Proffsfoto

Artiklar > Krönika: "Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?"

Krönika: "Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?"

Illustration: Elin Sandström  

Fotosidan inleder ett samarbete med juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning. Hon kommer att skriva krönikor och svara på frågor från Fotosidans medlemmar. Här kommer den första krönikan i serien "Ekdahls Legal Bones".

Vem äger egentligen upphovsrätten till ett fotografi? Frågan kan tyckas enkel att besvara. Det är förstås den som har tagit bilden! Vem annars? Jo, det kan naturligtvis även vara den som har övertagit upphovsrätten till en bild från upphovsmannen genom avtal eller exklusivt köp. Fast i juridikens värld räcker inte detta som svar. I upphovsrättslagen är det nämligen den som har ”skapat” ett fotografiskt verk som är upphovsman, vilket ibland kan det vara någon helt annan än fotografen själv.  För att förstå det ska vi först ta reda på om rätten till ett fotografi möjligen kan påverkas av vem som äger kameran.

Om jag lånar någons kamera och skapar det som upphovsrättslagen menar är ett fotografiskt verk, kan då kamerans ägare hävda rätten till verket? Svaret borde vara ett tveklöst nej. Det är ju jag som har skapat verket och därmed är upphovsman, inte kamerans ägare. Visserligen behöver jag tillgång till kameran eller åtminstone minneskortet för att kunna bevisa det, men det kan också räcka med ett trovärdigt ögonvittne som kan bekräfta att det var just jag som fotograferade. Den uppmärksamme läsaren noterade säkert att jag nyss skrev ”borde vara” ett nej. Anledningen är att det finns ett par juridiska ärenden som ställer den här frågan på sin spets.

Det första fallet, som har avgjorts i domstol, handlar om ett par gruppbilder som togs på Stockholms Centralstation i samband med en familjesammankomst. Målet handlar om flera saker, men i det här sammanhanget är det frågan om vem som ska anses äga rätten till bilderna som är den intressanta. En av familjemedlemmarna, en erfaren fotograf, förberedde fotograferingen genom att placera gruppen i det mest gynnsamma ljusförhållandet och även ställa in kamerans skärpedjup. Han bad sedan en okänd förbipasserande att ta ett par bilder på familjegruppen så att han själv kunde delta. Bilderna togs och kameran återlämnades. Domstolen kom fram till att upphovsrätten till bilderna visserligen uppstod hos den som tryckte på avtryckarknappen, men rätten överläts till kamerans ägare i samma stund som den förbipasserande återlämnade kameran.

Ett annat fall rör en fotografering som ägde rum i samband med en tv-inspelning av ett program för TV4. Under inspelningen fick producenten låna en kamera av en av de medverkande och tog då ett antal bilder. En av bilderna, som föreställde kamerans ägare och en annan medverkande i programmet, användes av TV 4 som pressbild för att marknadsföra programmet. Samma bild publicerades sedan utan fotografens, men med kameraägarens tillstånd i en tidskrift. Fotografen hävdar att publiceringen är fråga om ett intrång i hennes upphovsrätt. Tidskriften menar att upphovsrätten ligger hos kamerans ägare. Om fotografen ändå skulle anses ha upphovsrätt, så anser tidskriften att den måste vara delad med kameraägaren då det var han som gav instruktionerna vid fotograferingstillfället. Fotografen agerade endast som ”bildframställare”. Utgången i det här fallet är inte känt när detta skrivs.

I det tredje fallet är det inte en människa utan en makakiapa som har tagit bilderna. De togs i samband med den brittiske naturfotografen David Slaters besök i Indonesien 2011. Enligt Slaters egen uppgift tog en av aporna vid ett tillfälle hans kamera och började själv fotografera. Ett par bilder har därefter valsat runt i sociala medier världen över. Det är framförallt selfien av den brett leende makakiapan som har blivit uppmärksammad på senare tid. Efter att Wikimedia lagt upp den bilden och andra på sin webbsida för fri nedladdning, reagerade Slater och hävdade att han har upphovsrätten till bilderna. Detta eftersom det var han och hans kamera som möjliggjorde fotograferingen. Wikimedias publicering menar han därför strider mot hans upphovsrätt.

Mot denna bakgrund är det dags att kasta sig in i vad upphovsrättslagen säger om saken. När fotografier hamnade i upphovsrättslagen den 1 juli år 1994 valde lagstiftaren att reglera det genom två paragrafer; den ena om fotografiskt verk och den andra om fotografisk bild. Tanken var att en fotograf, den som faktiskt trycker på kamerans avtryckarknapp, alltid ska ha en rätt till de fotografier som tas. Det även om de inte anses vara fotografiska verk. Fotografen har m a o en grundläggande rätt.

Om fotografen sedan vidtar ett par åtgärder vid fotograferingen som innebär att han eller hon skapar ett unikt och särpräglat fotografi, har även ett fotografiskt verk uppstått. Som antyds ovan kan dessa åtgärder mycket väl helt eller delvis ha skett av någon annan än fotografen själv. Om det uteslutande har skett av någon annan är det den personen som anses som upphovsman till verket. Juridiskt innebär det att upphovsmannen ändå inte kan använda sin rätt utan att fotografens tillstånd först inhämtas. Fotografen har ju som nämns ovan en egen rätt. Omvänt kan inte heller fotografen nyttja fotografiet utan tillstånd från upphovsmannen. Kontentan är att rätten till ett fotografi juridiskt kan tillhöra två olika personer.

Vad som står i lagen och hur en domstol väljer att tolka den kan ibland bli extra intressant, för att inte säga märkligt. Min stilla undran är förstås om det hade blivit samma bedömning som i fallet ovan för författaren som lånar en annan persons dator och skriver sin roman på eller kompositören som skriver ner sin musik med någon annans penna och på annans papper? Och för er som undrar över apselfien. Upphovsrätt kan enligt lag enbart tillkomma en människa, inte ett djur. Det borde innebära att de bilder som makakiapan tog inte har någon upphovsrätt. Såvida inte någon domstol framöver tycker att ägandet av kameran som bilderna togs med har betydelse i sammanhanget förstås.



Catharina Ekdahl
Publicerad 2014-10-20. Läst av 14055 personer.
Få ut mer av Fotosidan.
Plusmedlemskap kostar 170 kr per år
2014-10-20 17:11   nikitin
Stor eloge till Fotosidan och Catharina för att reda ut lagarna vad det gäller ägandet av fotografierna.
2014-10-20 18:09   narfi
Instämmer med Niklas kommentar, och tack Fotosidan för att öppna frågan med en expert på ämnet.
2014-10-20 20:16   Anders F. Eriksson
Det råder ju lite delade meningar om apselfiesen - åtminstone en delad mening mot alla andra (här på FS). Själv håller jag stenhårt på att det är apan som tagit bilden, och stackars fotograf Slater gjorde helt enkelt bort sig när han berättade hur bilden var tagen och inte insåg vad det har för betydelse för upphovsrätten :D
2014-10-20 20:54   fotografmanuelek
Ville bara säga att det var mycket intressant och bra läsning. Ämnet är otroligt snårigt och det här med att en domstol sedan kan tolka lagtexten gör det ju än värre. Tolkningar öppnar alltid upp för att olika domare kan komma fram till olika beslut i samma fråga. Men ett mycket bra initiativ att ta in en sakkunnig och jag ser fram mot fortsättningen på denna krönika.
2014-10-20 23:02   GomziBomzi
Vilken intressant artikel! Jag ser fram emot fler i samma stuk.
2014-10-20 23:04   Benganbus
Skall berätta det här för Roffe! (Roffe e vår hund)
Han har varit litet påstridig om några bilder han tagit med min M Leica! ;)
B)
2014-10-21 07:15   Magnus Grimmer
Om reglerna i den här artikeln hade gällt i USA så hade wikimedia aldrig kunnat "ta" bilden från kameraägaren, som är personen som iordningställt förutsättningarna för verket. Men så är ju utövandet av lagar i USA nån helt annan än vår.
2014-10-21 22:17   DominoDude
Kanonbra!
Det var lite åt detta hållet jag föreslog med en kommentar i förra veckan. Snabbt reagerat och väl genomfört. Ser fram emot fortsatt läsning.
2014-10-22 20:46   eskil23
U.S. Copyright Office har uttalat sig angående apfotot och har sagt att upphovsrätt inte kan appliceras på bilder skapade av djur. I alla fall inte i USA kanske ska tilläggas. Att folk sedan kan ha åsikter om detta är ju inget att invända mot. Vi har ju åsiktsfrihet.
2014-11-03 20:27   bri99dh1
Mycket intressant artikel i ett alltmer intressant och viktigt område! För mig finns det ytterligare en twist i detta som skulle vara intressant att få belyst. Det är fotografier som är tagna i tjänst inom ramen för en offentlig anställning (t.ex en lärare som fotar en blomma i samband med en utflykt, en polis som tar en selfie under ett arbetspass eller en forskare som dokumenterar ett försök). Blir fotot då en allmän handling och vad händer med upphovsrätten? Hur är det med skillnad på ideell och kommersiell upphovsrätt?

Merläsning

Nikon utvecklar ultralätt supertele

Nikon utvecklar ett nytt supertele som är tänkt för handhållen fotografering. Det kan göras kortare med hjälp av PF-linser och blir därför lättare utan att tappa ljusstyrka. Läs mer... 7

Två nya Canon 70-200 mm

Canon lanserar två nya versioner av sina 70-200 mm telezoomar med inbyggd bildstabilisering. De har ljusstyrka f/2,8 respektive f/4 och ska framförallt bättre antireflexbehandling än sina föregångare. Läs mer... 7

Test: Elinchrom ELB 500 TTL

Plus Automatik, låg vikt och kompakt format underlättar vardagen för yrkesfotografen. Allt detta ger Elinchroms nya batteridrivna studioblixt ELB 500 TTL. Läs mer... 1

Test: Profoto A1

Plus Profoto A1 kan ses som en ovanligt liten studioblixt eller som en exklusiv speedlight för den som vill ha det bästa. Läs mer... 8

Fujifilm X-T2 får flera nya funktioner

Genom en uppdatering av kamerans mjukvara till version 4.00 får Fujifilm X-T2 flera nya användbara funktioner som utvecklats för storebror X-H1. Läs mer... 7

Teleobjektiv till Fujifilm GFX

Fujifilm visade upp en mockup av teleobjektivet Fujinon GF 250 mm f/4 R LM OIS WR på Fotomässan i Stockholm. Nu är objektivet klart och specifikationerna har blivit offentliga. Samtidigt lanseras en telekonverter och två mellanringar. Läs mer... 11

Prograde först ut med toksnabbt CFexpress-kort

Nu är nästa generations minneskort på väg ut på marknaden. Progrades CFexpress-kort är ungefär dubbelt så snabba som de bästa XQD- och CFast-korten idag. Läs mer... 9

Ny vidvinkelzoom från Leica

Leica SL-systemet växer med en vidvinkelzoom: Leica Super-Vario-Elmar-SL 16-35 mm f/3,5-4,5 Asph. Hög bildkvalitet i alla lägen och snabb fokusering har varit målet under utvecklingen. Läs mer... 6

Ny vidvinkel från Canon

Canon utökar Cinema Eos-serien med en ljusstark vidvinkel. Eftersom alla andra fasta objektiv i serien har en motsvarighet i det vanliga EF-programmet så är frågan om detta objektiv också kommer i EF-version med autofokus. Samtidigt med objektivet lanseras en Cinema Eos-videokamera med fullfomatssensor. Läs mer...

Test: Panasonic Lumix G9

Plus Lumix G9 är Panasonics toppmodell för stillbildsfoto och särskilt lämplig för actionbilder och fotografering i tuffa miljöer. Läs mer... 5

Test: Sony A7R III

Plus Sony fortsätter sin satsning på att locka yrkesfotografer och seriösa entusiaster. Nu har de uppgraderat sin högupplösta A7R-modell med många små och stora förbättringar som <br> gör den till en betydligt proffsigare kamera. Läs mer... 11

Test: Nikon AF-S Fisheye 8-15/3,5-4,5E ED

Plus Nikon har äntligen ersatt sitt uråldriga fisheye för småbildskameror och precis som Canon valde man att göra ersättaren som en mer mångsidig zoom. Resultatet imponerar. Läs mer... 2

Vi kollar in Elinchroms nya portabla studioblixt med TTL

Bara några dagar innan Fotomässan lanserades Elinchrom ELB500 TTL som säkert kommer bli populär bland många frilansfotografer. Porträttfotografen John Hagby berättar om vad blixten kan göra. Läs mer...

Svenska yrkesfotografer samlas på ny webbplattform

Svenska Fotografers Förbund har tillsammans med en underleverantör utvecklat en ny plattform på webben där bildköpare lätt ska kunna hitta en passande fotograf. Adressen är sokfotograf.se Läs mer...

Elinchrom ELB 500 TTL har dubbel TTL-automatik

Elinchrom ELB 500 TTL är en kompakt och batteridriven studioblixt som kan växla mellan två olika system för TTL-automatik, dels Elinchroms eget och dels Phottix. Det går att använda ELB 500 TTL ihop med flera andra Elinchrom- eller Phottix-blixtar. Läs mer... 7

Vi har provat Sony A7 III

Plus Fotosidans reporter blev insnöad på Arlanda när Sony lanserade A7 III. I stället delar vår norske kollega Toralf Sandåker med sig av sina första intryck av Sony A7 III. Läs mer... 5

Två premium-objektiv från Tokina

Tokina satsar på två serier med premiumobjektiv: Opera för Canons och Nikons spegelreflexkameror och Firin för Sonys spegelfria kameror. Läs mer... 2

Två nya Art-objektiv från Sigma

Sigma lanserar sitt första makro-objektiv i Art-serien och ett 105 mm f/1,4 med väldigt stor frontlins. Läs mer... 4

Nio Sigma Art-objektiv till Sony

Sigma anpassar nio av sina Art-objektiv för Sonys spegelfria systemkameror. Läs mer... 4

Sony A7 III - prisvärda prestanda från Sony

Att Sony uppdaterar basmodellen i Sony A7-programmet lär inte förvåna någon. En positiv överraskning är däremot hur mycket av prestanda och funktioner från den dyrare A7R III som nya A7 III får utan att allt för dramatisk prishöjning. Läs mer... 41