Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bära med sig alla dessa !#@^*$@^£ prylarna

Produkter
(logga in för att koppla)
maritha skrev:
Ps, Begrensningenes tid er over
Begränsningarna sitter i huvudet och inte i utrustningen. I de situationer som jag oftast befinner mig i utnyttjar jag mitt huvud bäst med ett eller några få fasta objektiv. För andra passar kanske zoom bättre men det får väl var och en avgöra själv utifrån sig själv och sina egna behov.
 
jpersson skrev:
Begränsningarna sitter i huvudet och inte i utrustningen.

Det håller jag inte med om..

Exempel:

vill du ta närbilder (alá macro) och har en 50mm med närgränsen 45cm (och inget annat) så hjälper det inte ett dyft hur mycket du använder huvudet..bilden låter sig inte tas iaf.

Man kan nämna hur många fler exempel som helst..
 
Senast ändrad:
Niclasfoto skrev:
[B---För en tränad fotograf så är det inte något problem att visualisera sig alla vinklar,,

---Med träning så anpassar man sig ju till att "se med dessa",, och om man sen har bara fasta eller fem zoomar som täcker 6mm till 2000 så (skall det) spelar det ju ingen roll.. [/B]


Det är en sak att lära sig att se utsnittet för varje brännvidd - det är en helt annan sak allt exakt lära sig hur bakgrunden påverkas av olika objektiv vid olika fotoavstånd. Det blir helt enkelt för många variabler.

Jag har fotograferat yrkesmässigt i tio år och med tiden lär man sig mer och mer inse sina begränsningar och man blir mindre kaxig. Claes Grudstens uttalande om att han bara kan hålla tre gluggar i huvudet samtidigt stämmer bra tycker jag.

Vissa enkla motiv kan jag givetvis bestämma att "på det här avståndet krävs en 20:a för att få med allt eller en 400:a för att få tillräckligt litet utsnitt". Men när man går runt och letar motiv och ska fundera över samspelet mellan förgrund och bakgrund kan man inte röra till det för mycket.

Jag är faktiskt mer imponerad även en fotograf som vågar ha med sig bara två fasta gluggar än en som har en hel vagn lastad med prylar. Den föstnämde fotografen har säkert jobbat en del med sin personliga utveckling som fotograf för att komma fram till vad han behöver.

Jag har kommit fram till att jag nästan aldrig behöver långa teleobjektiv förutom till sport. telebilder blir lätt mer intetsägande. Giovetvis finns det undantag, som denna som är tagen med 600mm:

KÄRNKRAFT

Jag har dock inte saknat en sekund att jag gjorde av mig med möjligheten att plåta med 600mm. Och 400mm använder jag i stort sett bara på sommaren när jag plåtar badande och kanoterande scouter som denna bild:

Kul med kanot

Varför drar jag upp detta? Jo, av två anledningar.
Dels lär man sig med tiden om man är lite självkritisk vilken utrustning man behöver. Mina telebilder blir ofta mest snygga fotoklubbsbilder och då kan jag lika gärna skita i det.
Den andra anledningen är att man givetvis alltid kan hitta undantag (som ovan) men jag kan ju inte ha hur dyra gluggar som helst och dessutom släpa runt på dem bara för ett undantags skull.
 
sagan skrev:
Det håller jag inte med om..

Exempel:

vill du ta närbilder (alá macro) och har en 50mm med närgränsen 45cm (och inget annat) så hjälper det inte ett dyft hur mycket du använder huvudet..bilden låter sig inte tas iaf.

Man kan nämna hur många fler exempel som helst..

Men hur ofta använder du allt du har i väskan?
Kul den här debatten mellan förespråkare för minimalist resp maximalist (eller:diskbråckskolan)..
 
froderberg skrev:
Jag har fotograferat yrkesmässigt i tio år och med tiden lär man sig mer och mer inse sina begränsningar och man blir mindre kaxig. Claes Grudstens uttalande om att han bara kan hålla tre gluggar i huvudet samtidigt stämmer bra tycker jag.

Jag är faktiskt mer imponerad även en fotograf som vågar ha med sig bara två fasta gluggar än en som har en hel vagn lastad med prylar. Den föstnämde fotografen har säkert jobbat en del med sin personliga utveckling som fotograf för att komma fram till vad han behöver.

Dels lär man sig med tiden om man är lite självkritisk vilken utrustning man behöver. Mina telebilder blir ofta mest snygga fotoklubbsbilder och då kan jag lika gärna skita i det.
Den andra anledningen är att man givetvis alltid kan hitta undantag (som ovan) men jag kan ju inte ha hur dyra gluggar som helst och dessutom släpa runt på dem bara för ett undantags skull.

Touché Magnus!
Denna utrustningsaspekt är vad det verkar något som de flesta aktiva fotografer - amatörer såväl som yrkes - förr eller senare kommer till insikt om. Kanske är det ett nödvändigt steg att först bära med sig en massa onödig dynga för att sedan sakta men säkert hitta sina favoriter. Objektivuppsättningen är ju unik för var och en även som större eller mindre likheter finns.
 
Johan Okker skrev:
Men hur ofta använder du allt du har i väskan?
Kul den här debatten mellan förespråkare för minimalist resp maximalist (eller:diskbråckskolan)..


Jag försöker ha så lätta saker som möjligt..jag gillar heller inte att bära tyngre än nödvändigt.

(Kolfiberstativ och lätta tamronobjektiv som exempel)

Totalvikten om jag har allt med hamnar på 12kg (på ryggen) inget man får diskbråk av direkt.

Är jag ute en hel dag så använder jag alla objektiven vanligvis.

Ska jag plåta modell så tar jag inte med 100-400:an exempelvis...använder normalt bara Tamron 28-75/2.8 då.
 
sagan skrev:
Det håller jag inte med om..

Exempel:

vill du ta närbilder (alá macro) och har en 50mm med närgränsen 45cm så hjälper det inte ett dyft hur mycket du använder huvudet..bilden låter sig inte tas iaf.

Kim, att jag nämnde 50mm-gluggen var bara ett exempel, eftersom jag tänkte på Bresson-Cartier.
Han tog ju inte macro.

Observera att jag skrev "sport" med "...".
Utmaning är kanske ett bättre ord.

Jag har ju oftast flera objektiv i väskan, men det händer ibland att jag i förväg bestämma mig för ett enda och på så sätt tränar jag detta objektivs möjligheter och brister. Och det händer också att jag upptäcker att man kan plåta någonting med en brännvidd som är ovanlig för just den sortens fotoobjekt.
Terje har ett exempel på att man kan ta fågelbilder med vidvinkel. Det blir förstås annorlunda bilder än sådana man är van vid med långa tele. Men det är ju ett spännande grepp. Man tvingas att tänka annorlunda.
Ta en fågelbild i naturen med vidvinkel! Snacka om kreativ fotografering!
Jag håller inte alls med om att jag då skulle vara i händerna av kameran. Det skulle ju betyder att man blir en bättre fotograf ju fler gluggar man har i väskan. Och storformatsfotografer skulle vara sämre fotografer på grund av att de har inte alls de tekniska möjligheterna som vi småbildsnissar har.
 
Senast ändrad:
Jag förstår inte riktigt vad det är det munhuggs om egentligen. Vi alla har olika sätt att fotografera på och därmed basta! ;=)

Att man först väljer brännvidd och sedan utsnitt behöver inte vara mindre kreativt än att göra tvärtom. Fotografen har trots allt gjort ett val..även om det valet är gjort på ett tidigt stadium.

Låt säga att du vet med dig om att du ska fotografera flygande havsfågel vid Kullaberg. Du är medveten om att det kommer att behövas ett långt tele för att få de bilder du vill ha. Är det då mindre kreativt att lämna alla gluggar hemma utom sitt 600/4 än att ta med sig samtliga objektiv och på plats ändå välja sitt 600/4?

Jag förstår inte riktigt skillnaden faktiskt..mer än att den ene personen har varit så förutseende och medveten om vilken utrustning som klarar biffen.

Jag kan hålla med om att det är en begränsning och att utrustningen styr om man enbart tar med sig en glugg ut för att "strövfotografera", dvs söka efter utsnitt som passar just den gluggen. Men det är absolut inte någon begränsning eller mindre kreativt om man är förutseende och i förväg bestämmer vilka bilder man ska göra. Då har man ju faktiskt redan rekogniserat ett visst område och bestämt utsnitt (och därmed gluggar) man behöver för att ta sina bilder. Det är väl snarare ett sätt att jobba målmedvetet med sina bilder!?
 
Senast ändrad:
Johan Okker skrev:
Touché Magnus!
Denna utrustningsaspekt är vad det verkar något som de flesta aktiva fotografer - amatörer såväl som yrkes - förr eller senare kommer till insikt om. Kanske är det ett nödvändigt steg att först bära med sig en massa onödig dynga för att sedan sakta men säkert hitta sina favoriter. Objektivuppsättningen är ju unik för var och en även som större eller mindre likheter finns.

För mig är det precis tvärtom om..från början hade jag bara 2 fasta objektiv..(35 och 150mm)

Men jag upptäckte tidigt att jag hade stor nytta av att kunna använda alla möjliga brännvidder.
 
forstheim skrev:
Jag förstår inte riktigt vad det är det munhuggs om egentligen. Vi alla har olika sätt att fotografera på och därmed basta! ;=)

Helt riktigt..men jag blir klart irriterad när det hävdas att "för att vara kreativ så krävs det några få fasta".."det går inte att vara lika kreativ med zoomobjektiv".

När jag vet att för min del är det tvärtom!
 
sagan skrev:
För mig är det precis tvärtom om..från början hade jag bara 2 fasta objektiv..(35 och 150mm)

Men jag upptäckte tidigt att jag hade stor nytta av att kunna använda alla möjliga brännvidder.

Och inte helt otroligt att du kommer att banta ner dig vad det lider.. =)
..men men jag trodde inte heller på det innan jag gått genom diskbråckvarianten...
 
Johan Okker skrev:
Och inte helt otroligt att du kommer att banta ner dig vad det lider.. =)
..men men jag trodde inte heller på det innan jag gått genom diskbråckvarianten...

Jo, det är helt otroligt..det kommer inte hända (eftersom jag använder alla mina objektiv flitigt), snarare skaffar jag ytterligare ett objektiv..saknar något i området 75-100mm
 
Du får tänka på att jag plåtar väldigt varierande motiv..vilket gör att jag har stort behov av många olika brännvidder.

Sen behöver man ju inte (som jag nämnde) ta med sig allt vid varje tillfälle.

Ska exempelvis plåta en fest nästa helg..det lär nog bara bli 17-35 och 28-75:an som hänger med..finns lixom inte behov av mer där.
 
sagan skrev:
Helt riktigt..men jag blir klart irriterad när det hävdas att "för att vara kreativ så krävs det några få fasta".."det går inte att vara lika kreativ med zoomobjektiv".

När jag vet att för min del är det tvärtom!

Kim, i första hand kom den diskussion upp på grund av att "bära tungt". Och kärnan i diskussionen är att man kan bli en bra fotograf fast man har ett fåtal gluggar.
Men samtidigt kan jag ju se att Du har bra bilder i Dina album. Så tar det inte personligt.
 
Wolfgang skrev:
Och kärnan i diskussionen är att man kan bli en bra fotograf fast man har ett fåtal gluggar.

Klart man kan, att vara en bra fotograf hänger ju inte på utrustningen..men därimot på hur många möjligheter den fotografen har.
 
froderberg skrev:
Vissa enkla motiv kan jag givetvis bestämma att "på det här avståndet krävs en 20:a för att få med allt eller en 400:a för att få tillräckligt litet utsnitt". Men när man går runt och letar motiv och ska fundera över samspelet mellan förgrund och bakgrund kan man inte röra till det för mycket.

På ett givet avstånd blir förgrund och bakgrund likdant oavsätt brännvidd...bara utsnittet som ändras.

Tycker inte det är svårt alls.

Väljer först perspektivet (positionen) sen utsnittet (brännvidden) hur enkelt som helst..
 
sagan skrev:
På ett givet avstånd blir förgrund och bakgrund likdant oavsätt brännvidd...bara utsnittet som ändras.

Tycker inte det är svårt alls.

Väljer först perspektivet (positionen) sen utsnittet (brännvidden) hur enkelt som helst..

Visst det är ett sätt. Och enkelt. Och inte heller vad jag menade skulle vara svårt.

Det är en helt annan sak att välja avstånd och brännvidd för att få lagom proportioner på förgrund och bakgrund. Det är mycket svårare att previsualisera.
 
Man förflyttar sig ju tills man är nöjd med perspektivet (avståndet/positionen)..sen väljer man utsnittet (man ser ju i sökaren vad man tycker ger bäst resultat)..inga problem tycker jag.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto