- Ungefär samma pris som min första Praktica för 44 år sedan.  Det kändes lite speciellt att öppna kartongen och plocka fram den ur plastpåsarna, montera nackremmen, sätta i batterierna och ta den första filmen. Jag visade den här tillsammans med bilderna i fjol.

Men, den har inte blivit så mycket använd. Användandet är ungefär lika roligt som de digital. Det kanske är orsaken. Man är tyvärr beroende av DX-kodad film. Den heter Nikon F55 och hade legat på hyllan hos handlaren ett antal år. Den började tillverkas redan 2002 enligt Wikip. Den tar helt OK bilder. På fotosidans recension fick den bra betyg. Nu stopper ja tillbakan i katongen utan batteri.

#222 (Fattigdomen i vår vision)

Jag hittade en fras som jag fastnade för i en artikel om Leica fotografi. Det var i Bengt B:s blogg med rubriken "Straight 5738 // "Leica Photography” Is Dead. Leica Killed It" han länkade till en text. Jag har en funktion i min mac som översätter texten ganska bra. Den hjälper mig att förstå när texten blir för komplicerad.

Texten handlade om varför Leica blev ett ledande kameramärke i mitten av 1900-talet och hur det utvecklades efter det. Artikeln i länken avslutades med en strof som fångade mig i den svenska datoröversättningen. Den lyder "...eller allt annat nonsens vi känner oss nödvändiga att värdera när vi misslyckas med att erkänna fattigdomen i vår vision...". Det tycker jag lät spännande.

Fattigdomen i vår vision kan vara en beskrivning på delar av dagens fotografiska bilder. En vision är enligt mäktiga Google en framtidssyn, drömbild, framtidsbild mm. Kanske kan det hjälpa en lite att ha en vision med det man gör. Kanske kan det göra skillnad om man frågar sig vad man vill åstadkomma med sin fotografi, utan att bli allt för pretentiös

Jag får nog fundera vidare på detta. Det kanske kan minska slentrianen i mitt fotograferande... eller i alla fall ha något gott med sig.

Det egna tillkortakommandet

Ibland blir jag fundersam. När jag läser inlägg och kommentarer som är till för att begränsa eller få andra att agera som en själv vill.

Ta detta med bloggandet som exempel. En del lägger ut en bild utan text. De låter bilden tala. Att betraktaren inte kan läsa bilden, förstå innebörden betyder inte att bilden/bloggen saknar innehåll. Samma är det med en text. Den skrivs utifrån författarens kulturella erfarenhet och kunskapsnivå. Det är inte säkert att läsaren/betraktaren delar dessa. Men, texten behöver inte vara dålig för det. Kan vi inte tyda produkten så går det fråga vad producenten vill förmedla, om intresse finns.

Det finns musik, böcker och bilder vi gillar. Men, våra bedömningar säger ofta mer om våran egen person än om den som skriver/gjort verket. Bara för att bilden/texten/musiken är enkel behöver det inte innebära okunskap. En komplicerad produkt kan vara svår att förstå. Att förenkla är ett sätt att nå fler. 

Dansmusik, romaner och en solnedgång är det som gillas av de flesta.... Det egna tillkortakommande gillas av ingen

Usch sånt svammel, de går ju inte å fatta.... å vicken bild sen (Olympus 35RC någonstans i skåne).

De kan ni grunne på!