Varm sommar har slagit hårt?

Vi hade besök av två rågetter som käkade äpplen och grönt. Ingen av dem hade kid med sig som de alltid brukar ha den här tiden på året. Jag funderar på om den heta och torra sommaren har med saken att göra?

Småfåglarna far omkring i träd och buskar och letar bär och insekter. Sångare är ju inte lätta att se skillnad på, jag gissar att det är lövsångare jag fått på bild när de letar käk i gullrisblommorna.

De gillar tydligen inte att bli plåtade -eller betittade över huvud taget- den här ser smått indignerad ut.

Det är inte ofta de visar upp sig som den här.

Oftast håller de koll på omgivningen, och då kan det vara svårt att få syn på dem när de kikar genom blommor och blad. Som nedan.

Jag funderar över deras käk också, insekterna. De brukar vara mycket gott om småkryp här denna tiden på året, men det är närmast tomt nu, i jämförelse. Jag hittar inga intressanta motiv när jag letar i vegetationen.

Men blodsugare finns! Både hustrun och jag har flera ihärdigt kliande bubblor spridda på kroppen! De krypen har tydligen klarat sommaren bra, jag har fått fler bett de senaste dagarna än jag brukar få under hela sensommaren normalt. Ska man tvingas att ha vinterjacka på sig i värmen för att slippa bett som tokkliar? ;-)

Vi hörs!

Samling efter insamling

Det har inte blivit mycket Fotosidan-verksamhet för mig på ett tag. Ingen alls i stort sett om sanningen skall fram. I tisdags hade vi åskväder runt oss hela dagen. Inte alldeles i närheten men nära nog för att alla kontakter skulle ryckas. Och inte blev det något regn av det heller. På kvällen var det informationsträff med korvgrillning för ProVitae, prostatacancerföreningen. Korvgrillningen var inställd på grund av torkan, men det gjorde ingenting för det fanns gott kaffe och goda kakor. Mötet var vid havet, Strandstugan vid Furuboda kursgård i Yngsjö. Det hade regnat en del där, så trots uppehåll när vi kom blev det inomhusföredrag som gällde och hela församlingen försvann in i Strandstugan.

Detta har ju inte mycket med foto att göra bortsett från att jag naturligtvis tog litet bilder, men eftersom det finns många gamla gubbar -som jag till exempel- här på Fotosidan tänkte jag berätta att det finns aktiva föreningar för de som drabbas av prostatacancer. Och det är många! ProVitae som är den lokala föreningen här, har en mycket aktiv styrelse och en fantastiskt duktig, enormt drivande ordförande i Jan Frick. Han och pensionerade kirurgen Johan Sällström har mycket stor del i att Region Skåne nu skall inrätta ett centralt prostatacancercentrum. Utöver ett enormt lobbyarbete med detta har ProVitae under de senaste 15 månaderna samlat in över en miljon kronor som går till forskningen om prostatacancer. Jan och Johan har all rätt att se nöjda ut!

Beslutet att hålla till inomhus med informationen visade sig vara helt rätt. Efter en stund kom det en kort men rejäl skur som följdes av någon till. Efter informationen var det dags för fikat, och då ställde naturligtvis vädret om till härlig sommarkväll. En bisol tände vackra färger som hyllning till det lyckade resultatet.

Sedan bäddade solen mjukt, och vi åkte hem och gjorde det samma.

När jag på onsdagen skulle titta på FS var det stopp i bloggavdelningen och inga nya kom in. Trodde jag alltså, så var det inte har jag förstått, ”bara” litet uppdateringsstrul. Nåja, jag överlevde och nu är det som vanligt igen!

Vi hörs!

Friskt vågat?

Jag funderar på om jag skall sticka ut hakan riktigt rejält. Fotoklubben jag är med i ger varje år ut en almanacka med gamla bilder från orten med omgivningar, levererade av muséet. På mittuppslaget visas ett antal bilder tagna av klubbmedlemmar med olika intressen. Allt i svartvitt, av kostnadsskäl. Jag är ingen svartvittfotograf, men jag vill inte svika vår hårt arbetande almanackskommitté så jag har suttit och gnetat ihop en samling att skicka till dem. Men det kan jag ju inte visa här! Eller...?

Jag har inga höga tankar om mitt svartvita äventyr, så egentligen är det riskfritt att lägga upp. Om det blir sågat är det bara att konstatera faktum och gå vidare. Till psyket eller nåt ;-) Om ni kan läsa denna bloggen har jag bestämt mig för att ladda upp några exempel. I så fall fritt fram att dräpa.

Vi hörs!

Den hornprydde poserade bland äpplena

När Jag kom in med Amba efter morgonrundan tittade jag ut genom fönstret när jag skulle starta datorn i Digitala Rummet, och till min häpnad får jag se en råbock ligga och slöa bland äpplena. Amba och jag måste ha passerat så där 25 meter ifrån honom utan att han upptäckte oss! Och utan att Amba upptäckte honom, tur det för hennes andranamn är ”larmcentralen”. Främlingar på tomten är ingenting man kan låta vara opåtalat! Nu fick jag i alla fall några bilder på den hornprydde. ”Pinnbockar” är det inte ovanligt att se här, men de med större horn brukar vara noga med att hålla sig undan. Det gäller att hålla sig borta från jägare om man skall leva länge nog för att få hornen att växa till sig!

Han låg kvar en stund och tog igen sig efter frukosten. Sedan reste han sig för att gå sin väg igen, kanske för att leta efter någon trevlig get.

När han stod upp syntes det att han var tämligen mager. Sommaren har inte varit nådig mot djurvärlden.

När jag sedan kollade lokaltidningens hemsida såg jag att de hade en artikel om just detta, ”Rådjursstammen hårt drabbad av torkan” och att jägarna ombeds ta det lugnt med avskjutningen. Förhoppningsvis får vår frukostgäst leva vidare efter hösten.

På kvällen kom som vanligt dovhjortar, en ganska stor flock den här gången. Flockens ”svarta får” var också med.

De ser ut att ha klarat sig bättre genom torkan än rådjuren, och kalvarna får sina stadiga mål av hindarna.

Och om det behövs blir de säkert stödutfodrade av godsen där de huvudsakligen håller till. Så de här småttingarna har goda chanser att klara vintern.

Vi hörs!

Diskussioners popularitet varierar

Jag såg att diskussioner om klimatet och påverkan på/av det inte är uppskattade av alla på fotosidan. Det anses inte höra hemma här, har inte med foto att göra. Men det blir litet konstigt, för om man fotograferar i naturen lägger man märke till att det händer saker, och undrar kring det. Det leder naturligtvis till diskussioner med andra som ser samma sak. Precis som det blir diskussioner kring lagstiftning för så kallade drönare, trots att fotosidan inte är en juridiksida. Lagar stiftas av riksdagen, alltså politiker, så det är politiskt också. Jag har läst en del av de diskussionerna, men eftersom det -för mig- inte har högsta prioritet har jag låtit bli att läsa väldigt mycket av dem. Samma sak med EU-lagars inverkan på gatufotografer med flera, bra att veta vad man har att rätta sig efter men eftersom jag inte plåtar gator lägger jag inte så stor energi på att läsa om det. Tycker man inte om klimatdiskussioner kan man ju göra likaledes som man sa förr, skippa att läsa.

Nåja. Jag skall för min del tillmötesgå önskemålet om mindre diskuterande av klimatfrågor, det kan lätt dra iväg så att diskussionens vågor blir höga och man behöver ljuta olja på dem. Symbolisk då naturligtvis, riktig olja är synnerligen miljöfarlig vare sig den är av mineraltyp eller vegetabilisk så det får man låta bli att ljuta. Nog om klimat alltså! Just nu i alla fall…

Jag återgår till små pippifåglar, söta hjortkalvar och andra kryp som förvisso väcker antipatiska reaktioner de också, men det får man väl ta. I morse kom två dovhindar med sina kalvar för att käka äpplen, eftersom jag hade kameran bredvid mig blev det några bilder.

Senare på dagen gick jag en tur till tomtens nedre delar för att se hur det står till i källan. Där hämtade vi allt vatten första året vi bodde här, det var ett slit med en 25-litersdunk i vardera handen, rejält brant uppförsbacke cirka 100 meter och vintertid ofta slirigt i skånsk blötsnö av såpigaste sort. Tur att vi har borra nu, för källan var inte vattenrik precis, bara svart dy i kanterna. Jag hade tur som tagit med kameran, vråkarna som håller till här var på marken när Amba och jag kom. En av dem lyfte direkt och försvann bland trädkronorna, men en satt kvar och lät mig ta en serie bilder innan den gav sig iväg. Snällt av den, sådant är mycket ovanligt i vråkkretsar!

Under dagen visade en del moln upp sig. Det mullrade rejält på håll, och regnade säkert men här fick vi inte del av sådant. Jag tog några molnbilder för att ha som bevis för att det faktiskt finns moln här också.

För en stund sedan var jag på kissetur med Amba. När vi gick ut började det stänka, himlen var djupsvart. När vi någon minut senare gick in igen ökade regnet farten ordentligt. Bra tajmat! Det verkar fortsätta, skall det bli några millimeter i natt? Relling gör sig påmind… får väl se i regnmätaren i morgon.

 Vi hörs!