En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Strövarkort, nu i levande, vibrerande färger!

Gjorde en liten ö-hopping under semesterns sista skälvande dagar. Gotland och Öland i nämnd ordning. Och upptäckte att det går att ta hyfsade färgkort med min lilla kamera.

Visst är den tekniska utvecklingen fantastisk. Inte nog att man kan prata med folk i de små speldatorer med kamera som folk pillar med på gator och torg, i buss och tunnelbana, bakom styre och ratt. Man kan ta kort i dallrande färger också.

Fast jag använde mig av en riktig kamera på semestern. Ingen sån som man kan prata strunt i utan en som det står N***n på. Och så här blev det. Mestadels utan folk. För man måste ju få känna sig ledig nån gång, eller hur?

PS: Jag säljer av mina Panasonic-kameror nu. Kolla här.

Inlagt 2013-08-07 06:32 | Läst 1788 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
De där allt-i ett-apparaterna är dåliga livsledsagare. Det är bättre att själv peka ut det intressanta i livet för en kamera =) Jag åkte bara till Gotland och pekade åt min.
Svar från goranton 2013-08-07 17:49
Det blir kanske nästa steg: peka och kommendera hur du vill bilden ska se ut. And Kodak do the rest. Inte.'
/G
När saker blir äldre så kommer det fram mer karaktär och annat mer spännande och intressant!
Både i och på människor och saker! :)
/B
Svar från goranton 2013-08-07 17:48
Du vet det. Och jag vet det? Hur får vi alla andra att inse det?
/G