Frusna ögonblick av ljus.

En ensam kvar på kvisten.

Ett ensamt löv är kvar på kvisten. Det är alltid någon som blir ensam kvar, även i vårt liv. Jag tänker på, när man blir äldre så försvinner de som alltid funnits. Blir man riktigt gammal får man se alla gamla vänner och bekanta försvinna. Lite så kände jag inför detta lövs öde.

Jag har även använt en textur som fått förstärka bakgrunden. I originalet ser det ungefär samma ut men blekare och inte så mycket struktur. 

Lite reklam kommer även med, om ni inte testat ON1 photo raw 2020 gör det. Ni kommer inte bli besvikna. 

Ha det gott, // Jörgen

Inlagt 2019-10-28 14:55 | Läst 233 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bilden är mycket vacker och det där med att bli ensam kvar är tyvärr verklighet för många äldre. Det gäller väl att vidga bekantskapskretsen så man umgås med flera generationer innan man blir för gammal själv.
Svar från Ernst WK Jörgen   2019-10-30 18:56
Tack Margareta. Ja framförallt yngre generationer. // Jörgen