Annons
Artiklar > Jörgen Johansson har fötterna i fokus

Jörgen Johansson har fötterna i fokus

Jörgen Johansson råkade få med sina fötter på bild under ett uppdrag om algblomning för lokaltidningen Norra Skåne. Bilden drogs upp på ett helt uppslag, fick pris i Årets bild-tävlingen och blev startskottet till ett stort fotoprojekt. Efter 10 år och tusentals bilder avslutar han projektet ”Med fötterna på jorden” med en tjock bok och en stor utställning.

– Jag var utsänd av tidningen Norra Skåne för att skildra algblomningen i Finjasjön och stod och väntade på reportern och en man från kommunen. De dröjde, så jag började leka lite med kameran. Vände den nedåt och tog en bild för att på mitt eget sätt försöka dokumentera algerna i sjön, berättar Jörgen Johansson.

Uppdraget vid Finjasjön var ett av sex fotouppdrag för Jörgen den dagen, onsdagen den 9 augusti 2006. Tillbaka på redaktionen i Hässleholm började Jörgen skratta när han gick igenom sina bilder i datorn. ”Titta hur tokigt det blev” sa han till fotografkollegan Jörgen Ahlström utan en tanke på att det var något speciellt med bilden.

Det insåg däremot kollegorna och bilden publicerades över ett helt uppslag i Norra Skåne. Senare skickade Jörgen in bilden till pressfotografernas tävling Årets bild – den kom tvåa i kategorin Svenskt vardagsliv.

– Bilden betyder enormt mycket för mig idag. Det var så jag började med mina fotbilder, men det skedde inte dagen efter precis. 

Fotbilden från Finjasjön fick Jörgen att se annorlunda på världen och under 2007 började han ta en del bilder på sina fötter på olika platser, men han var inte lika noga med placeringen av fötterna som senare under projektet.

– Jag började allt som oftast vända blicken neråt. Först för att se om det fanns något som kunde bli bra på bild. Men med tiden upptäckte jag fler små detaljer såsom årstidsskiftningar och miljöpåverkan.

Bilden på algblomningen i Finjasjön som blev startskottet på fotprojektet. Bilden belönades i Årets bild-tävlingen 2007.

Jörgen Johansson skriver själv om bilderna i en broschyr som han delat ut till potentiella sponsorer: ”Mina bilder handlar varken om ett par fötter eller om mig. De handlar om oss, vår värld, om stress och elände, om gott och ont, om det som känns bra och om sådant som försöker visa och beskriva såväl humor, tristess, elände och kärlek.”

– Jag har också valt att fotografera porträtt på samma sätt, med mina fötter bredvid personen jag ska porträttera. I de allra flesta fall har det lett till ett avslappnat och mer intimt möte.

Jörgen började som reporter på Norra Skåne i början av 90-talet. ”Det var en dröm att få jobba för tidningen”. En dag föreslog kultur- och nöjeschefen Mikael Ankarvik att Jörgen skulle ta med en kamera till en konsert med gruppen Dark Continent i Kristianstad. 

Jörgen gick nära med kameran på ett sätt som andra fotograferande reportrar inte brukade göra. ”Det här är nog din grej på riktigt”, konstaterade kultur- och nöjeschefen.

Det hade han helt rätt i. Fotografering blev snabbt något viktigt för Jörgen och han började på en statlig fotoutbildning i Gamleby. Efteråt fick han fotouppdrag för Hässelholms bibliotek, men ville spänna bågen ordentligt och sökte sig vidare till New England School of Photography i Boston, som var en ledande fotoutbildning på den tiden.

– Det var en härligt kaxig utbildning och vi var tre svenskar i klassen, berättar Jörgen glatt.

Jörgen fick praktik på en tidning i Boston efter utbildningen, han skulle bara hem till Hässleholm under sommaren för sommarjobba som fotograf. 

De tre månaderna förlängdes med tre månader och tre månader till och Jörgen stormtrivdes.

– Det var en superskön känsla att få vara fotograf på Norra Skåne. Jag lärde mig mycket om min hemstad Hässleholm. Och så är det fortfarande med de få jobben som jag gör för tidningen.

Idag jobbar Jörgen inte längre heltid på Norra Skåne utan hjälper bara till med någon fotografering då och då. Istället fyller Jörgen sina dagar med att driva egna projekt och han ser sig både skrivande och fotograferande journalist. 

Spelat med Bruce Springsteen

Även om Jörgen Johanssons projekt om fötter fått mycket lokal uppmärksamhet är det inget mot det internationella intresse som hans böcker om Bruce Springsteen fått.

– Runt 2003-2004 bestämde sig jag och en duktig skribent som heter Anders Mårtensson för att göra en bok om människorna runt Bruce Springsteen i Asbury Park, där han växte upp. 

Den första boken kom ut 2005 och tre år senare gjorde de uppföljare. En tredje bok finns i tankarna.

– Vi känner att vi ska fortsätta detta på något sätt.

Musiken har alltid spelar stor roll för Jörgen, men det är lättare för honom att prata om musiken än om fotograferingen.

– Fotografin är jag så in i helvete. Inom musiken är man bara en rockstjärna, typ.

Och Jörgen har verkligen fått prova på att vara rockstjärna. Det finns inte mycket inom musiken som slår att få spela med
Bruce Springsteen. 

– Det var fantastiskt att få stå på scen med honom i hans hemstad. Efteråt kände jag att jag aldrig behöver stå på en scen mer. 

Det senaste halvåret har han jobbat intensivt med att slutföra projektet med både bok och utställningen. Det blir en tjock bok, 256 sidor med 341 bilder. 

En del av slutarbetet med projektet har varit att finna sponsorer. För att få ihop ett femtontal sponsorer har han skickat hundratals mejl och ringt många samtal under några veckor, främst till det lokala näringslivet.

– Jag har varit chef för hela projektet och redigerat boken själv, vilket tog tre månader. Det här blir min tredje bok, men min första fotobok. För att det inte ska bli Jörgen överallt har jag bett andra att skriva. Det är 24 som skrivit i boken, bland annat flera duktiga fotografer som Niclas Hammarström, Lars Dareberg och Moa Karlström.

Under sommaren och hösten 2017 visades utställningen ”Med fötterna på jorden” på Hovdala slott med ett 80-tal bilder i storleken 90 x 60 centimeter. Han visade också en del mindre bilder som serier och en jättebild i storlek 3 x 2 meter.

På utställningen visades också en film om Jörgen Johansson som Lars Dareberg gjort.

I filmen får vi följa Jörgen Johansson till Hamburg där han driver ett projekt om en man som heter Carlo. Hamburg har en speciell plats i Jörgens hjärta. Han bodde där fram tills han började skolan och han har återvänt många gånger.

Carlos pappa drev en känd klubb på Reperbahn och hans mamma jobbade i samma område. 

– Carlo har levt ett tragiskt liv. Jag följer honom och hans vänner, men det senaste året har han jag tvingats koncentrera mig på att få klart fotprojektet. Carlos är lite sur över att jag inte kommit ner på ett tag, men han förstår.

Projekten om Carlos driver Jörgen helt med egna pengar, men han räknar att få tillbaka dem när projektet avslutas med bok och utställning.

Bild från det egna fotoprojektet om Carlos.

Jörgen har flera projekt på gång. En del bara drabbar honom, som projektet om familjen Jeppsson.

– Jag känner mannen familjen, Patric, sedan 90-talet. En dag ringde hans fru Jeanne och bad att jag skulle ta en bild av henne eftersom hon tappat sitt hår på grund av cancer. Då sa vi inget om att det skulle bli ett projekt. Senare fick de reda på hur illa prognosen är och vi har bestämt att jag ska följa dem en del under sommaren.

– Det är väldigt känslosamt. Det som gör det speciellt för mig är att familjen låter mig dokumentera allt. De är helt öppna.

Det har redan hunnit bli fyra stora reportage i Norra Skåne och Skånska Dagbladet om familjen Jeppsson. Jörgen har också gjort en sidoartikel om en läkare.

Bild från det egna fotoprojektet om familjen Jeppson.

Projekteten pågår parallellt och det finns även andra projekt som det ännu är för tidigt att tala om. Fotprojektet har varit lätt att kombinera med de övriga projekten. 

– Att ta fotbilder kan ge en kort välbehövlig paus i ett annars känslomässigt tungt sammanhang. Jag känner ofta ett lugn när jag vänder ner blicken och ser något vackert, fult eller som är värt att föreviga med kameran. 



Publicerad 2018-01-10.

2 Kommentarer

Ulf Jönsson 2018-01-10 17:59  
Fantastiskt vackert! Både foto och film.
Tack för visningen! Mvh Ulf
Anders F. Eriksson 2018-01-10 19:28  
Utan det där misstaget hade bilden nog aldrig ens skickats in till Årets Bild - fötterna gör att bilden säger mycket mer. Intressant och bra projekt, och bra film om fotografen.
Få ut mer av Fotosidan som inloggad

Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm

Merläsning

ANNONS