En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Strövarkort 159. Fotografia di strada

Bilder från gatan. Det är vad den betyder, rubriken. Men la strada för också tankarna till en av alla tiders bästa filmer, Landsvägen på svenska, av Federico Fellini. Den kom redan 1954 men står sig än idag som ett svårslagbart mästerverk. Inte minst genom Fellinis hustru Giulietta Masina som spelar huvudrollen tillsammans med Anthony Quinn.

Vi lever i de bästa av dagar och världar eftersom vi ständigt har tillgång till precis allting. Men tar vi tillvara på det och använder det? Går jag till mig själv blir svaret ett generat nej. Jag har inte sett om La Strada till exempel sedan sjuttiotalets Felliniserie på Cinematekets Filmklubb, trots att den finns tillgänglig bara några knapptryck bort.

Och detsamma gäller det mesta. Inte beror det på ointresse. Snarare på en hetsande otålighet och en oro att inte hinna med allting som jag vill se och göra.

Ibland undrar jag om inte fjärrkontrollen och alla kanalval är det sämsta som hänt oss. Vi är ju helt enkelt inte mogna att använda dom. Vi zappar och blippar oss fram genom tillvaron i stället för att sakta sänka oss ner i lugnet som en gammal svartvit filmklassiker erbjuder.

Och som fotograf är det extra intressant med just de rullarna. Att få studera mästare som Otello Martelli som plåtade La Strada, eller Sven Nykvist som stod bakom kameran i 24 av Bergmans rullar slår alla fotoskolor med råge.

Så ta det med ro kära medfotografer. Kolla in molnen över Hellesta och lek en stund med ljus och skugga i den enda verklighet som är svartvit. Om än med en massa gråtoner däremellan. Här är dom sista bilderna från Milano för den här gången.

Inlagt 2014-05-30 09:57 | Läst 1878 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Gillar tjejen med ballongen för ögonkontakten, och mannen md hunden av samma anledning. I ö håller jag med, det är något i vårt liv i dag som stressar oss. För egen del är det inte fjärrkontrollen. Snarare ett allmänt informationsbrus.
Svar från goranton 2014-05-31 10:12
Njae, fjärrkontrollen fick bli mer av en symbol. Den lär dessutom bidra till vår allt mer tilltagande fetma.
Allt gott!
/Göran
Det här zappandet, eller att ständigt byta verklighet, gör nog att tiden, eller förmågan att titta på bilder,
eller hinna tolka bilder, eller vara i relationer en längre tid också minskar...
Men man får välja film helt enkelt!
Både på film och i verkligheten! ;)
/B
Ps. Hundbilden är min favo.
Svar från goranton 2014-05-31 10:15
Jag brukar fundera över alla mobilbilder som tas i tid och otid och över om någon verkligen tittar på dom. Efter att de lagts ut på Facebook eller Instagram sjunker de allra flest nog tillbaka i den glömska varur de föddes.
Idag ska jag heja fram sonen på maran och sen vore det inte så dumt med en gammal svartvit rulle. Det är ju jobbigt att knata 42 km.
Lev väl!
/Göran
BLICKEN.
Vilken hund, wow. Hunden upplevs mer levande än någon annan på dina bilder.
Nästan så man skulle tro att mannen var den som hunden lät gå i koppel. =)

Mycket att se på och suverän bild kvalité.

//Johanna
Svar från goranton 2014-05-31 11:13
Tack Johanna! Jag känner stark gemenskap med alla hundar och gillar därför att plåta dom. Särskilt tillsammans med deras människor. Det berättar något om oss alla, folk som fä.
/Göran