Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Jag läste följande blogg för ett tag sedan och jag tyckte det var ganska intressant:
https://blog.phaseone.com/compensate-lost-sharpness-small-apertures/
RAW-konverteraren Capture One 10 som är en av de tre jag använder har jag normalt idag mest som ett verktyg för "tethering" och viss initial korrigering av reprofotade dia bilder Det är på många sätt ett fantastiskt program med en del starka sidor. Det är i många avseenden mer avancerat än både DxO Photolab och Lightroom. Inte minst har det en lagerhantering värd namnet och verkligt bra färghanteringsverktyg vid sidan av mycket bra tetheringstöd.
Det jag nu vill ha era tankar kring är upplevda problem med diffraktion och om ni använder Lens Diffraction Compensation i CO 10 eller 11. Ni som kör version 11: ser ni några förbättringar i jämförelse med version 10?
Jag har inte lyckats hitta något motsvarande i mina andra konverterade även om DxO har exv. "Lens sharpness"-funktionen med möjlighet att lägga på extra skärpa, detalj och påverka bokeh. Jag vet inte i detalj vad Capture Ones "Lens Diffraction Compensation" faktiskt gör men både skärpa och detalj påverkas och frågan för mig att testa är ju om dessa verktyg faktiskt biter på inskannade eller reprofotade Tri-X och dia. I en del fall verkar en del verktyg inte fungera som de gör på en vanlig digitalt född bild när man använder dem på bilder som har en konverterad films textur.
I bloggen ger man ju intressanta bildexempel på hur kraftfullt detta verkar vara och det skrivs ju dessutom att det ger förutsättningar för att blända ner lite till, vilket man annars skulle ha aktat sig för. Det kan ju vara värt mycket ibland.
Personligen ska jag försöka testa om det även kan funka på mina inskannade dian som i en del fall kan vara lite luddiga av olika skäl. Dian har ju verkligt dålig dynamik i jämförelse med dagens digitalt födda bilder och man var tvingad ofta att leva på ISO som man idag sällan eller aldrig använder. För mig var det ofta bara ISO 50. Risken för oskärpa där är ju rätt överhängande och på den tiden (70-talet) så var antiskak i kamerahus ännu inte påtänkt.
Enligt artikelns lista så startar diffractionen göra sig påmind vid lite olika bländartal i de exempel man listat:
1" sensor 20 MP redan vid bländare 5.6
APS-C 24 MP vid bländare 9
FF 42 MP vid bländare 11
Så även där finns ytterligare en faktor att tänka på som jag aldrig ägnat en tanke på när det gäller relationen APS-C och FF. Jag använder ju båda de senare.
Det är ju också rätt fascinerande att man med mjukvara kan påverka det upplevda optiska skärpedjupet på det sätt som visas också i bilderna av fyren. I exemplet tvingas man ju som ofta välja vad som ska vara skarpt och särskilt med de större sensorerna så blir ju det än mer tydligt. Att då i efterbehandling med detta verktyg upphäva mycket av den begränsningen är ju rätt enastående.
Jag tycker ofta att kamerautvecklingen gått ganska sakta och att den tagits i rätt små steg. Mycket skrik för lite ull ofta. Utvecklingen av RAW-konverterarna däremot har ständigt förbluffat mig med vad man kan göra med en bild i efterbehandling och många gånger får man väldigt mycket mer i bildkvalitetsförbättringar där än genom att på marginalen lägga väldigt mycket mer pengar på kameror eller objektiv med marginellt bättre prestanda.
Har någon annan erfarenheter av detta att dela med sig av så lyssnar jag gärna och lär.
Finns det något motsvarande funktioner i Lightroom 6 som jag missat?
https://blog.phaseone.com/compensate-lost-sharpness-small-apertures/
RAW-konverteraren Capture One 10 som är en av de tre jag använder har jag normalt idag mest som ett verktyg för "tethering" och viss initial korrigering av reprofotade dia bilder Det är på många sätt ett fantastiskt program med en del starka sidor. Det är i många avseenden mer avancerat än både DxO Photolab och Lightroom. Inte minst har det en lagerhantering värd namnet och verkligt bra färghanteringsverktyg vid sidan av mycket bra tetheringstöd.
Det jag nu vill ha era tankar kring är upplevda problem med diffraktion och om ni använder Lens Diffraction Compensation i CO 10 eller 11. Ni som kör version 11: ser ni några förbättringar i jämförelse med version 10?
Jag har inte lyckats hitta något motsvarande i mina andra konverterade även om DxO har exv. "Lens sharpness"-funktionen med möjlighet att lägga på extra skärpa, detalj och påverka bokeh. Jag vet inte i detalj vad Capture Ones "Lens Diffraction Compensation" faktiskt gör men både skärpa och detalj påverkas och frågan för mig att testa är ju om dessa verktyg faktiskt biter på inskannade eller reprofotade Tri-X och dia. I en del fall verkar en del verktyg inte fungera som de gör på en vanlig digitalt född bild när man använder dem på bilder som har en konverterad films textur.
I bloggen ger man ju intressanta bildexempel på hur kraftfullt detta verkar vara och det skrivs ju dessutom att det ger förutsättningar för att blända ner lite till, vilket man annars skulle ha aktat sig för. Det kan ju vara värt mycket ibland.
Personligen ska jag försöka testa om det även kan funka på mina inskannade dian som i en del fall kan vara lite luddiga av olika skäl. Dian har ju verkligt dålig dynamik i jämförelse med dagens digitalt födda bilder och man var tvingad ofta att leva på ISO som man idag sällan eller aldrig använder. För mig var det ofta bara ISO 50. Risken för oskärpa där är ju rätt överhängande och på den tiden (70-talet) så var antiskak i kamerahus ännu inte påtänkt.
Enligt artikelns lista så startar diffractionen göra sig påmind vid lite olika bländartal i de exempel man listat:
1" sensor 20 MP redan vid bländare 5.6
APS-C 24 MP vid bländare 9
FF 42 MP vid bländare 11
Så även där finns ytterligare en faktor att tänka på som jag aldrig ägnat en tanke på när det gäller relationen APS-C och FF. Jag använder ju båda de senare.
Det är ju också rätt fascinerande att man med mjukvara kan påverka det upplevda optiska skärpedjupet på det sätt som visas också i bilderna av fyren. I exemplet tvingas man ju som ofta välja vad som ska vara skarpt och särskilt med de större sensorerna så blir ju det än mer tydligt. Att då i efterbehandling med detta verktyg upphäva mycket av den begränsningen är ju rätt enastående.
Jag tycker ofta att kamerautvecklingen gått ganska sakta och att den tagits i rätt små steg. Mycket skrik för lite ull ofta. Utvecklingen av RAW-konverterarna däremot har ständigt förbluffat mig med vad man kan göra med en bild i efterbehandling och många gånger får man väldigt mycket mer i bildkvalitetsförbättringar där än genom att på marginalen lägga väldigt mycket mer pengar på kameror eller objektiv med marginellt bättre prestanda.
Har någon annan erfarenheter av detta att dela med sig av så lyssnar jag gärna och lär.
Finns det något motsvarande funktioner i Lightroom 6 som jag missat?
Senast ändrad: