Annons

Proffsfoto

Krönika: "Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?"

Illustration: Elin Sandström

Fotosidan inleder ett samarbete med juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning. Hon kommer att skriva krönikor och svara på frågor från Fotosidans medlemmar. Här kommer den första krönikan i serien "Ekdahls Legal Bones".

Vem äger egentligen upphovsrätten till ett fotografi? Frågan kan tyckas enkel att besvara. Det är förstås den som har tagit bilden! Vem annars? Jo, det kan naturligtvis även vara den som har övertagit upphovsrätten till en bild från upphovsmannen genom avtal eller exklusivt köp. Fast i juridikens värld räcker inte detta som svar. I upphovsrättslagen är det nämligen den som har ”skapat” ett fotografiskt verk som är upphovsman, vilket ibland kan det vara någon helt annan än fotografen själv.  För att förstå det ska vi först ta reda på om rätten till ett fotografi möjligen kan påverkas av vem som äger kameran.

Om jag lånar någons kamera och skapar det som upphovsrättslagen menar är ett fotografiskt verk, kan då kamerans ägare hävda rätten till verket? Svaret borde vara ett tveklöst nej. Det är ju jag som har skapat verket och därmed är upphovsman, inte kamerans ägare. Visserligen behöver jag tillgång till kameran eller åtminstone minneskortet för att kunna bevisa det, men det kan också räcka med ett trovärdigt ögonvittne som kan bekräfta att det var just jag som fotograferade. Den uppmärksamme läsaren noterade säkert att jag nyss skrev ”borde vara” ett nej. Anledningen är att det finns ett par juridiska ärenden som ställer den här frågan på sin spets.

Det första fallet, som har avgjorts i domstol, handlar om ett par gruppbilder som togs på Stockholms Centralstation i samband med en familjesammankomst. Målet handlar om flera saker, men i det här sammanhanget är det frågan om vem som ska anses äga rätten till bilderna som är den intressanta. En av familjemedlemmarna, en erfaren fotograf, förberedde fotograferingen genom att placera gruppen i det mest gynnsamma ljusförhållandet och även ställa in kamerans skärpedjup. Han bad sedan en okänd förbipasserande att ta ett par bilder på familjegruppen så att han själv kunde delta. Bilderna togs och kameran återlämnades. Domstolen kom fram till att upphovsrätten till bilderna visserligen uppstod hos den som tryckte på avtryckarknappen, men rätten överläts till kamerans ägare i samma stund som den förbipasserande återlämnade kameran.

Ett annat fall rör en fotografering som ägde rum i samband med en tv-inspelning av ett program för TV4. Under inspelningen fick producenten låna en kamera av en av de medverkande och tog då ett antal bilder. En av bilderna, som föreställde kamerans ägare och en annan medverkande i programmet, användes av TV 4 som pressbild för att marknadsföra programmet. Samma bild publicerades sedan utan fotografens, men med kameraägarens tillstånd i en tidskrift. Fotografen hävdar att publiceringen är fråga om ett intrång i hennes upphovsrätt. Tidskriften menar att upphovsrätten ligger hos kamerans ägare. Om fotografen ändå skulle anses ha upphovsrätt, så anser tidskriften att den måste vara delad med kameraägaren då det var han som gav instruktionerna vid fotograferingstillfället. Fotografen agerade endast som ”bildframställare”. Utgången i det här fallet är inte känt när detta skrivs.

I det tredje fallet är det inte en människa utan en makakiapa som har tagit bilderna. De togs i samband med den brittiske naturfotografen David Slaters besök i Indonesien 2011. Enligt Slaters egen uppgift tog en av aporna vid ett tillfälle hans kamera och började själv fotografera. Ett par bilder har därefter valsat runt i sociala medier världen över. Det är framförallt selfien av den brett leende makakiapan som har blivit uppmärksammad på senare tid. Efter att Wikimedia lagt upp den bilden och andra på sin webbsida för fri nedladdning, reagerade Slater och hävdade att han har upphovsrätten till bilderna. Detta eftersom det var han och hans kamera som möjliggjorde fotograferingen. Wikimedias publicering menar han därför strider mot hans upphovsrätt.

Mot denna bakgrund är det dags att kasta sig in i vad upphovsrättslagen säger om saken. När fotografier hamnade i upphovsrättslagen den 1 juli år 1994 valde lagstiftaren att reglera det genom två paragrafer; den ena om fotografiskt verk och den andra om fotografisk bild. Tanken var att en fotograf, den som faktiskt trycker på kamerans avtryckarknapp, alltid ska ha en rätt till de fotografier som tas. Det även om de inte anses vara fotografiska verk. Fotografen har m a o en grundläggande rätt.

Om fotografen sedan vidtar ett par åtgärder vid fotograferingen som innebär att han eller hon skapar ett unikt och särpräglat fotografi, har även ett fotografiskt verk uppstått. Som antyds ovan kan dessa åtgärder mycket väl helt eller delvis ha skett av någon annan än fotografen själv. Om det uteslutande har skett av någon annan är det den personen som anses som upphovsman till verket. Juridiskt innebär det att upphovsmannen ändå inte kan använda sin rätt utan att fotografens tillstånd först inhämtas. Fotografen har ju som nämns ovan en egen rätt. Omvänt kan inte heller fotografen nyttja fotografiet utan tillstånd från upphovsmannen. Kontentan är att rätten till ett fotografi juridiskt kan tillhöra två olika personer.

Vad som står i lagen och hur en domstol väljer att tolka den kan ibland bli extra intressant, för att inte säga märkligt. Min stilla undran är förstås om det hade blivit samma bedömning som i fallet ovan för författaren som lånar en annan persons dator och skriver sin roman på eller kompositören som skriver ner sin musik med någon annans penna och på annans papper? Och för er som undrar över apselfien. Upphovsrätt kan enligt lag enbart tillkomma en människa, inte ett djur. Det borde innebära att de bilder som makakiapan tog inte har någon upphovsrätt. Såvida inte någon domstol framöver tycker att ägandet av kameran som bilderna togs med har betydelse i sammanhanget förstås.



Catharina Ekdahl
Publicerad 2014-10-20. Läst av 13524 personer.
2014-10-20 17:11   nikitin
Stor eloge till Fotosidan och Catharina för att reda ut lagarna vad det gäller ägandet av fotografierna.
2014-10-20 18:09   narfi
Instämmer med Niklas kommentar, och tack Fotosidan för att öppna frågan med en expert på ämnet.
2014-10-20 20:16   Anders F. Eriksson
Det råder ju lite delade meningar om apselfiesen - åtminstone en delad mening mot alla andra (här på FS). Själv håller jag stenhårt på att det är apan som tagit bilden, och stackars fotograf Slater gjorde helt enkelt bort sig när han berättade hur bilden var tagen och inte insåg vad det har för betydelse för upphovsrätten :D
2014-10-20 20:54   fotografmanuelek
Ville bara säga att det var mycket intressant och bra läsning. Ämnet är otroligt snårigt och det här med att en domstol sedan kan tolka lagtexten gör det ju än värre. Tolkningar öppnar alltid upp för att olika domare kan komma fram till olika beslut i samma fråga. Men ett mycket bra initiativ att ta in en sakkunnig och jag ser fram mot fortsättningen på denna krönika.
2014-10-20 23:02   GomziBomzi
Vilken intressant artikel! Jag ser fram emot fler i samma stuk.
2014-10-20 23:04   Benganbus
Skall berätta det här för Roffe! (Roffe e vår hund)
Han har varit litet påstridig om några bilder han tagit med min M Leica! ;)
B)
2014-10-21 07:15   Magnus Grimmer
Om reglerna i den här artikeln hade gällt i USA så hade wikimedia aldrig kunnat "ta" bilden från kameraägaren, som är personen som iordningställt förutsättningarna för verket. Men så är ju utövandet av lagar i USA nån helt annan än vår.
2014-10-21 22:17   DominoDude
Kanonbra!
Det var lite åt detta hållet jag föreslog med en kommentar i förra veckan. Snabbt reagerat och väl genomfört. Ser fram emot fortsatt läsning.
2014-10-22 20:46   eskil23
U.S. Copyright Office har uttalat sig angående apfotot och har sagt att upphovsrätt inte kan appliceras på bilder skapade av djur. I alla fall inte i USA kanske ska tilläggas. Att folk sedan kan ha åsikter om detta är ju inget att invända mot. Vi har ju åsiktsfrihet.
2014-11-03 20:27   bri99dh1
Mycket intressant artikel i ett alltmer intressant och viktigt område! För mig finns det ytterligare en twist i detta som skulle vara intressant att få belyst. Det är fotografier som är tagna i tjänst inom ramen för en offentlig anställning (t.ex en lärare som fotar en blomma i samband med en utflykt, en polis som tar en selfie under ett arbetspass eller en forskare som dokumenterar ett försök). Blir fotot då en allmän handling och vad händer med upphovsrätten? Hur är det med skillnad på ideell och kommersiell upphovsrätt?

Merläsning

Missnöjd med skrivaren - tar till släggan

Alla har vi nog känt oss hederligt förbannade någongång. Frilansfotografen Maria G Nilsson blev så pass förbannad på sin skrivare att hon slog sönder den med en slägga. Kolla in videon där Maria får utlopp för sin vrede. Läs mer... 36

Test: Zeiss Batis 135 mm f/2,8

Zeiss Batis är en serie AF-objektiv med Sony E-fattning. Vi har testat nya Batis 135 mm f/2,8 som imponerar. Läs mer... 7

TT köper bildbyrån IBL

TT Nyhetsbyrån växer genom att köpa den anrika bildbyrån IBL. Sedan 2015 ingår bildbyrån All Over Press i IBL. Efter köper blir det nya namnet TT Bild. Läs mer...

ON1 Photo RAW 2018 utmanar Lightroom

ON1 Photo RAW 2018 är tänkt som ett prisvärt alternativ till Adobe Lightroom Classic. Den här versionen är rejält omarbetad jämfört med tidigare versioner och fungerar med både OS X och Windows. Läs mer... 14

Sony inför serviceprogram för proffs

Sony utvidgar sitt serviceprogram för yrkesfotografer, Sony Imaging Pro Support, till att gälla större delen av Norden. Programmet erbjuder telefonsupport, låneutrustning vid service, sensorrengöring och fri transport. Läs mer... 7

Prov: Panasonic Lumix G9

Fotosidan har fått möjlighet att fotografera med nya Panasonic Lumix G9 i olika situationer under en hel dag. Slutsaten är att Lumix G9 är en vass konkurrent till Nikon D500, Olympus E-M1 Mark II och en kommande Canon Eos 7D Mark III. Läs mer... 6

Panasonic Lumix G9 kan ta 60 bilder/s

Panasonic introducerar en ny toppmodell som fokuserar mer på stillbildsfotografering än den andra toppmodellen GH5. Lumix G9 har en extra stor sökare, 6,5 stegs bildstabilisering och möjlighet att ta upp till 60 bilder per sekund med full upplösning. Läs mer... 17

Panasonics skarpaste Leica-objektiv hittills

Panasonic hävdar att deras nya tele, Leica DG Elmarit 200 mm f/2,8 Power OIS, är deras skarpaste objektiv hittills, sett över hela bildytan. En 1,4x telekonverter ingår i priset. Läs mer... 10

Fler objektiv från Hasselblad

Antalet objektiv till spegelfria Hasselblad X1D växer. Under 2018 kommer fem nya objektiv. Här är hela listan. Läs mer...

Proffsiga gluggar från Pentax

Pentax meddelade nyligen att de kommer att bli klara med två nya objektiv i den påkostade star-serien till under våren och sommaren 2018. Läs mer...

PROV: Sony A7R III och FE 24-105/4 G OSS

Fotosidan har provkört nya högupplösta Sony A7R III och den nya lätta normalzoomen FE 24-105mm f/4 G OSS. A7R III är lik sin föregångare till det yttre, men det är en på många sätt proffsigare kamera. Läs mer... 19

Två ljusstarka från Olympus med extra bokeh

Olympus utökar sitt utbud av objektiv med fast brännvidd och ljusstyrka f/1,2. M.Zuiko ED 17 mm f/1,2 PRO och ED 45 mm f/1,2 PRO har linselement som ger extra utsuddad bakgrundsoskärpa. Läs mer... 16

Sony A7R III är dubbelt så snabb

Sony A7R III har dubbelt så hög prestanda som föregångaren A7R II på en rad punkter, men behåller samma fina 42-megapixelsensor. Läs mer... 37

Sony satsar på supertele och ny zoom

För att ta sig in bland press-, sport- och naturfotografer utvecklar Sony ett 400 mmm f/2,8 supertele i G Master-serien. Sony lanserar också normalzoomen FE 24-105/4 G OSS. Läs mer... 7

Multiblitz åter i Sverige

Det tyska blixtmärket Multiblitz har fått en ny generalagent i Sverige. Multiblitz är det äldsta blixtmärket på marknaden och nästa år fyller de 70 år. Multiblitz är ett populärt märke bland skolfotografer. Läs mer...

TEST: Sigma 135/1,8 DG HSM Art

Plus Sigmas Art-serie har blivit synonym med hög kvalitet. Nya Sigma 135/1,8 Art är inget undantag. Objektivet är faktiskt bättre än bra med extremt hög optisk prestanda. Läs mer... 17

Profoto A1: Kraftfull speedlight anpassad för ljusformare

Det finns många tillverkare av kompakta kamerablixtar, speedlights, men få som gör blixtarna anpassade för att användas med ljusformare. Det har svenska Profoto tagit fasta på och utvecklat sin första kamerablixt: Profoto A1. Läs mer... 20

Phase One Trichromatic ger exaktare färger

Tillsammans med Sony har Phase One utvecklat ett färgfilter framför sensorn som ska ge mer exakta färger än tidigare filter. Det gör premiär i det nya bakstycket Phase One IQ3 100MP Trichromatic. Läs mer...

TTL-sändare för Fujifilm från Profoto

Profoto fortsätter utveckla sändare med TTL-blixtautomatik för fler märken. Sedan tidigare finns sändare för Canon, Nikon, Sony och Olympus. Nu kommer även en sändare som passar med Fujifilms TTL-system. Läs mer... 2

Fyra nya L-objektiv från Canon

Canon har uppdaterat sina L-zoomar de senaste åren. Nu är det dags att ersätta flera objektiv med fast brännvidd och addera några extra. Tre av objektiven är tilt/shift-makroobjektiv och det fjärde är ett kort ljusstarkt tele med bildstabilisering. Dessutom lanseras en ny makroblixt. Läs mer... 6