Annons

Sony Nex-7

Har ingen själv, men lite snabb googling visar att de blir 24 MB.

A850s RAW-filer blir 37,5MB okomprimerade och 24,3MB med cRAW, så det verkar som att de inte skippat cRAW, utan istället skippat vanliga RAW och bytt namn till cRAW (eller gjort om komprimeringen). Alltså att det inte finns nån som helst anledning att inte komprimera filerna redan från början.

/Mats
Nä, Sony säjer i alla fall själva att de INTE har gjort så. Se mitt inlägg #655.
.
 
Nä, Sony säjer i alla fall själva att de INTE har gjort så. Se mitt inlägg #655.
.

Jo jag läste det och vi är nog inte o-överens, bara att man kallar det lite olika.
Istället för att ha olika inställningar har man nu tagit bort det så att det bara finns en.

Om det inte blir någon skillnad på bildresultatet är det ju bara onödigt att ha med ett alternativ som ger större filer. Tog ett tag innan jag "hittade" cRAW på min A850 och efter det så var det enbart det som användes, fast i början slösade jag med massa utrymme alldeles i onödan. Den som till äventyrs påstår att det går att se nån skillnad mellan RAW och cRAW snackar strunt.

Så nu är alltså bildfilerna lika små och nätta utan att det finns ett alternativ att få stora filer. Sen kan man få kalla det för vad man vill, men som jag ser det är det inte så att de tagit bort det mindre alternativet utan tagit bort det större alternativet. Hur 1-orna och 0-orna lagras i filen är fullständigt ointressant.


/Mats
 
Har ingen själv, men lite snabb googling visar att de blir 24 MB.
/Mats
Alltså mer än dubbelt så stora som de 11,3 MB från LX 5. Visserligen lite mindre än jag befarat, men ändå rätt skrymmande. Det är nog en ganska försiktig komprimering där alla pixlarna är bevarade, alltså inte riktigt vad jag efterfrågar.
 
Alltså mer än dubbelt så stora som de 11,3 MB från LX 5. Visserligen lite mindre än jag befarat, men ändå rätt skrymmande. Det är nog en ganska försiktig komprimering där alla pixlarna är bevarade, alltså inte riktigt vad jag efterfrågar.

Jo, det är ju ingen interpolering eller croppning eller nåt som förstör bildinnehållet a´la Canon S-Raw. Tycker det är hyggligt bra minskning från 37,5MB till 24MB.

Förstår faktiskt nite riktigt farhågan för de här filstorlekarna, det är väl inget att bråka om, bara småmängder data ju. Samma sak i diskussionen om Nikon D4 där många säger att det är bra att de hållit sig till 16 megapixel för att få liten filstorlek. Det är väl för sjutton inte därför. De har ju gjort det för att få stora photosites som fungerar bättre vid svagt ljus så att de kan få bra bildkvalitet även vid löjliga ISOtal.


Alltså för 3-4 år sen var en vanlig sensorstorlek 12 megapixel och RAW-filerna 15 MB eller så.
Samtidigt låg minneskorten på 2-8 GB och överföringshastigheten runt 10MB/s.

Nu har vi dubbelt så stor mängd pixlar, men smartare format, så att storleken har inte växt mer än 60%.

Samtidigt har vi minneskort som är 32-64 GB, betydligt snabbare och större hårddiskar c:a 5 gånger större, överföringshastigheter på 95 MB/s osv.

Alltså vi hanterar lätt 5 gånger fler bilder både snabbare och lagringsmässigt än för bara några år sen trots att bildfilerna är större. Varför försöka krympa ihop det och försämra bildkvalitén?


/Mats
 
Sedan kanske "vän av ordning" undrar vad NEX-7 kommer in i resonemanget när det gäller Nikons och Canons nya FF-modeller.

Jag tycker att det är både relevant och intressant att se på antalet pixlar och den reella nytta de gör samt kolla just nämnda nya dslr med konventionell spegel.
NEX-7 skulle ju på samma pixelarea (FF) fått in 54Mp om densiteten bibehållits. Många pixlar blir det!
Tar man hänsyn till APS-C format och densitet är NEX-7 jämte A77/A65 just nu världens pixelstinnaste systemkameror. (Även om vi plockar in FF-kameror som A900 och D3x så är pixelantalet detsamma på exv NEX-7).

Det är mycket imponerande. Både NEX-7 och A77 borde lättare kunna undvika mikroskakningar eftersom ingen spegelfällning sker. I fallet A77 har vi ju lite ljusbortfall vilket ger lite mer brus än NEX-7 vid högre iso.

De resonemang som kommit upp ang nödvändiga nyinvesteringar i kraftfullare datorer för att hantera filstorlekarna och lagringen av desamma är ju sanna. Men köper man ny bredare bil får man vara beredd på att bygga om garaget, även om båda bilarna p g a fartbegränsningen tog en från Ystad till Haparanda på samma tid.

Om garaget är begränsningen för bilvalet så är all övrig "byggnad" kring kameran givetvis en faktor man måste räkna med. Dock ser jag den kostnaden som marginell; lite extra ramminne och en extra HD har blivit mycket billiga de senaste åren.

Men här borde ju den väsentligaste frågan för varje kameraspekulant inställa sig: "Vad ska/vill jag använda kameran mest till i mitt (inte testredaktörens) personliga fotograferande?"

Vill inte vara förmäten, men konstaterar kallt att den absoluta majoriteten hade klarat sig utmärkt med 6-10 MP dslr eftersom de flesta inte gör större printar än A4 eller inte gör några printar alls. Bara för att jag gör stora printar och vill kunna delförstora, beskära och ha hög detaljering vill jag personligen ha många pixlar. Det är min motivering för att tycka att NEX-7 är ett marginellt bättre val än NEX-5n (som med sina 16MP vid högre iso smäller 7:an på fingrarna). 5:an har inte heller någon EVF och saknar de 2 inmatningshjulen samt en extern större blixtsko.

Likaså vill jag ha många pixlar i en FF. Men vi har ju redan konstaterat att antalet pixlar inte är allt. Signalhantering, rendering mm i den interna mjukvaran betyder oerhört mycket. Här tycker jag Nikon hittills lyckats allra bäst. Sony har börjat skärpa sig men var risiga i början på detta.

Läser också i denna tråd att nägon vill ha interpolering till större filer direkt i kameran. Tycker personligen att det är en onödig finess då den externa datorns bildbehandlingsprogram kan sköta interpoleringen bättre.

Däremot om man vill ha mindre filer direkt ur kameran (jpeg) har de flesta kameror olika storleksgrader att ställa in. Vissa även rawfilernas upplösning.

Även fast jag föredrar pixelrikare kameror än 16 och 18MP vad gäller FF så tycket jag det känns lite far out när folk tycker att det är för lite på Nikon D4 resp Canon 1Dx. Det går att göra jätteprintar av 18MP.

Men om signalhantering och de 36 Mp som verkar komma på nya FF är bra så går det att göra ännu större printar, delbeskärningar o s v.

Till syvende och sist måste man alltid välja själv vad som är bäst för det personliga plåtandet samt räkna på eventuella sidokostnader.

Väntar på mer rapporter från er som redan fått tag på NEX-7 och använt den praktiskt. Sten-Åke verkar mer än nöjd. Kul!

//Lennart

Ja sant och riktigt igen, men det finns ett delikat aber bara, om jag är sugen på tex en A77 för att jag tycker den har många ypperliga finesser, så måste jag acceptera dom 24Mp varken jag behöver dom eller ej, beskärning är inte svårt det klarar även billiga program så det är väl inte dumt. men man vill inte backa bakåt till en A580 eller för att den har 16Mp även om A580 är god som någon.

Det handlar inte om vad man behöver längre, utan man får ta det goda med det onda, likadant med bilar det är lika svårt där att bara välja en viss motor stark eller svag, med den starka följer ofta annat lull lull som kan vara riktigt bra. Men paketval till bilarna har dom flesta, kanske vore någonting för kameravärlden att ta efter, jag beställer en 18Mp sensor i paketet med högisotillägget +fri sevice i 4 år. du Lennart klipper till med en 42Mp sensor och DR-tal runt 17-18, men det paketet kostar multum förstås.
 
du Lennart klipper till med en 42Mp sensor och DR-tal runt 17-18, men det paketet kostar multum förstås.

Jo, det gör jag kanske, men det innebär en massa försakelser ekonomiskt. Allt i livet handlar om prioriteringar och jag kan garantera att jag i övrigt lever jäkligt spartanskt. Jag har sålt en komplett Canonutrustning som var resultatet av 20 års gnetande för att jag började förutse den här utvecklingen för ett tag sedan. Så det finns pengar avsatta för ändamålet.

Ånnu har jag inte sett hur den vanlige medborgaren lyckats äta kakan och ha den kvar (borträknat den tid kakjäveln tillbringar mellan mun och arsel). Verkar vara en typisk svensk företeelse att tro att det faktiskt går (jag åsyftar inte dig, Bengt).

Dock lyckas vissa skripelfria personer i maktpositioner sno min kaka, äta upp den och få två nya på bordet. Titta bara bak kulisserna i banker och bland en del folkvalda.

//Lennart
 
Nä, Sony säjer i alla fall själva att de INTE har gjort så. Se mitt inlägg #655.
.

Ett multinationellt bolag "säger" något.

Då bör man titta lite nogrannare på vad som är fakta bakom, precis som när en politiker "säger något" - som Lennart lite fint påpekade i förra inlägget.

Jag har arbetat med råkonverteringsalgoritmer för A65 A77, och de är komprimerade. Punkt. Komprimeringen är slående lik det som tidigare kallades cRAW, t.o.m så lik att jag kan använda samma kod rakt av... :) Den enda egentliga skillnad som finns är i hanteringen av svartpunkten.

De har helt enkelt strukit "c" i namnet "dRaw" och kallar det numer för "raw".
......................

Denna var lite intressant OT:
http://worldjusticeproject.org/sites/default/files/wjproli2011_0.pdf
http://worldjusticeproject.org/

Vi har det relativt sett ganska bra här i lilla Sverige.
 
Ja sant och riktigt igen, men det finns ett delikat aber bara, om jag är sugen på tex en A77 för att jag tycker den har många ypperliga finesser, så måste jag acceptera dom 24Mp varken jag behöver dom eller ej, beskärning är inte svårt det klarar även billiga program så det är väl inte dumt. men man vill inte backa bakåt till en A580 eller för att den har 16Mp även om A580 är god som någon....

Bengt, det här resonemanget förstår jag verkligen inte alls.

Beskärning är väl inte alls vad det handlar om, då klipper man ju ner den fysiska storleken på sensorn med allt vad det innebär i nackdelar. Vad det istället är, är ju en nerskalning i upplösning som man gör vid bildbehandlingen. Det gör man ju alltid ändå. Finns väl ingen människa på planeten som fotograferar på den här nivån utan att behandla bilden och t.ex. beskära den då man ju i processen talar om vilken upplösning man ska ha den i.

Ok, det finns ju några som tar bilder med sin mobilkamera och direkt laddar upp till en blogg och låter webapplikationen sköta skalningen, men den som går ut och betalar 10 000 kr för en systemkamer gör det väl knappast. Det är ju då absolut noll extra arbete att beskära ner bilden för att den från början är 24megapixel eller 16.

Bilder blir bättre när de skalas ner än om de skärs ut direkt i 1:1. Bildresultatet blir alltid bättre om man utgår från högre registrerad upplösning.

Så vad är problemet? Vill du alltså avsiktligt välja en sämre bildkvalitet för att du inte behöver det? Det finns ju inga som helst nackdelar att det är fler pixlar.

Men klart, om man verkligen eftersträvar sämre kvalitet och dessutom är beredd att betala extra för det så är det enkelt fixat. Bara att gå och köpa sig en Canon... :)


/Mats
 
Vi har det relativt sett ganska bra här i lilla Sverige.

Ja, vi har det t o m mycket bra. Så bra att vi tar livsviktiga saker för självklara. Och mindre livsviktiga för lika självklara.

Finns en sedelärande tanke: Ta och stoppa en hundring i din grannes brevlåda. Han blir glad. Fortsätt med det ytterligare ett par dagar och han blir gladare och gladare. Fortsätt med det en månad och han tar som rutin att plocka upp den dagliga hundringen. Håll på ytterligare ett år och då har du plötsligt inte råd att hålla på längre.

Grannen blir konfunderad och efter ett par dagar utbrister han: - Jävla skitstövel som slutat upp att ge mig MINA pengar.

//Lennart
 
Jag vet Martin mfl (oftast i Sony-forumen!) har varit inne på lite nytänkande lösningar vad det gäller nya användningssätt vad det gäller kameror och funktioner, och jag har själv tänkt en del på just biten med råfils-storlekar...

Vad är det egentligen vi vill åt med råfilerna? Som jag ser det är det ganska enkelt:

1) Full tonupplösning, dvs ingen 8-bits gammakomprimering, ingen "cappning" - att man klipper signalen på en punkt kamerans mjukvara tycker är "svart" och "vitt". Allt vad kamerans sensor registrerade skall finnas med.
2) Ingen färgomvandling. Det kamerans färgfilter gav för resultat skall man kunna komma åt utan omvandlingar och brusreduceringar.
3) "Tillräckligt låga" skador av komprimeringar. Man ska inte ha en ens teoretisk möjlighet att se skillnad på den komprimerade och den icke komprimerade filen.

...................

Kan man bara behålla dessa grundkrav utan kompromisser kvittar det egentligen mig hur stor i [pixlar x pixlar] bilden är, bara den är tillräcklig för mitt behov. Oftast ligger jag på 6-10MP som jag nämnt tidigare. För att få en perfekt 10MP bild behöver man i stort sett en 20MP sensor, dvs hälften av pixlarna försvinner pga osäkerhet i omvandlingen.

Jag ser ganska stor skillnad i verklig upplösning på mina bilder om jag tittar på en 10MP nerskalning från en 12MP kamera, en 16MP kamera och en 24MP kamera. Jag skulle alltså LÄTT kunna tänka mig en kamera-gjord nerskalning från 24>10MP, bara den är rätt gjord och min fil fortfarande uppfyller punkterna 1, 2 och 3 ovan.
.....................

Går jag däremot in i en studiomiljö där jag vet att jag inte kommer ta mer än 100-200 bilder på en dag att arbeta vidare med kan man ju slå över i fukllupplösningsläge och låta datorn tugga en stund. Då kanske jag behöver all upplösning jag kan få, även om kvaliten "per pixel" är lägre än med den nerskalade varianten.
......................

Det är synd att folk i gemen blivit så intutade i att "MP är bildkvalitet" att de aldrig tänker på hur de ska använda bilderna, och att det alltid är presentationsformatet som är det som borde styra deras val....
 
Ja, vi har det t o m mycket bra. Så bra att vi tar livsviktiga saker för självklara. Och mindre livsviktiga för lika självklara.

Finns en sedelärande tanke: Ta och stoppa en hundring i din grannes brevlåda. Han blir glad. Fortsätt med det ytterligare ett par dagar och han blir gladare och gladare. Fortsätt med det en månad och han tar som rutin att plocka upp den dagliga hundringen. Håll på ytterligare ett år och då har du plötsligt inte råd att hålla på längre.

Grannen blir konfunderad och efter ett par dagar utbrister han: - Jävla skitstövel som slutat upp att ge mig MINA pengar.

//Lennart

Lennart, jag tror du har fel och ger dig chansen att bevisa det.
Ägna ett år att stoppa en hundring i min brevlåda varje dag och sluta sen och kontrollera hur jag reagerar då.

Nå, antar du utmaningen eller står du inte vid ditt ord? :)

Du kan gärna få utveckla det ännu mer och hålla på i två år för säkerhets skull.
/Mats
 
Jag tillhör inte heller den skara som vill ha snabbsekvens-FF o s v. För min del plåtar jag i området basiso-1600 och då mest i 100-400. Redan fagens A900 är helt okej för mig. Går man in på IR och ser jämförelsebilder mellan en MF på 40MP (Pentax 645 D) 0ch en A900/A850 skiljer det inte så oerhört mycket. A900-filrna klarar t o m en jämförelse efter interpolering till 40MP.

Men jag eftersöker mer DR och vet att den finns i Sonys nya 16MP-sensor samt är mycket intresserad av detaljering, interpolering och detaljering. Och det är här jag tror att 36MP baserad på samma densitet som den modernare 16MP-sensorn skulle kunna vara riktigt bra. Kombinerad med en vass EVF som medger exakt manuell fokusering via MF-assist och inzoomad sökarbild skulle de ljusstarka Zeissgluggarna verkligen komma till sin rätt.

Tror inte det går att till rimlig kostnad göra en mer än dubbelt så stor sensor som den APS-C 24 MP som sitter i A77 och NEX-7. Däremot ser jag 36MP som en synbar höjning av dagens A900-upplösning. Att bara slänga på några pixlar till så den blir 30MP gör ingen skillnad. Steget mellan 24 och 30 MP ger faktiskt mindre effekt än skillnaden mellan 8 och 10 MP.

Tror inte heller man ska lusa ned NE-kamerorna med fler pixlar. 24MP är mäktigt nog för överskådlig framtid, anser jag.

//Lennart

Jag har tagit lite bilder mest på kul med NEX 7:an (har inte riktigt haft tid de senaste dagarna) och skruvat på mitt Sigma 17-70 som är riktigt skarpt och har hög upplösning. Det är klart vassare än NEX-kitet tycker jag och sedan roade jag mig med att snäppa upp skärpningen i kameran för JPEG-bilderna och detaljeringen tycker jag ser verkligt bra ut . Tycker också det är skönt att Sigman har OS så man får antiskak även med adapter och A-mount, vilket man ju inte annars får normalt. Ska se om jag hinner kolla lite extra på RAW-filerna också och se om jag ser någon skillnad om jag gör processningen själv i LIghtroom istället. Jag tror detta räcker rätt bra åt mig nu.

Annars kan jag väl tycka att 24 Mpixel i vardagslag ger lite väl stora filer men jag börjar vänja mig. Har skaffat några snabba 16 GB minnen och en ny 1 TB hårddisk. Det kommer behövas :). Nu gillar ju jag att skriva ut en del A3 men om man bara ska visa bilder på HD TV eller skriva ut 13 x 18 eller ännu mindre så är det ju overkill åt det lätt perversa hållet.

Men en sak slår en ju och det är ju att dessa extremt detaljerade bildfiler som nu kan produceras av envar flyttar ju fram integritetsfrågorna en bit till. Det pågår ju en diskussion här på FS och på andra platser om fri fotografering och begränsningar i denna rätt. Jag tog några bilder nere från marken på Katarinahissen och restarang Gondolen med mitt 17-70mm. Avståndet är kanske 250-300 meter. Jag hade inget som helst fokus på att det stod människor uppe på gondolen men det gjorde det. Jag kan om jag zoomar dessa i min vassaste viewer Nero så deras minspel, om de har skägg, vilka de talar med, om de peter näsan eller kanske pussar eller kramar någon. Om jag hade haft mitt 70-400mm på stativ, så hade den bilden blivit ännu mer inträngande och avslöjande. Jag tror inte de flesta människor har en aning om vad denna teknikutveckling verkligen ställer på sin spets idag.

Man kan tycka att det är självklart att be om lov att få ta bilder av folk i förgrunden av en bild men med teknikutvecklingen i minnet så är det ju ingen större skillnad på förgrund och bakgrund. Det finns s.a.s. inte mycket privat ens som bakgrund idag. Jag tycker faktiskt det reser helt nya frågor. Det är långtifrån lika enkelt som det kanske varit. Med allt renare bilder i allt högre upplösningar undrar jag om vi inte faktiskt hamnat i ett annat läge än tidigare och det som oroar mig lite är att få överhuvudtaget verkar medvetna om detta.

År 2005 köpte jag min första DSLR och den hade 6 Mpixel upplösning. Min NEX har 4 ggr fler och mycket mer detalj i filerna. 6 MP räckte bra till det jag normalt gjorde d.v.s. skrev ut i max A3 (det går ju bra för skrivaren interpolerar ju ). Här talas ofta om att man inte behöver fler pixlar (än vadå?) och det är ju säkert sant, för det beror ju som sagt på vad man gör med bilderna. Tycker man det är skojigast att koppla datorn till HD TV:n för lite modern diafilmvisning så räcker det med så lite som 2 MP och Tycker man det är kul med detalj och kollar detalj i bilder i stark förstoring så får de nästan vara hur många som helst förutsatt att objektiven hänger med och att de inte istället blir flaskhalsen. Det handlar alltså nödvändigtvis inte alls om att se bilder i 100% ner på enskild pixel men däremot i ganska extrem förstoring och då kan dessa stora mängder pixlar ha väldigt stor betydelse.
 
Senast ändrad:
Lennart, jag tror du har fel och ger dig chansen att bevisa det.
Ägna ett år att stoppa en hundring i min brevlåda varje dag och sluta sen och kontrollera hur jag reagerar då.

Nå, antar du utmaningen eller står du inte vid ditt ord? :)

Du kan gärna få utveckla det ännu mer och hålla på i två år för säkerhets skull.
/Mats

Mats, du är en kul kille! Dock skulle du läst lite mellan raderna. För att reaktionen ska bli den jag beskrev måste givetvis den dagliga donationen vara anonym.

Bara för att jag är snäll och vacker innebär icke dessa egenskaper att jag är dum nog att besitta direktörsstolen på Ebberöds Bank (klassisk svensk film; upplysning för den på forumet som till äventyrs inte har åldern inne för att känna till den. Alltså inte du, Mats som nästa år fyller riktig gubbjäkel).

Mig veterligen har jag inte lovat att applicera denna summa dagligen i någons brevlåda. Så jag kan ju rimligen inte stå vid ord jag icke yttrat.

Back to Ebberöds Bank: OM jag gjorde som du önskade skulle jag ta ur egen ficka och betala till mig själv några månader framöver (internt skämt, endast aktuellt mellan Mats och mig).

Fast jag lovar att stå vid följande ord: Om jag lyckas skrapa fram en vinst på en skraplott som ger mig 55.000:-/månad i 10 år så ska jag se till att deponera 100:- om dagen i din brevlåda under ett år samt betala en tjusig tatuering på båda dina skinkor. Villkoret är dock att jag får bestämma motivet alternativt texten.

Fair enough?

Sov Gott och hälsa pansargluggen från mig!

//Lennart
 
Har ingen själv, men lite snabb googling visar att de blir 24 MB.

A850s RAW-filer blir 37,5MB okomprimerade och 24,3MB med cRAW, så det verkar som att de inte skippat cRAW, utan istället skippat vanliga RAW och bytt namn till cRAW (eller gjort om komprimeringen). Alltså att det inte finns nån som helst anledning att inte komprimera filerna redan från början.


/Mats

Ja det stämmer drygt 24 MB blir RAW. JPEG varierar mellan 5 och 10 MB beroende på motiv.
 
Jag har tagit lite bilder mest på kul med NEX 7:an (har inte riktigt haft tid de senaste dagarna)
______________________
Men en sak slår en ju och det är ju att dessa extremt detaljerade bildfiler som nu kan produceras av envar flyttar ju fram integritetsfrågorna en bit till. .

Kortade ned ditt inlägg lite. Verkar ju vara en riktig trevlig manick den där NEX-7. Verkar som du känner dig riktigt nöjd med köpet så jag gläds å dina vägnar. Kanske även mina då jag haft tankar på att införskaffa en slik apparat.

Integritetsfrågan är ju verkligen intressant. Har själv upplevt detta. T o m av det lite "delikatare" slaget. Plåtade en strandvy med A900 förra året. Gluggen var en 135/1.8ZA, nedbländad till diffraktionsgräns.
Stod ute på en brygga och koncentrerade mig på en liten vassvik längre bort med sandstrand. Några meter ovanför sandstranden fanns gräs och träd som låg i partiell skugga. Solglitter i böljorna. Döm om min förvåning när jag vid bearbetandet av bilden upptäckte ett kopulerande par (hon "on top" med aktern mot mig). Det gick faktiskt att se var könen möttes för att uttrycka det fint.

En annan gång gällde det ett uppdrag för en blaska som hade beställt ett bildrep från en "vanlig lördagskväll på ortens dansställe". Kördes som mittuppslag med rätt många bilder. Trots tidningstrycket och den ojämna belysningen gick det att i bakgrunden av de dansande på "dragarbilden" skönja ett hånglande par sittandes fastkletade vid varandras munnar. Nu råkade det sig att mannen på bilden var gift med en helt annan kvinna och kvinnan på bilden gift med en helt annan man. När det publiceras och läses/beses av kanske 25.000 personer så fick det milt sagt återverkningar.

Men utan att avvika från ämnet för mycket så är det fantastiskt ibland( och då menar jag inte s k delikata motiv utan kanske bara arkitektur eller andra vanliga motiv) att detaljer man inte ser i strukturer med blotta ögat när man kollar motivet först innan plåtning upptäcks på bilden.

Numera ryggar ju folk för mig när jag promenerar på byn (jo, stan är liten) med en kamera i näven. Blir nog så efter decenniers plåtande och publiceringar. Om jag vill plåta torget med människor som rör sig naturligt så kan jag inte det längre. Innan jag hunnit lyfta kameran till ögat blir det tomt på folk eller en massa "ryggar". Mina "gatubilder" blir jag alltså tvungen att plåta på andra orter.

jag vet inte hur lagarna kommer att ändras framöver vad gäller fotografering på allmän plats. Men jag är övertygad om att de kommer att ändras p g a den höga upplösning/detaljering som går att få.

Hälsningar

//Lennart
 
[...]
1) Full tonupplösning, dvs ingen 8-bits gammakomprimering, ingen "cappning" - att man klipper signalen på en punkt kamerans mjukvara tycker är "svart" och "vitt". Allt vad kamerans sensor registrerade skall finnas med.
2) Ingen färgomvandling. Det kamerans färgfilter gav för resultat skall man kunna komma åt utan omvandlingar och brusreduceringar.
3) "Tillräckligt låga" skador av komprimeringar. Man ska inte ha en ens teoretisk möjlighet att se skillnad på den komprimerade och den icke komprimerade filen.

...................

Kan man bara behålla dessa grundkrav utan kompromisser kvittar det egentligen mig hur stor i [pixlar x pixlar] bilden är, bara den är tillräcklig för mitt behov.

[...]

Det är synd att folk i gemen blivit så intutade i att "MP är bildkvalitet" att de aldrig tänker på hur de ska använda bilderna, och att det alltid är presentationsformatet som är det som borde styra deras val....
Jag håller fullständigt med ditt inlägg, här citerat i sammandrag. Jag tror att allt eftersom sensortekniken utvecklas, med allt fler pixlar per ytenhet, kommer behovet av nedskalade RAW-format att öka.
 
Integritetsfrågan är ju verkligen intressant. Har själv upplevt detta. T o m av det lite "delikatare" slaget. Plåtade en strandvy med A900 förra året. Gluggen var en 135/1.8ZA, nedbländad till diffraktionsgräns.
Stod ute på en brygga och koncentrerade mig på en liten vassvik längre bort med sandstrand. Några meter ovanför sandstranden fanns gräs och träd som låg i partiell skugga. Solglitter i böljorna. Döm om min förvåning när jag vid bearbetandet av bilden upptäckte ett kopulerande par (hon "on top" med aktern mot mig). Det gick faktiskt att se var könen möttes för att uttrycka det fint.

En annan gång gällde det ett uppdrag för en blaska som hade beställt ett bildrep från en "vanlig lördagskväll på ortens dansställe". Kördes som mittuppslag med rätt många bilder. Trots tidningstrycket och den ojämna belysningen gick det att i bakgrunden av de dansande på "dragarbilden" skönja ett hånglande par sittandes fastkletade vid varandras munnar. Nu råkade det sig att mannen på bilden var gift med en helt annan kvinna och kvinnan på bilden gift med en helt annan man. När det publiceras och läses/beses av kanske 25.000 personer så fick det milt sagt återverkningar.

Men utan att avvika från ämnet för mycket så är det fantastiskt ibland( och då menar jag inte s k delikata motiv utan kanske bara arkitektur eller andra vanliga motiv) att detaljer man inte ser i strukturer med blotta ögat när man kollar motivet först innan plåtning upptäcks på bilden.

Numera ryggar ju folk för mig när jag promenerar på byn (jo, stan är liten) med en kamera i näven. Blir nog så efter decenniers plåtande och publiceringar. Om jag vill plåta torget med människor som rör sig naturligt så kan jag inte det längre. Innan jag hunnit lyfta kameran till ögat blir det tomt på folk eller en massa "ryggar". Mina "gatubilder" blir jag alltså tvungen att plåta på andra orter.

jag vet inte hur lagarna kommer att ändras framöver vad gäller fotografering på allmän plats. Men jag är övertygad om att de kommer att ändras p g a den höga upplösning/detaljering som går att få.

Hälsningar

//Lennart

Kanske får vi ganska snart skyltar i varje stad à la "max-1-minuts-tomgångskörning" temat med texten "Max 16 Mp" ;).

/Torbjörn
 
Man kan tycka att det är självklart att be om lov att få ta bilder av folk i förgrunden av en bild men med teknikutvecklingen i minnet så är det ju ingen större skillnad på förgrund och bakgrund. Det finns s.a.s. inte mycket privat ens som bakgrund idag. Jag tycker faktiskt det reser helt nya frågor. Det är långtifrån lika enkelt som det kanske varit. Med allt renare bilder i allt högre upplösningar undrar jag om vi inte faktiskt hamnat i ett annat läge än tidigare och det som oroar mig lite är att få överhuvudtaget verkar medvetna om detta.

Jag tycker att man ska räkna med att folk kan se en (och därmed även fotografera en) när man befinner sig på offentlig plats. Högupplösta sensorer har inte ändrat på det.
 
En annan gång gällde det ett uppdrag för en blaska som hade beställt ett bildrep från en "vanlig lördagskväll på ortens dansställe". Kördes som mittuppslag med rätt många bilder. Trots tidningstrycket och den ojämna belysningen gick det att i bakgrunden av de dansande på "dragarbilden" skönja ett hånglande par sittandes fastkletade vid varandras munnar. Nu råkade det sig att mannen på bilden var gift med en helt annan kvinna och kvinnan på bilden gift med en helt annan man. När det publiceras och läses/beses av kanske 25.000 personer så fick det milt sagt återverkningar.

Det var väl bra? Tur för de bedragna att bedrägeriet upptäcktes.
 
ANNONS