Ja, vem är inte pryltok! :-D Men köper man begagnat är det inte så farligt tycker jag. Jag har haft och sålt flera objektiv redan och faktiskt t.o.m. gjort en liten vinst på några. Då tycker jag det är ett toppensätt att prova sig fram till vad som passar en själv.
Naturligtvis har jag haft både 100/2, 135L, 200/2.8L och 70-200/4IS. :-D De enda jag har kvar nu är 100/2 och 70-200.
Av dessa var 135:an skarpast och 200 var tvåa, men bara marginellt före 70-200 när båda stod på f/4. jag jämförde 200/2.8 och zoomen några gånger och kom fram till följande:
Skillnaden i skärpa var marginell, zoomen hade mer "poppiga" färger, 200 klart bättre bokeh och lite mer kontrast.
(Det blir ofta debatt om vilken av 135L och 200/2.8L som är skarpast, så jag gissar att de generellt är lika bra och att eventuella skillnader beror på kvaliteten på olika exemplar.)
Orsaken till att jag sålde 200 var för att jag ofta kände mig begränsad av en så lång fast brännvidd - samtidigt var 200mm lite för kort för många andra typer av bilder. När jag fotar tele är det mest i bra ljus, så jag behövde inte f/2.8 och så hade jag ju 135L.
När jag hade sålt 200/2.8 upptäckte jag att jag inte trivdes med 135L heller - 100mm brännvidd passar mig mycket bättre - så det blev alltid att jag tog med 100/2 istället. 135L är förstås lite bättre, men skillnaden är inte stor, så till slut sålde jag 135L också.
Så småningom ska jag uppgradera 100/2 till nån bättre 100mm, kanske den nya Zeiss Makro-Planar som ska komma till Canon snart. Den har dock endast manuell fokus.
Men, men, jag måste erkänna att av de objektiv jag har sålt är 200/2.8 den enda jag ångrar lite...