Annons
Artiklar > ”Naturfotografins självmord…”

”Naturfotografins självmord…”

Bild 1 – Zebra, 2022, Bild 2 – Näckrosblad, 2017. Foto

 Foto: Terje Hellesø

De senaste åren har naturfotografin rört sig mot en riktning som handlar allt mindre om bildskapande och allt mer om kamerajakt. Antingen så erbjuder man allehanda betalgömslen där andra naturfotografer kan erbjudas olika speciella djurmotiv maximalt tillrättalagda för spännande bilder i otroligt ljus och där beställda djur gör precis det fotograferna önskar – eller så har vi en stor mängd naturfotografer som mer eller mindre åker runt mellan dessa färdiga betalgömslen och berikar sitt stora bildarkiv med ännu flera otroliga och regisserade djurbilder. Eller så anmäler man sig ständigt till det allt större utbudet av olika fotosafaris i olika delar av Norden och övriga världen. Det skriver Terje Hellesø.

DEBATT: NATURFOTO

Detta är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna är skribentens.

Vi förslavas genom täta gillanden till våra bilder i sociala media som Instagram och Facebook, där bildmängden publiceras i allt större antal – och där betydelsen av ”det otroliga” ger högsta vinsten i form av maximalt antal hyllningar. Eller så skickar vi in våra bilder till betydelsefulla fototävlingar om vi känner att hyllningarna behöver få ännu högre status. Finns det inga andra drivkrafter i naturfotograferandet än att bli hyllade? Är det människans nedärvda girighet som driver naturfotografin mot ett kollektivt självmord?

Vi ser tusentals bilder på björnar i blå nattdimma, vargar som cirkulerar runt arga björnar, biätare som slänger med humlor genom öppna näbb, olika hägrar i låga och spännande kameravinklar, havsörnar i fantastiska torrakor, olika skogsfåglar i finaste ljuset från mest riktiga kameravinkeln, badande fåglar, ugglor som jagar möss över snövita fält eller brölande kronhjortar i perfekt morgondimma.

Vart tog vardagsnaturen vägen? Den natur vi har runt i närområdet, som vi tagit oss till och upptäckt själva? Bilder på det tillfälliga mötet med ett rådjur eller en taltrast. Bilder från hemmaskogen, från majkvällen i blomsterängen eller i krusningarna från några skräddare i den lilla gölen.

Varför finns det fler bilder på björn och varg, på havsörn och lappuggla – än på talgoxe, turkduva och rådjur? Varför ser vi flest naturbilder från Öland, Gotland och Lappland – än från Närke, Södermanland och Dalsland? Varför ser vi inte lika många bilder på det vanliga som på det ovanliga?

Varför ser vi fler bilder på skogen vi drömmer om än om den skogen som faktiskt finns?

Vi ser en allt större form för naturfotografi där det är viktigare att vinna än att man har något att berätta. Som om naturfotografin börjat lida under ”popmusiksyndromet”, där alla mäter framgångarna i listplaceringar – mer än att man håller på med musiken för att beröra och kommunicera. Var tog idealisterna vägen? De som håller på med naturfotografi av en djupare och mer personlig orsak, än att charma sin publik?

Jag har sett naturfotografer som hoppat av detta tåget och börjat fotografera annat. Som valt bort den allt mer troféjagande naturfotomiljön, helt enkelt för att bildskapandet hade en annan betydelse och låg på ett djupare plan. Naturfotografer som slutat fotografera, som tröttnat – men som man inte märker så mycket av, då mängden nya naturfotografer hela tiden ökar. Antalet naturfotografer idag har aldrig varit större, men är det ”naturfotografer” egentligen?

Visst har jag ibland känt en viss lockelse mot att boka in mig i några av alla dessa betalgömslen, vid ett tillfälle gjorde jag detta i Hälsingland när jag bodde där, för att fotografera björn – men det kändes betydligt mindre anpassat och hade en stor portion osäkerhet kopplat till sig, vilket nog fick mig att göra det. Jag vill fortfarande att naturen ska få finnas, på naturens villkor – jag är ju i grunden en naturmänniska som stortrivs med att vistas i naturen. Vilket nog är största drivkraften för att jag fotograferar natur.

Dessutom är kommunikationen med naturen, identiteten, hemmahörandet – det som sedan skapar en grund för mina tankar i mina bilder. Från naturens synvinkel, mot det mänskliga samhället – och inte tvärtom! När jag fotograferar en älg, så ska det vara på älgens fria villkor – att den bestämt sig för att jag ska få fotografera den. På en plats älgen själv bestämt!

Det låter kanske naivt, eller möjligen barnsligt – men på något sätt där ligger min grundsyn till mitt naturfotograferande. Kanske är det just i känslan av tillhörighet, som jag hittar ingången mot mina mest personliga bilder. Att alltid stå på naturens sida, mer än att jaga efter motiviska troféer.

Jag är ingen motståndare till alla dessa betalgömslen, utan mer till vad som är den egentliga drivkraften för många av dagens naturfotografer. Sådana som parkerar vid dessa gömslen och på olika fotosafaris och sällan gör annat!

Jag är ingen jägare, ingen kamerajägare, ingen motivjägare – jag är bildskapare och naturfotograf! Jag skadar inget i naturen, jag stör så lite som möjligt, anpassar mitt liv för att naturen inte ska ta skada. För naturen är detta livsviktigt. Alternativet är en planet för och av människan – med bilder och engagemang som enbart innehåller listettor och en prydligt sminkad världsbild.

En bildtroféjakt – utan naturligt innehåll!

Vad är din åsikt? Kommentera artikeln eller i denna forumtråden.



Publicerad 2022-09-05. Läst av 5040 personer.

61 Kommentarer

Tony Johansson 2022-09-05 15:24  
Tycker det är tänkvärt till skillnad vad någon annan tyckte, att det var dravel. Min akilleshäl och där jag fallerar allt som oftast inom mitt fotograferande är inte briser i utrustningen, utan förmågan att se en potentiell bild. För dom som har denna egenskap (som jag inte har, men som går att träna upp, har jag förstått) ser bilder överallt.

Terje kan måhända sägas vara en av dessa !?
Finn Calander 2022-09-05 16:25
Instämmer. Det Terje skriver är värt att reflektera över. Jag är ingen "naturfotograf" men understundom fotograferar jag ute i "Naturen". Då försöker jag hitta något "vanligt" att försöka göra en bild av. Det är svårt. Men roligt när det lyckas.
Svar från Terje Hellesø 2022-09-11 09:53
Tack så mycket Tony! 😊
Svar från Terje Hellesø 2022-09-11 09:54
Tack så mycket Finn! 😊
TVS 2022-09-05 17:40  
Ja, vissa drivs även i sin jakt efter denna perfektion till att "lägga till" djur medelst stockbibliotek och Photoshop.
Tony Johansson 2022-09-05 18:02
Dags att släppa det och gå vidare !?
fotografdavid 2022-09-05 18:40
Verbet "Terja" lever fortfarande kvar och det är inte dags att gå vidare. Han ljög och ljög och åkte till slut dit. Jag har inget emot gömslen, manipulerade bilder så länge fotografen är ärligt med det. Terje var allt annat än ärlig och därför kan vi inte släppa det och gå vidare. Hade han jobbat på en dagstidning eller annan journalistik tidning skulle han varit svartlistad för all tid och evighet, och som naturfotograf är han för mig alltid svartlistad.
Tony Johansson 2022-09-05 19:41
"Den som är fri från synd kastar första stenen."

Känns det bekant !? Dessutom, vad har detta med artikeln som sådan att göra!?
fotografdavid 2022-09-05 19:47
Då kastar jag första stenen. Jag har alltid varit ärlig med mina bilder/filmer. Det betyder inte att jag aldrig manipulerat, för det har jag, men jag har aldrig sagt att en manipulerad bild är äkta. Du måste förstå att det är inte den manipulerade bilden jag är emot, utan det är lögnen. Sen kan vi diskutera i evigheter om vad som är manipulation, men min gräns går når det läggs till eller tas bort något, när det gäller ren bildbehandling, ljus, kontrast med mera så är jag rätt frikostig. I min värld så är Terje rökt, eller "out of the game" för att säga det på ren svenska ;-)
Tony Johansson 2022-09-05 19:56
Jag tänker inte älta vad som är manipulation eller inte, men jag tycker att Terje har fått klä skott tillräckligt i denna fråga. Han har erkänt sitt misstag och gjort avbön.

Dags att släppa det och gå vidare, min vän.
Gamle Svarten 2022-09-06 00:03
Det är väl lite som om Ben Johnson (känd friidrottare) skulle skriva en artikel om vikten av ren och ärlig idrottt.
Och inte nämna att han åkt dit för doping.
Det blir liksom fel och konstigt på något vis, även om det som skrivs i sig skulle vara vettigt och klokt.
Tyvärr Terje, du försöker, du vill, men, jag tror det är omöjligt för dig, som har åkt dit för fusk och lögner av värsta slag, att någonsin få tillbaka den position som föredöme inom naturfotograferingen, som du en gång hade.
Du får väl försöka leva efter den attityd du förespråkar i det du nu skriver.
Det viktiga är naturupplevelsen. Att själv vara nöjd med sina enkla bilder, och sin inställning till sitt fotande.
Inte att försöka vinna priser eller att försöka vara en auktoritet och ett föredöme för andra.
HenrikL2 2022-09-06 20:16
Eller så har han reflekterat över foto, naturfot, manipulering, bildbehandling, bildberättandet etc mer än de flesta har gjort just t.v. vare situationen som var för några år sen och inte tvärtom. :)
Gamle Svarten 2022-09-06 23:02
Intresssant resonemang Henrik.

Att ha manipulerat foton, vunnit pris, och ljugit tills man blivit överbevisad, skulle alltså i sin förlängning vara någon form av merit.
Personen menas på detta vis ha fått tänka efter mer än andra.
Ben Johnson är alltså mer lämpad att tala om ren sport än t.ex. Carolina Kluft, för Carolina har inte åkt dit för doping och blivit avslöjad som lögnare.
Hon kan alltså inte ha en lika klar uppfattning om ren sport som Ben.

Det fanns en ingridiens till i Terjes bildmanipulering, som framkom i TV-dokumentären.
Han nöjde sig inte med bildmanipuleringen, han gav lodjuren han påstått sig ha mött namn och personliga egenskaper, och berättade långa historier om dem.
Det var inte "nödvändigt" för syftet, och många kände sig dubbelt lurade när det hela uppdagades.
Jag fick känslan av typ en katt som leker med sitt byte.

I dokumentären kom en ny sådan historia, ett lodjur skulle gått fram till Terje och lagt sig framför honom som en katt, men just den gången hade han tyvärr sin kamera en bit därifrån.
Efter dokumentären inbjöd Terje till debatt här på Fotosidan.
Jag berättade då för honom att enligt mina erfarenheter av lodjur, och vad jag hört av andra, så lät den historien osannolik.
Terjes svar/bemötande, gjorde mig än mer tveksam.

Angående doping som jämförelse.
Ni kanske minns brottaren Tomas Johanson.
Han erkände direkt när han avslöjades.
Man såg hur han "skämdes som en hund".
Ödmjukhet kan visa att man lärt sig något.

Terje anklagar indirekt de som sitter i betalda gömslen och tävlar med sina bilder, för att "mörda naturfotografin" .
Det är inte speciellt ödmjukt.
Frågan är om inte de som avslöjats med att ha vunnit fototävlingar med datamanipulerade bilder skadat naturfotograferingen mycket mer.
Det gäller många fler än Terje.
Man kan då fråga sig hur lämpligt det är att de anklagar andra, på detta oförsonliga vis..

Jag förvånas också över att Terje får skriva en debattartikel här i nyhetsspalten.
Får alla medlemmar göra det som vill?
I mina ögon hade det väl räckt om han startat en tråd.
lonian 2022-09-07 02:53
Han har startat en tråd. Det som står här är kopierad från hans hemsida.
acke 2022-09-07 08:07
Nu får du lägga ner klagovisorna, Gamle Svarten. Vi var många som var upprörda på Terje 2011, jag också, men 99% av oss har lagt den storyn bakom oss för länge, länge sedan. Jag rekommenderar att du gör detsamma.
Vad gäller Terjes debattartikel så var det Fotosidans redaktion som bjöd in honom, efter att han startat en tråd. Vänd dig alltså direkt till redaktionen för att få svar på din fråga. FS är en kommersiell sajt och inte en demokratisk allmännyttig ideell förening, som du verkar tro.
taz_k 2022-09-05 18:15  
Alla har olika drivkrafter och smak. Det kan vara så att de fotografer som betalar för ett gömsle i bra läge helt enkelt inte har tiden eller förmågan att ta motsvarande bild på "naturlig" väg. Trots detta vill man ändå uppleva exotiska djur på nära håll i vackert ljus.

Jag ser inga problem med det så länge man inte döljer hur bilden kom till.

Det kan bli samma sak om man åker till någon ikonisk plats (t.ex Lofoten eller Yosemite). Å ena sidan kommer man hem med ungefär samma bilder som andra som varit där == inte jättekreativt. Å andra sidan får man upplevelsen av naturen och några bilder som minne. Inte att underskatta.

Jag tror helt enkelt det är skillnad om man är glad amatör jämfört med någon som deltar i tävlingar och utställningar.
mats lindfors 2022-09-05 20:34  
Bra timing med Terjes debattinlägg. Pratade senast igår med min min bäste vän som är bildkonstnär om de här arrangerade fotograferingsmöjligheterna som erbjuds. Jag sa att det inte är fotografi för mig. Fotografi för mig är att få skapa bilderna själv, inte få platsen och tillfället serverat på en bricka inklusive all tänkbar service. Jag vill ha en egen naturupplevelse så ostörd av människor och deras arrangemang som möjligt. Så vill jag hitta, upptäcka och se bilderna komma till mig. Jag har tränat mig att se bilder i årtionden. Nu när alla har en mobil så finns det oändliga möjligheter att tränsa sitt bildsinne dagligen. Det fanns det inte när jag tränade upp mitt bildseende. En process som ständigt pågår.

Jag kan bara svara för mig själv. Jag känner mig inte nöjd med att ta samma bilder som alla andra. Men för många är det just det man vill.

Om naturfotografin begår självmord genom alla fotoarrangemang, tävlingar och sökande efter snabba kickar på social media vet jag inte. Men troféfotografering riskerar nog att känslan för det naturliga och äkta tappas bort.
Sten-Åke Sändh 2022-09-08 21:22
Mats L, problemet med den ansatsen är att ingen kan vare sig idag eller om 20 eller 50 år nödvändigtbis kunna se om bilden är tagen i en djurpark typ Kolmården eller i det fri
En bild är en bild.

Dessutom är det väl vid efterbehandling i dator det mesta av skapandet faktiskt sker idag. Den analoga estetiken har tydligen inte helt dött med det analoga men den är nog tyvärr en anakronism eller utan filter rätt ur synk med tidens praktiska bildskapande.
Sten-Åke Sändh 2022-09-08 21:56
Mats L, problemet med den ansatsen är att ingen vare sig idag eller om 20 eller 50 år nödvändigtbis kommer kunna se om bilden är tagen i en djurpark typ Kolmården eller i det fria. En bild är bara en bild särskilt om den saknar kompletterande text.

Dessutom är det väl vid efterbehandling i dator det mesta av skapandet faktiskt sker idag. Den analoga estetiken har tydligen inte helt dött med det analoga men den är nog tyvärr en rätt svår anakronism idag eller uttryckt utan filter rätt ur synk med tidens praktiska digitala bildskapande.

Jag är f.ö. oreserverat för trofefoto. Vad är alternativet? Riktiga trofejägare som betalar för att skjuta djuren i inhägnader i Syd Afrika eller i det fria i Öst Afrika eller i Sverige? Ja t.o.m. det senare går ju att se positivt på om alternativet är att djuren inte kommer kunna skyddas av rent ekonomiska skäl när färre kommer till Afrika för att ta bilder av dem.

Skulle vi ha någon älgstam om det inte fanns ett intresse att vårda den.

Det talas mycket om utarmningen av djurlivet även i Sverige men om jag jämför djurlivet idag med när jag var 11 år och kom till Skogsö så kan jag säga:

Vi har inte färre rävar grävlingar och rådjur än då. Bara för en månad sedan kom en älg upp på min tomt när vi grillade och drack ur våra regntunnor. Har aldrig sett en älg på Skogsö förr under mina 60 år där.

I många år har vi troget haft ormvråk 100 meter från vårt hus. Som tidigate sagts så morsar vi på havsörnar mest varje månad runt öns fjärdar och fiskgjusen jagar till och från i Södra Skogsöviken.

Hackspettar, Spillkråkor och Gröngöling ser vi varje år och numera har jag sett upp till fyra fem korpar samtidigt vid flera tillfällen.

När jag var barn såg jag aldrig någon säl men det har vi ett antal gånger de senaste åren.

Det enda jag kan påminna mig som det blivit sämre med är fisken. Förr var vattnem övrrgödda och därför hade vi sarv, sutare och massor av stor brax och galrt mycket strömming. Aborr och gäddfiske var ännu mycket bra. Idag fiskar inga längre.

Måsarna har trängts undan av Skarven och de kan inte längre leva på all skit de vräkte ner i fjärdarna från de passerande finlandsbåtarna.

Precis som en brittisk journalist skrev i DN för någon dag sedan så är Sverige ett av få länder som faktiskt tjänst på klimatförändringarna hittills. Skogarna växer så det knakar och växtsäsongerna blir längre och kylan inte längre så svår.
mats lindfors 2022-09-09 10:58
Sten-Åke, vi verkar ha en helt skild uppfattning om vad fotografi är. Jag skapar mina bilder när jag är ute och fotograferar. Bilderna kommer till mig. Efterbehandlar endast i datorn och klipper och klistrar aldrig. Är t.ex. ljuset fel går det aldrig att fixa till.

Med troféfotografering menar jag att man tar en bild på något som anses inne för tillfället, utan att kunna göra något bildmässigt skapande. Något att skryta för omgivningen med.
PMD 2022-09-09 13:56
Skryter om nånting gör rätt många, kanske de allra flesta. En del skryter om sina fantastiska fotografier, andra skryter om hur blygsamma de är …
Sten-Åke Sändh 2022-09-09 14:40
Ja det har vi helt uppenbart. Den stora skillnaden mot det analoga tänket i att bilden enbart skapas vid exponeringstillfället som bl.a. Terje brukar backa upp är ju att den digitala efterbehandlibgens möjligheter tillkommit. Jag och många med mig som tagit bilder analogt i många decennier har ju inga problem med att se vad det tillfört av möjligheter. Terje är ju en av de som brukar hävda att han bara tar bilder i JPEG och för mig är det verkligen gåtfullt att en digitalfotograf medvetet vill hämma sitt bildskapande med att göra sig av med de verktyg och möjligheter alla andra naturfotografer har tillgång till?

Jag ser aldrig en tagen bild som färdig direktvur kameran utan snarare som ett råmaterial att vidareförädla.

Jag har inga problem med att andra i purismens eller något annat namn självmant ålägger sig dessa restriktioner men att det ena skulle vara finare än det andra tycker jag bara är ett uttryck för en viss rätt tråkig snobbism.
Sten-Åke Sändh 2022-09-09 15:24
Jag menar f.ö. inte alls "klippa eller klistra". Det finns väldigt mycket även en naturfotograf kan göra i en efterbehandling och väldigt väldigt många gör och det kan de faktiskt t.o.m. göra UTAN att bryta mot Fotosidans definition av "manipulerad bild".

Trofefoto behöver väl inte nödvändigtvis vara något som för tillfället är inne. Det kan väl vara t.ex. att man fått en bild på någon fågel eller något djur man gillar som man inte tagit någon bild av innan. Det är väl väldigt vanligt bland just fågelfotografer har jag förstått.

Jag har tagit en hel del djurbilder under rätt många besök i Nationalparker i F

Afrika och Asien m.m. genom åren trots att jag inte varit där primärt av det skälet och jag kan lova att den naturen och de djuren i exv. Öst-Afrika inte varit koreograferade och att naturupplevelserna gick att förena med fotograferingen då vi alltid sett till att resa i en egen jeep med guide/chaufför både av säkerhetsskäl och därför att jag är en både usel och ointresserad chaufför som helt skulle ödelagt de upplevelser vi trots allt haft. Jag tror alltså inte på den motsättnibg du och Terje målar upp.

Om jag varit en trofefotograf på dessa resor så är jag stolt över det men faktum är att jag aldrig tidigare ens tänkt tanken. Men kan trofefoto dra in de medel som kan hålla parkerna igång, skydda de djur som finns kvar mot oss människor, så har både jag och andra djur- och naturfotografer som tagit dessa bilder i Afrika gjort en viss god gärning. Du får väl avgöra själv om du tycker jag uppfyller kraver för att behäftas med det lite nesliga epitetet trofifotograf :-)


https://www.fotosidan.se/blogs/stenisfotoblogg/djurportratt-och-djurbilder.htm
PMD 2022-09-09 19:30
Ditt sista stycke är viktigt.
Att "troféturismen" bidrar ekonomiskt till att skydda djurarter är något som knappast kan överskattas.
https://jrsbiodiversity.org/the-pandemic-poachers
https://www.fao.org/3/cc1648en/cc1648en.pdf
Svar från Terje Hellesø 2022-09-11 10:00
Tack så mycket Mats! Jag håller helt med dig! 😊
Hans Österlind 2022-09-05 21:40  
Allt annat i den rika delen av världen är ju redan kommersialiserat och förvandlat till tillrättalagd pseudoäventyr så varför inte naturfoto? Allt är genomplanerat, fotbollsträning, hockeyträning, slalom, skridsko, orientering, speedway, sous vide matlagning, marinerade ribs från Ibericohalvön, lagrad whiskey, golf, TV spel, all-inclusive, listan kan göras lång, träning i allmänhet är sönderplanerad vem räknar trädgårdsarbete som motionsform, den som inte anser det borde prova lite. Det är på tiden att naturfoto kan bli en folklig sport också precis som resten ovan. Jag är lite sarkastisk men ett korn av sanning finns det trots allt.
acke 2022-09-05 21:57
Instämmer till 100%. Nästan allt folk gör i naturen numera handlar om äventyr. Få vistas i naturen pga genuint naturintresse. Naturen har blivit en arena för allehanda aktiviteter, gärna sådana som kan delas i sociala media, och naturupplevelsen blir ofta bara en bisak.
lonian 2022-09-06 07:32
Jag ser skillnad på sport och konst.
PMD 2022-09-06 21:16
Vad är då konstsim? :-)
lonian 2022-09-07 02:57
Det ser väldigt konstigt ut.
mombasa 2022-09-05 22:23  
Det ligger väldigt mycket i den här reflektionen som tål att diskuteras vidare. Om autenticitet i bild, vad fotografen vill berätta och så vidare. Idag, dessvärre handlar så mycket foto, från nivå hängiven entusiast till massbildens främsta förkunnare- den massiva strömmen av intetsägande bilder med privat avsändare och allmängiltiga pretentioner. Naturfoto mår nog bäst av en injektion av realistiska vardagsupplevelser. Örn på välkänd gren är snubblande nära hötorgskonsten- det igenkännbara, det trygga och förutsägbara. Jag säger bara, inte en lappuggla till :-)
PMD 2022-09-06 21:18
Jag tog en bild av en vardagsörn häromdagen. Med en mobiltelefon. Jag tvivlar på att så värst många är intresserade av se den bilden …
mombasa 2022-09-06 21:21
Vardagsörn var ett bra uttryck. Härute i skärgården vardagsmat. Man morsar liksom lite förstrött med blicken i skyn.
pdahlen 2022-09-06 06:37  
Jag kan inte riktigt se problemet, skulle isf vara att man sätter sig ute i skogen och väntar en månad för att ta den bilden som man kan få i betalgömslet på tio minuter. Men detta känns som fel inställning, man får ju ta det som erbjudes där och då. Nu tittar jag endast på naturbloggar här på FS, och där är det nog endast någon promille som är bilder från ett betalgömsle, så det kan inte stämma att vanlig naturfoto är på väg att dö ut. Man hittar bloggar där skickliga fotografer på FS lyckas väcka liv i en död gren i motljus och få fram en helt fantastisk bild av ingenting. Om man bara konkurrerar mot sig själv och har som inställning att ta en bättre bild än tidigare, så har man inte något problem med hur omvärlden ser ut

Såg denna när jag skrivit klart mitt inlägg, man ser hela tiden bilder som tas ute i verkligheten och som inte är möjliga att ta i ett gömsle

https://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola/sa-vander-du-bristande-kvalitet-till.htm
Terje Hellesø 2022-09-06 07:48  
Tack så mycket för alla kommentarer i ett viktigt ämne! Många har olika synvinklar, vilket det måste vara! Särskilt tack till de som tar diskussionen vidare med många intressanta resonemang! :)
Benganbus 2022-09-06 09:24  
Bra att någon välter bikupan på trädgårdsfesten! :)
Stefan Åhbeck 2022-09-06 10:43
Exakt så! Ett ämne jag tänkt ta upp ibland på våra fikor. Lurar på att skaffa långt tele och lägga mig i mossan. På Novoflextiden hade man ständig filmbrist. På 200-400-tiden hade man ständig muskelvärk. Nu däremot finns finfina grejor. Måste kännas befriande!
Bob Bovin 2022-09-06 09:54  
Hej
En naturfotograf får naturligtvis plåta vad som helst så länge han håller sig inom lagen och har omtanken att djuren inte skall störas.
Men en naturfotograf värd titeln borde ta sitt ansvar för att skildra naturens status i sin närhet. Hur ser det ut på vår bakgård, vilka skitar ner i din närhet. Vilka jobbar med att städa upp och gör en insats för att rädda miljön.
Med andra ord ta del av helheten.
Vänliga hälsningar
Bob
Svar från Terje Hellesø 2022-09-06 16:47
Håller helt med dig! 👍
Gamle Svarten 2022-09-06 11:50  
Naturfotografins självmord ....
Så var rubriken.
Som om hela naturfotografin hotas av döden för att det finns gömslen att hyra runt om i världen.
Tidigare har Terje skrivit anklagande inlägg om att tekniken tar för stor plats.
Att fokus på moderna tekniska redskap hotar den fotografiska bilden.

Jag tror inte att detta är de stora hoten mot naturfotografin.
Och jag vill inte använda ordet "självmord", utan snarare "passiv dödshjälp", om man nu ska anklaga oss naturfotografer som grupp.

Naturen är allvarligt hotad av mänsklig kortsiktighet.
Vi förorenar.
Vi använder gifter.
Vi agerar kortsiktigt för ekonomisk vinning.
Ekosystem förstörs.
Arter dör ut i rasande fart.
Mänskligheten håller på att ta dö på en massa fantastiskt och unikt liv.
Vi som lever nu har ett stort ansvar.

Genom makrolinsen har jag fått se en helt ny värld, ny för mig, och alldeles fantastisk.
Livet på jorden är så alldeles otroligt mångfasetterat. Och fotografiskt vackert. Man tror knappt att det är sant.

Vi som är naturfotografer borde göra mer för att försöka stoppa artutrotning och naturförstörelse.
Det skulle ge vårt fotograferande ett större värde än alla priser i hela världen.
Jag anklagar inte alla naturfotografer, en del gör verkligt stor nytta.
Men, som grupp, borde vi faktiskt kunna göra mycket mer i denna avgörande fas av mänsklighetens historia.
För egen del borde jag definitivt göra mer.

Nu har jag i alla fall framfört mina tankegångar.
Är jag ensam här på Fotosidan att känna på detta vis?
Svar från Terje Hellesø 2022-09-06 14:02
Nej, du är inte ensam om att känna att naturfotograferna borde göra mer för att motverka eller belysa både artutrotning och naturförstörelse. Jag återkommer ofta till detta i olika artiklar och debattinlägg. Dessutom deltar jag aktivt i olika former av arbete för att motverka detta. Detta är självklart för mig, men känner mig ofta ensam i detta engagemang bland naturfotograferna som ofta skiner med sin frånvaro.

När det är sagt så vill jag kommentera dina inledande ord om mig i din kommentar; jag har inte skrivit några anklagande inlägg om att tekniken tar för stor plats. Däremot om prylarna, själva fototekniken skriver jag själv om med jämna mellanrum. Jag har heller aldrig sagt eller skrivit om att fokus på moderna tekniska redskap hotar den fotografiska bilden, men väl att fokus på fotoprylar i stort får fotografer att tänka mindre på att utveckla sitt eget bildspråk. Jag använder själv ett flertal mer moderna möjligheter i mitt fotograferande, framtidsfientlig har jag aldrig varit - är mer innovativ som fotograf i stort. Men jag saknar det medvetna skapandet, saknar bildskaparna i fotomiljön!

Vet att det kan låta som petitesser i sammanhanget, men det är så lätt att referenser till mig cementeras och kan i andra hand skapa en fel bild av vem jag är. Jag kan gärna provocera, gör det ofta och om jag tycker det behövs - men vill inte framställas som något jag inte är!

I övrigt hänvisar jag till artikeln där jag är tydlig med vad jag tycker!
PMD 2022-09-06 21:31
Lennart Gustafsson skrev: "Är jag ensam här på Fotosidan att känna på detta vis?"

Förmodligen inte. Alla som är det minsta intresserade av naturen (och inte bara av naturfototroféer) har nog märkt avsaknaden av insekter i naturen. Det finns knappt några kvar.

På 27 år har 75 % av biomassan av insekter försvunnit i Tyskland. Man kan nog med viss säkerhet befara att det ser likadant ut i stora delar av Europa.
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0185809

Det är förstås ett stort hot mot alla fåglar som lever av insekter, och även fåglar i toppen av näringskedjan bör nog vara lite oroliga. Snart blir det kanske svårt att hitta en örn att fotografera från ett (betal)gömsle.
Sten-Åke Sändh 2022-09-06 23:44
Är det torrt som i år får vi inga mygg. Hummlor har vi haft mycket trots det. Getingar inga.
PMD 2022-09-07 01:04
De senaste åren har jag inte behövt tvätta bilens vindruta på somrarna.
Sten-Åke Sändh 2022-09-15 19:39
När vi hade Skogsö-stället här i Vaxholm kvar så var det lätt att se att det var svårt att få blommor att klä föreningens midsommarstången med senare år. De var slut redan då vid Midsommar. Vår ö var tidigare bete åt Ramsö-bönderna men när djuren försvann så har allt mer av de ursprungliga ängsarealerna vuxit igen för alla verkar tro att naturen sköter sig själv, vilket den alltså inte gör i gamla kulturlandskap.

På 50 år har allt blivit mörkare då granen - som jag betraktar som en invasiv art - har gjort skogarna i skärgården mycket mörkare, artfattigare och tråkigare. Jag har under de senaste 25 åren systematiskt tagit bort all gran i min närhet, men det har jag varit rätt ensam om där. När man gör det händer det grejor!

Ibland ser man att någon i kommunförvaltningen i Vaxholm fått ett ryck som tidigare på Kullön och spridit en blandning av blomfrön även på lite större ytor efter vägarna och det har blivit fantastiska resultat med allt från vallmo till blåklint och massor av prästkragar. Tyvärr gör de numera inte det som det verkar längre.

En del sätter upp insektshotell och jag har ingen aning om effekten dessa ger. Jag har istället medvetet sparat större döda träd istället. Några saker sak som jag sett med egna ögon som har en jättestark lokal effekt på förekomsten av humlor är rododendronbuskar med blåaktiga eller blålila blommor och lite större förekomster av lavendelodlingar. Lavendel är väldigt bra för fjärilarna också. Det är helt otroligt vilken dragningskraft det har på just humlor och allehanda fjärilar. Vi hade ofta hundratals i vår lavendelhäck på somrarna när solen sken och det var varmt. Då kommer dom.
Jottas 2022-09-06 14:46  
Det behövs mer av dessa välgrundade artiklar om samtiden från erfarna fotografer. Det var så i början här på Fotosidan. Men sakta men säkert har det sållats bort av redaktionen som inte själva verkar veta vad de vill att sidan ska vara. Många lämnade tidigt när det startades mobbar i kommentarsfält och forumtrådar. Sedan speglades denna urvattning av vad fotografiet kan vara med versioner av ett betygssystem som vart sämre och sämre för varje iteration. Som ett av de största svenska forumen för fotografi har det fostrat nästan en hel generation fotografer i att inte lära sig grunderna och ta det vidare till ett personligt uttryck. Att premiera teknik-diskussioner över bildens budskap, egenskaper och kompositioner. Etik och moral.

Jag instämmer helt med vad Terje skriver och jag är glad att vi har några envisa fotografer kvar i landet som inte bara flyter med strömmen. Det behövs mer av dessa fotografiets "filosofer" för att vi inte helt ska göra fotografiet värdelöst. Skall fotografiet få fortsätta vara konst, bärare av dokumentär journalistik, och i någon mån en pålitlig källa till information måste det finnas en medvetenhet om mediet. Och det övergripande är mediet, inte tekniken då det finns många sätt att skapa en bild idag.
Svar från Terje Hellesø 2022-09-07 10:07
Tack så mycket Jonnie! :)
Jag håller annars helt med dig om utvecklingen, inte minst här på Fotosidan.
David Elmfeldt 2022-09-08 09:55
OT. @Jonnie. Ang betygssystem. Vet inte riktigt vilket du menar men sen rätt länge så kör vi fyra dimensioner https://www.fotosidan.se/pools/view/27000/3866641.htm

@Terje. Jo du brukar påstå det fast jag vid alla tillfällen visar att det inte stämmer. ;)
Svar från Terje Hellesø 2022-09-08 10:51
David: Jo jag vet det, men håller inte med dig. 😊
MattiasL 2022-09-08 13:33
Är det inte att gå lite väl långt att säga att Fotosidan "fostrar en generation fotografer", osv?

Dels vill jag påstå att fotografiet i allmänhet mår alldeles utmärkt, i synnerhet om man ser på bokutgivning, även på naturfotoområdet.

Dels finns det ju fler ställen att vända sig till. Fotosidan har inget ansvar för vad vi lär oss, utan det blir vad medlemmarna gör det till. Jag kan hålla med om att det är aningen svårt att få igång diskussioner om mer filosofiska saker och lättare att ha en åsikt om en ny eller gammal kamera, eller om M-läget är bu eller bä. Teknikhets har alltid funnits. Förr var det om vilken framkallare som gav vilket korn, nu är det om lite andra saker. Jag tycker det är värt mycket att kunna lägga upp en teknisk fråga i forumet och få svar som ofta löser problemet. Verktygen är också lite en minsta gemensam nämnare där alla kategorier av fotografer har något att säga. Jag tycker fortfarande efter 25 år att det är rätt kul att lära mig nytt om verktygen (i rimlig mån). Det tar kanske inte mitt bildspråk och bildförståelse jättemycket längre i sig. Men vill man läsa om bild saknas inte möjlighet till fördjupning.

Jag vet inte om det bästa sättet att få igång ett samtal är att sätta sig i en position där man pekar på andras brister.
esbtse 2022-09-06 14:57  
Jag är fattig och uppdaterar enbart det som som absolut behövs i kamerautrustningen. Jag fotograferar i närliggande natur. Mitt problem är att få tid att fotografera. Tror att Naturfoto var dominerat av arbetarklass och att idag är det övre medelklassens som leker naturfotografer och jagar den senaste kamera utrustningen istället för att arbeta systematiskt med Naturfoto.
Gamle Svarten 2022-09-06 23:48
Tack Thomas.
Du gav mig en tanke som kanske leder till en ny insikt.

jag fotograferar som du, i närliggande natur.
Jag fotograferar gräsand, kaja och kanadagås.
Det finns kungsfågel och strömstare i mitt närområde, men dem struntar jag i, eftersom de är så "jagade" av andra fotografer.
(Gräsanden är i mina ögon lika vacker som kungsfiskaren.)
Och så fotograferar jag insekter, fjärilar, sländor, etc.

Intressant det su skriver om "övre medelklass".
Ja, det är nog inte de fattigare i samhället som flyger till Afrika och hyr gömslen.
Jag tänker på fotoklubben som jag gick med i när jag var nyinflyttad här. Det var elittävlingar och inbördeskrig.
Hälften av medlemmarna lämnade, kvar blev de som kan kallas för "övre medelklass".
Jag har inte tänkt i de banorna tidigare, men, så var det faktiskt.

Och ser vi till förstörelsen av vår jord, så är det ju de rikaste som förbrukar mest resurser, "skadar mest".
Det är nog rätt naturligt att de som flyger till Afrika för att sitta i gömslen och få fina foton på lejon, inte är de som strider mest för miljön.
Tack för insikten Thomas.
PMD 2022-09-07 01:08
De som flyger till Afrika genererar dock stora intäkter till de länder de besöker. De pengarna kan användas klokt för att bevara biologisk mångfald där.
Det förutsätter förstås att de aktuella länderna inte har alltför mycket korruption …
esbtse 2022-09-07 06:22
Jag tror att orsaken till att Naturfoto är så föraktat av medelklassens konst tyckare är av samma orsak som att Traktor museum är föraktat. Det är rörelser som historiskt har utförts av de lägre klasserna i samhället upp till lägre medelklass antar jag. Naturfoto var en naturlig hobby att utföra om du inte bor i innerstaden och krävde inte jättedyr utrustning. Detta ändras efter digitaliseringen då kameror har blivit dyrare och teleoptik speciellt för fåglar har blivit mycket dyrt eftersom löner inte har hängt med inflationen på grund av globalisering. När jag började så kunde jag köpa en Tokina 400mm F6.3 utan att bli ruinerad och använda den på en Nikon FM. Medel och övre medelklass samt speciellt överklass har kunnat utnyttja globalisering och deras inkomster har rusat iväg under de senaste 20 åren. Så de kan köpa den senaste hypade kamerautrustningen, lägga den i Teslan bredvid golfutrustningen och leka naturfotograf på väg till golfbanan utan att vara speciellt intresserad av naturfoto i sig.
David Elmfeldt 2022-09-07 08:31
Det ligger nog något i den spaningen. Jag kunde själv som tonåring spara ihop ihop (via utdelning av reklam) till ett Tokina 400/5.6. Det var visserligen i princip omöjligt att ta skarpa fågelbilder med på grund skärpa och manuellt fokus. Men jag var glad ändå :) Jakt/Fiske borde vara ungefär samma. Med enkel utrustning krävdes mycket erfarenhet för god jaktlycka. Men upplevelsen var stor. Det är den säkerligen idag också för mycket jakt och fiske men tålamodet för att misslyckas är nog mindre idag. Personligen så har jag stor vurm för gamla fiskerullar från Abu. Att fiska med min pappas spö och rulle från 60-talet ger mig stor nostalgi och glädje (tittar ofta på Tradera efter gamla Ambassadeur-rullar. Nån dag kommer jag slå till fast de är väldigt opraktiska för det fiska jag gör). Otrolig mekanisk kvalitet. Däremot kräver det mer. Det kastar inte lika långt och moderna plastjiggar är både effektivare och billigare. Men jag satsar i princip alltid på ett klassiskt 12 grams reflex.
PMD 2022-09-07 09:26
Thomas,

Vi har haft mycket liten inflation de senaste cirka 25 åren. Jämfört med inflationen under 1970-, 80-, och första halvan av 90-talet har den varit den nästan försumbar.

Det är först det senaste dryga halvåret som inflationen har gått upp ordentligt. Det är inte pga globaliseringen utan beror på pandemin och Putin.
PMD 2022-09-07 09:55
(Fortsättning på föregående).

Toppmodellerna idag är nog dyrare än toppmodellerna för 40 år sen, men i de lägre segmenten tror jag att skillnaden är mindre.

Jag tror att en större anledning till att många tror sig inte ha råd med kamerautrustning idag är att de känner sig tvungna att "hänga med" i den tekniska utvecklingen. Min första systemkamerautrustning använde jag i 15 år. Nu går det betydligt fortare mellan bytena.

Detta är dock ett sidospår. Hellesøs artikel ovan handlar inte om utrustningens betydelse för naturfotografering.
David Elmfeldt 2022-09-07 11:50
Anekdotisk bevisföring skall man ju vara mycket försiktig med men jag slår till ändå :) Jag delade ut reklam på 80-talet. Tjänade ca 400-500 kr per månad (ca 100-150 kr per vecka) på att dela ut reklam via SDR. Jag kikade nu och arvodet verkar ligga på samma nivå. https://www.sdr.se/om-oss/jobba-som-utdelare/. Om jag minns det rätt så köpte jag ett Vivitar 400/5.6 för ca 1000 kr. OM2 med winder för kanske 2500 kr? Båda saker begagnat.
PMD 2022-09-07 14:05
Lika illa som anekdotisk bevisföring är inflationsberäkningar på enstaka varor och tjänster. :-)

Men, som sagt, inflation eller inte, så är utrustningsfrågor knappast så värst relevant för artikelns ämne.
esbtse 2022-09-07 21:40
Jag är ingen ekonom men jag har följt föreläsningar på nätet av ekonomer. Det är bevisat att globaliseringen har gynnat de 10% och framförallt de 1 % av de rikaste medan det har skett en kontraktion av medelklassen. Sverige har även medvetet importerat lågutbildade för att sänka löner för arbetarklassen. Om du vill ha ett namn så kan du söka på Mark Blyth. Jag har lagt undan samma summa varje månad för köp av mat på ICA i åratal och den summan räckte 1 månad när jag började och trots att jag i år ökade på summan med 30% så räcker den i dag knappt till två veckor och jag köper ungefär samma saker. Och då har jag inte tagit med höjningar av SL-kort, Nätavgifter och kostnad för elförbrukning samt ökade boendekostnader. Min ekonomi började gå back under förra året efter att inte ha fått en löneökning som motsvarar inflationen under de senaste 15-20 åren. Nu måste jag skära ner på mat kostnader.
PMD 2022-09-07 22:06
Att inflationen nu är hög är det knappast någon som ifrågasätter, så det är inte alls märkligt att du behöver avsätta mer pengar till matvaror nu jämfört med för ett år sen. Det behöver jag också (eller skära ner på det som inte är absolut nödvändigt).

Det är dock ett ganska nytt fenomen. Historiska data hos (bl.a.) Statistiska centralbyrån visar hur inflationen har förändrats under (åtminstone) de senaste 40 åren.

Om ens lön inte har matchat inflationen i ett par decennier vore det nog klokt att byta jobb, men det kan förstås vara svårt om man är lågutbildad.
Sten-Åke Sändh 2022-09-15 19:15
OT. David, jag verkligen avskydde att fiska med min pappas klassiska gamla ABU spinnrullar från 50-talet ungefär och hans stenstela splitcanespön. Det enda de funkat till är att rycka strömming med.

Det var först med Ambassadörrullarna och deras smarta centrifugalbromsar det funkade utan att man fick fågelbon i rullen på varje kast. Har själv fortfarande en röd klassisk Ambassadör 5000.

Men en sak gäller även fiska med Ambassadörrullar och det är att de är långtifrån idiotsäkra men en van användare har aldrig problem med den som man alltid hade med rullar utan centrifugalbroms. Så även här löste tekniken de problem alla hade innan centrifugalbromsarna kom.
Sten-Åke Sändh 2022-09-23 23:51
Thomas E Citat:
"Jag tror att orsaken till att Naturfoto är så föraktat av medelklassens konst tyckare är av samma orsak som att Traktor museum är föraktat. Det är rörelser som historiskt har utförts av de lägre klasserna i samhället upp till lägre medelklass antar jag. Naturfoto var en naturlig hobby att utföra om du inte bor i innerstaden och krävde inte jättedyr utrustning."

Om det är så kan man då se naturfotopurismen där man ålägger sig vissa rätt stränga begränsningar som ett försök att öka dess status? Inom många religioner (utan att nu på något sätt försöka få naturfotopurismen att framstå som någon slags religion :-), så gör ju vissa högre kaster detta och det finns ju precis samma mekanismer inom både Islam och kristendomen. De som sedan underkastat sig dessa självpåtagna restriktioner och ibland rena umbäranden har inte sällan setts som moraliska föredömen och rent av helgon som inom delar av kristenheten t.ex.
JonathanRL 2022-09-07 14:22  
Terje nedlåter sig i debattartikeln åt Gatekeeping; en vilja att definiera sin hobby på ett sätt som gör att han har kvar en naturlig och framstående plats i den. Aningen för sent för det men vi ska försöka fokusera på de relevanta motargumenten. Det bör dock noteras att enligt Terjes egen världsbild som presenteras utförligt i texten så stampar han neråt vilket är oartigt oavsett hobby. Det är tydligt att folk som åker på fotosafaris eller för all del betalar för gömslen där djur ofta dyka upp – eller i vissa fall dyker upp på kommando – inte anses stå lika högt i kurs som kända naturfotograf och bildkompositör Terje Hellesø.

Han erkänner i artikeln att han ”lockats” och att han rentav köpt tjänsten av ett gömsle men det är givetvis annorlunda, det fanns ju trots allt ett element av osäkerhet! I alla andra fall så har han enligt egen utsago låtit djuren själva bestämma när och var de blir fotograferade; en självgodhet som med tanke på hans historia är synnerligen obefogad. Att han skriver om hur han ”lockats” istället för att bara åka dit, ta lite bra bilder, ha en trevlig naturupplevelse, stödja den lokala turistindustrin och ha gjort något han gillar allt i ett är underligt. När vi besöker en ny stad så tar vi hjälp av de som bor där för att effektivast kunna se det vi vill; varför är det annorlunda när det görs inom ramen för att dokumentera natur?

En annan sak jag vänder mig mot är att han verkar de en massa bilder som ser likadana ut, på samma motiv tagna på samma plats. Jag får i sådana fall rekommendera Terje att ändra sina konsumtionsvanor inom fotografi. Om han vill se naturfotografer som ägnar sig åt att dokumentera den vardagliga naturen så får han helt enkelt styra sin egen konsumtion åt det hållet och kanske rentav lyfta fram de fotografer han tycker tar bilder värda att visa upp genom att dela deras bilder och fotoalbum. Istället gnäller han på att den stora massan som konsumerar fotografier – men som själva inte är fotografer – dras till bilder av naturupplevelser som de själva antagligen aldrig kommer att se.

Men kanske behöver han också titta på andra ställen? De bilder jag lägger upp av natur i min vardag hamnar oftast sorterade därefter. Lokalgrupper på Facebook, kanske en tweet eller inlägg i mitt personliga flöde? En bild på en fiskmås i Farsta Strand var en av mina mest populära bilder i år och det var för att de som såg den hade en personlig koppling. Fiskmåsarna hade terroriserat större delen av Farsta under sommaren och de som såg bilden kunde relatera.

Intressant nog verkar Terje dessutom utgå från att tillfälle att ta en bra bild automatiskt leder till en bra bild. Det är knappast en korrekt bedömning. Rätt utrustning, rätt mentalitet, en vision för hur bilden ska bli, tålamod och kunskap är alla viktiga komponenter för att man ska ta en bra bild. Till skillnad från vad många lekmän tror är fotografi långt mer än att bara trycka på en knapp men med tanke på hur Terje raljerar om personer på safaris och betalda gömslen verkar han själv ha glömt bort det. Det tycker jag är konstigt; när jag går igenom Terjes fotoalbum på hans blogg ser jag är en säregen stil som tydligt visar att olika motiv kan gestaltas på olika sätt.

Ett bra exempel är något som Terje antagligen skulle anse vara en fotosafari. Jag åkte under min semester på Gran Canaria på två båtturer för att se vilda delfiner. Det finns ingen garanti att se dem men jag hade tur och fick se delfinflockar båda gångerna. Första gången så blev mina bilder skräp, jag hade inte rätt objektiv för omständigheterna och jag kunde inte följa objekten snabbt nog från den snabba båten. På den andra utflykten hade jag lärt mig, tog med en lättare och snabbare glugg och kunde därefter ta helt okey bilder på en delfinflock ute i Atlanten.

Jag visste vad jag behövde göra för att kunna ta bilden när jag varit med en gång; min erfarenhet var avgörande för att jag inte skulle göra samma misstag en gång till. Detsamma gäller för fotograferna på safari och gömsle. Ja, många kanske tar bra bilder. Men räknar Terje också de som tar dåliga bilder med samma förutsättningar? Ser han ens de bilderna eller försvinner dem från flödet för att de inte fått tillräckligt med likes? Eller ser han bara de bilder som han tycker är bra nog att i hans eget sinne konkurrera med honom själv och därför försöker hitta brister i dem för att motivera sin plats uppe på den väldigt höga bildliga hästen.

Slutligen argumenterar Terje också om att fotografering ”nu för tiden” handlar mer om listplaceringar vilket är en aningen udda position från en person som själv en gång i tiden fått flera titlar och priser för sina verk. Han om någon borde förstå känslan av att faktiskt vara bra på något och att få erkännande för det utöver släkt och vänner. Men istället säger han sig stå på naturens sida; mot alla försök att vinna tävlingar, priser och erkännande, inte emot betalgömslen (trots att han utpekat dem som problematiska) utan anser dem snarare vara ett symptom för ett problem jag är rätt övertygad om inte existerar i större utsträckning. En bra fotograf blir det tack vare kunskap och erfarenhet, utan det blir bilderna helt enkelt inte bra.

Den person som ger sig in i fotografering – eller har likes och vinst i tävlingar som främsta drivkraft – kommer alltid kämpa i motvind, alltid behöva överträffa sig själv och alltid behöva hitta några nya vyer. Jag tror den sortens människor är i minoritet, inte majoritet helt enkelt för att det kostar pengar och energi att vara så pass tävlingsinriktad. Foto är känsligt för nycker och och trender och blir för en sådan person bara en källa till mycket frustration.

Jag är frestad att raljera utförligare om den skandal Terje var involverad i för några år sedan men i ärlighetens namn ska jag inte behöva det och jag tror det skulle ta fokus från den poäng jag försöker göra. Hans argument håller inte om han så vore världens mest hederliga naturfotograf. Alla går in i hobbyn med olika mål och den enda måttstock man bör förhålla sig till är sin egen.
Svar från Terje Hellesø 2022-09-07 23:58
Intressant psykoanalys av mig som person och mitt beteende. Däremot hade det varit mer intressant om du kunde möta innehållet i debattinlägget, istället för denna analys av mig och min person. Mig veterligen har vi aldrig träffats, men det hade varit intressant vad du hade kunnat få ut av det.

Mvh Terje
MaartenL 2022-09-07 17:29  
Detta är en väldigt intressant artikel som tar upp en del av de frågor jag under många år funderat fram och tillbaka över. Jag kommer så väl ihåg när jag var i en bokhandel i London för några år sedan, där fotosektionen var enorm. Plötsligt insåg jag hur långt efter Sverige egentligen ligger när det gäller det konstnärliga. I Sverige verkar vi bara se foto som något avbildande. Där vi inte ens pratar om att skapa bilder, olika bildstilar, utan endast om att ”ta kort”. Tänker ofta på det citatet från Ernst Haas, som finns precis i början av SVT-dokumentären Terje: ”Högsta formen av fotografering är att förvandla något från vad det är till det du vill att det ska vara.” De här orden säger verkligen så mycket! Vi är verkligen efter här i Sverige i att få fotografi erkänt som en konstform.

Tyvärr tror jag att allt för många fotografer (inte minst naturfotografer) fastnar just i det tekniska och anledningen inte behöver vara svårare än så. Det finns en föreställning om att vi tar bättre bilder bara för att vi har den senaste utrustningen. Men hur många fotografer stannar egentligen upp och lär sig hantera den utrustning och de prylar de faktiskt äger? Bättre kamera ger nödvändigtvis inte bättre bilder. I värsta fall blir effekten kanske till och med tvärt om.

Det här med betalgömslen tycker jag är intressant. För om jag är i en djurpark och gör några bilder på djuren här så anser helt klart de flesta att det deklareras att bilden är gjord på ett djur i fångenskap. Men om någon sitter i ett fotogömsle och fotograferar en kungsörn, inte skriver de att den är gjord ifrån ett gömsle? Än mindre står det beskrivet att örnarna är inmatade och eller att det är ett betalgömsle. I mina ögon är detta samma sak, skall det redovisas om bilden är gjord i en djurpark borde det också redovisas om bilden är gjord i ett betalgömsle och att det är inmatade djur på bilden. Egentligen är inget av det viktigt för mig, jag bryr mig egentligen inte björnen på bilden är ifrån ett hägn på en djurpark. En riktigt bra djurparksbild kräver också en skicklig fotograf.

Kanske är det på något sätt så att många naturfotografer har bytt sitt gevär mot en kamera och blivit kamerajägare?! Att de söker troféer på ett nytt sätt – inte som horn på väggen, utan som en bild på väggen istället!?

Ibland tror jag också att många influensers på exempelvis Youtube ger en bild av hur naturfoto skall gå till. Hur de gör och hur en bra bild ser ut. På något sätt blir det ett recept på hur en bra naturfotograf arbetar och verkar. Det är då lätt att glömma bort de egna tankarna, vilket likriktar de fotograferna som tar del av detta. Resultatet blir att det aldrig kommer att skapas en bred flora av olika bildstilar och bilder, utan fotograferna gör på exakt samma sätt. Helt enkelt för att de tror att det är på det sättet influensern gjort som naturfotografen skall göra.

Den slutgiltiga frågan är då om dagens naturfotografer funderat över varför de är ute i naturen. Är det för att de vill berätta något med sina bilder eller är det bara för att plocka troféer till sin Instagram? Jag tror att det är där någonstans processen om vem jag är som fotograf börjar.

Vi får inte glömma att fotografering är ett hantverk, som tyvärr sakta men säkert håller på att dö ut. Många nya fotografer förslavas av tekniken/automatiken i de moderna kamerorna och slutar tänka själva, vilket tyvärr även det likriktar hantverket.

Slutligen handlar fotografering (enligt mig, finns inget rätt eller fel här) om den personliga bilden, att hitta sin egen stil och att skapa de egna bilderna. Eftersom att naturfotografi är ett hantverk så är det helt klart naturfotografens skicklighet i detta och hans/hennes bildseende som bör bedömas, inte bilder på unika tillfällen i naturen och eller rariteter som poserar framför kameran.
mats lindfors 2022-09-07 19:59
Mycket bra skrivet Mårten! Jag instämmer till fullo.
Patrik Brolin 2022-09-07 21:46
Klockrena slutsatser!
Svar från Terje Hellesø 2022-09-08 00:00
Tack så mycket Mårten! Många kloka tankar och resonemang kring ämnet, intressant det du skriver om likheten mellan att fotografera i djurpark kontra betalgömslen med inmatade djur.
Patrik Brolin 2022-09-07 21:42  
Vem vill på riktigt påverkas av någon som ljugit sig till sin provisoriska framgång?
Att det skett en riktning är då subjektivt bedömt, själv har jag inte läst särskilt mycket om kameratekniker på någon utställning eller av de mer välkända fotonamn.

Att åka på safari eller klippa in ett lodjur i ett foto är väl kort och gott bara olika aktiva eller kreativa hobby och handlar inte ett dugg om själva ljuset, estetik, frågorna eller känslor.
Bara olika metoder som ingår i en kontext.

Fotografering betyder väl mer eller mindre enligt grekiskan, att måla med ljus.
Naturligt eller i naturen helt ovidkommande.

Väljer man att publicera så väljer man samtidigt att alla andra kommer bedömda bilden man skapat oavsett den bedöms som positiv eller ej. Alla kommer ändå inte tycka om samma bild.
Så att låtas påverkas av subjektiva påståenden och argument om att vi är påväg mot självmord är jag väldigt långt ifrån att hålla med om eller vill bli påverkad av.

Jag överlåter även framöver att låta betraktaren avgöra om denne gillar bilden och om denne tycker kompetensen eller mödan är värd att väga in i totalbedömningen.

Jag kommer även framöver välja att aldrig ljuga hur bilden är skapad.

Jag är själv tacksam att så många arrangörer erbjuder ekoturism så fria företagsamheten och arbetsmarknaden växer, fler har jobb, skatter betalas och intresse att bevara biologiskt mångfald ökar och prioriteras högre än tidigare.
MattiasL 2022-09-07 23:47  
Är det här verkligen något som hotar naturfotografiet? Samtidigt som jag inte betvivlar att det som beskrivs existerar och blir vanligare i takt med att många har det bättre ekonomiskt, undrar jag vilket avtryck det gör. Tvärtom tycker jag att det just nu finns en väldigt hälsosam produktion av böcker och projekt där naturfotografiska traditioner spelar viktig roll, och korsas med andra konstnärliga och/eller dokumentära traditioner.

Merläsning

ANNONS