Annons

Brännvidsförlängning, lite funderingar

Produkter
(logga in för att koppla)
D300 är inte en fullformatskamera

Jag har fått en hel del svar och tror mig ha fattat hur det hänger ihop, men jag undrar ändå varför man inte ser "brännvidsförlängningen" direkt i sökaren. T.ex. ett 50mm normaloptik borde ge en förstoring i sökaren (utifrån 1,5 x 50=75mm) eftersom bilden på sätt och vis delförstoras i kameran om det inte är en fullformatskamera. Jag fattar det som att ett 50mm objektiv ger samma bildresultat vad det gäller hur mycket som kommer med i bilden, oavsett om det är en fullformatskamera eller inte. Fullformataren ger dock en något högre kvalité på bilden. Rätta mig om jag har fel..vilket jag antagligen har!

Jag har visst läst ditt första inlägg slarvig. Fy på mig.
Du kanske tror att det är skillnad i bildvinkel på en D40 och en D300.
Det är det inte.

Samma 50mm optik ger på en D40 och en D700 ger olika bildutsnitt både i sökaren och på bildfilen.
Du ser det som fastnar på sensorn.
 
Senast ändrad:
Jag tycker det är dags att revidera fototeknikböckerna. Nästan alla digitalsystemkameror som säljs idag har en sensor som är mindre än en filmruta. Den nya definitionen på ett normalobjektiv är ca 28 mm.
 
Jag tycker det är dags att revidera fototeknikböckerna. Nästan alla digitalsystemkameror som säljs idag har en sensor som är mindre än en filmruta. Den nya definitionen på ett normalobjektiv är ca 28 mm.

Men den "gamla" definitionen på normalobjektiv var aldrig 50mm, eller någon specifik brännvidd över huvud taget. Vad som var normalobjektiv berodde på negativformatet. Ett normalobjektiv kallades det objektiv vars brännvidd låg närmast diagonalmåttet på negativet/sensorn. För 135-formatet ungefär 43 mm, för APS-C ungefär 30mm, för 6x6 ungefär 80mm.
Jag är nästan helt övertygad om att detta står att läsa i alla någorlunda bra fototeknikböcker.

;) -- MW
 
Jag tänker inte leka dryg om det är det du är ute efter. I folkmun kallar man det för "brännviddsförlängning", och därför väljer jag att även säga så.

Sedan om det handlar om att bildutsnittet blir mindre har ingen direkt betydelse - effekten är detsamma vad du än kallar det.

Även om det kallas brännviddsförlängning i folkmun tycker jag det är dags att slakta uttrycket. Man talar om "skenbar brännviddsförlängning" vilket iofs är mer korrekt, men blir ändå fikonspråk för en del. Tycker man ska kalla det för "beskärningsfaktor" istället.

Allt för ofta har man hört typ "om du skaffar ett 300mm objektiv blir 450mm på din digitala systemkamera". Alltså även försäljare använder det argumentet. Har hört det själv när jag stått i kö i fotoaffärer och varuhus. Brännvidden är den enda konstanten i en värld av olika sensorstorlekar.

För ett tag sedan var det mycket prat om att man skulle ange objektivets bildvinkel i grader istället. Kanske inte så dumt. Men jag ser det som opraktiskt. Bara inom dslr-världen i 35mm-formatet har vi förutom FF beskärningsfaktorerna 1,3/1,5/1,6 och 2.0 så då skulle 5 olika bildvinklar behöva anges.

Mvh/Lennart
 
Varför måste man hela tiden fortsätta att jämföra med 135-formatet? Sitter det så djupt rotat?

Beskärningsfaktor tycker jag är den mest korrekta termen.

På många kompaktkameror använder man termen 135-ekvivalent.
 
Varför måste man hela tiden fortsätta att jämföra med 135-formatet? Sitter det så djupt rotat?

Beskärningsfaktor tycker jag är den mest korrekta termen.

På många kompaktkameror använder man termen 135-ekvivalent.

För att det är enkelt.
Hyffsat lätt att förklara för dem som haft kamera tidigare.
Men nu kommer helt nya grupper av fotografer. Bildvinklar är väl ett exaktare sätt att beskriva det men inte heller det är särskilt lätt att ta till sig.
För video/dataprojektorer anger man alltid förhålladet mellan projektionsavstånd och bildstorlek (bredd) t ex projktorn har en zoom lins som "är" 1,5 - 2,8.
Nåt sånt (fast tvärtom) kanske kan förklara bildvinkel och vad som kommer med på bilden.
 
Varför måste man hela tiden fortsätta att jämföra med 135-formatet? Sitter det så djupt rotat?

Beskärningsfaktor tycker jag är den mest korrekta termen.

På många kompaktkameror använder man termen 135-ekvivalent.


Vad tycker du man ska jämföra med då om inte 135-formatet? Vad ska ha Beskärningsfaktor 1?


Är det inta så att alla värden som tar hänsyn till sensor/film-strlekrn kommer att bli olika beroende av sensor/film-storleken?



"Beskärningsfaktor" blir ju också väldigt flummigt om man t.ex. går in på format som är större än 135-film, hur kan man beskära och få mer?
 
Nikons egen benämning

Nikon använder själva begreppet "effektiv brännvidd" och tar i handboken för D3:an (sidan 382) upp exemplet med ett 50 mm objektiv som i DX blir 75 mm och i 5:4-läget 55 mm. På sidan står också om bildvinkeln som anges vara ungefär 1,5 gånger mindre (den "reduceras") i DX-formatet än i 35 mm-formatet.
 
Folk som köper en D3 borde ha råd att köpa sig en lite utbildning i vad brännvidd är.

Edit: Undrar vad den oeffektiva bränvidden tar vägen?
 
Nikon använder själva begreppet "effektiv brännvidd" och tar i handboken för D3:an (sidan 382) upp exemplet med ett 50 mm objektiv som i DX blir 75 mm och i 5:4-läget 55 mm. På sidan står också om bildvinkeln som anges vara ungefär 1,5 gånger mindre (den "reduceras") i DX-formatet än i 35 mm-formatet.
Inte ens tillverkarna själva begriper vad de skriver alltså. Skandal.
 
Jag ser en marknad för nya objektiv där brännviddssifran är utbytt mot en liten fånig display som är omställbar för att visa "rätt". Då kan tillverkarna lura i konsumenterna att denna finess är helt nödvändig för annars vet du ju inte om du fotar med rätt objektiv.

Nästa steg är en ännu fånigare knapp (ungefär som en macro-knapp) som faktiskt ändrar (zoom-) objektivet omfång så att det blir ännu mer "rätt" än den lilla displayen visar.
 
Inte ens tillverkarna själva begriper vad de skriver alltså. Skandal.

Klar de begriper. De vet precis vad det handlar om, och förklarar det på ett så enkelt sätt som möjligt för den majoritet av alla fotografer för vilka den viktigaste information brännviddssiffran ger är vilken bildvinkel de får. Sluta gnälla om att alla har fel och inget begriper och kom med ett konstruktivt förslag om vilket språkbruk vi ska använda istället!

Att säga "effektiv brännvidd" anknyter för övrigt till ett i vetenskapligt språkbruk etablerat sätt att uttrycka att något vars egentliga mått är x i något relevant avseende uppför sig som om dess mått var y, d.v.s. precis det som man vill beksriva: ett 50mm-objektiv på en DX-kamera uppför sig beträffande bildvinkeln som om det vore ett 75mm-objektiv på 135-film.

Sedan tror jag att i och med att vi får allt fler fotografer för vilka DX-formatet är lika naturligt som småbildsformatet är för tidigare generationer fotografer så kommer färre och färre att sitta och räkna om varje gång, eftersom de har utvecklat en känsla för hur ett 50mm-objektiv uppför sig på en DX-kamera. Om jag bara ser till mig själv noterar jag att när jag började fotografera med digital systemkamera räknade jag ofta om till "effektiv brännvidd" för att få en uppfattning om vilken bildvinkel jag skulle vänta mig av ett visst objektiv, men nu tänker jag mycket sällan så längre.
 
Jag tror man ska bort ifrån referensen till 135-film

Jag backar bandet och citerar därför mig själv.

Introducerar härmed Bildvinkel 1
När det gäller kompaktkameror som väl i större utstäckning säljs till människor utan referens till 135-formatet så tycker jag att man skulle kunna kalla en kamera med ett objektiv som i vidvinkelläge kan "isolera" ett 1m brett föremål på ett fotoavstånd av 1m för bildvinkel 1. Är det en zoom så blir det t ex 1-4.

Når det gäller systemkameror så tror jag att jag ger upp att försöka förändra något språkbruk eller förklaringssätt.
Det får ge sig med tiden. Folk får lära sig.
Inte f..n visste jag vad det var för bildvinkel på mitt första 35mm-objektiv. Fotohandlaren sa att det var en vidvinkel och det kunde vara ett bra komplement till normalen.

Möjligen skulle man kunna begära att tillverkarna faktiskt angav vilka bildvinklar det handlar om för ett objektiv till t ex en D40

Edit.
Träffade en person en gång som förklarade att hans 17-55mm till D200 minsann var "riktig" 17mm eftersom den var digital.
Va´bra! sa jag.
Jag menar man ser ju i sökaren vad vad får liksom med en spegelreflex
 
Senast ändrad:
Klar de begriper. De vet precis vad det handlar om, och förklarar det på ett så enkelt sätt som möjligt för den majoritet av alla fotografer för vilka den viktigaste information brännviddssiffran ger är vilken bildvinkel de får. Sluta gnälla om att alla har fel och inget begriper och kom med ett konstruktivt förslag om vilket språkbruk vi ska använda istället!
Beskärningsfaktor är det enda vettiga och därtill självklara alternativet om man nu nödvändigtvis måste jämföra med ett större filmformat. Jag tänker inte sluta gnälla. Språkförvanskningar är bland det värsta jag vet. De sprider sig som en löpeld eftersom människor är så enormt okunniga och ignoranta nu för tiden att de inte orkar kolla upp hur det fungerar. Därav särskrivningstrenden, till exempel.
Att felaktigt beskriva saken som "brännviddsförlängning" är på inget sätt en lättnad i begripligheten för den okunniga fotografen. Tvärtom luras denne att använda begrepp som på sikt bara kommer att skapa förvirring och missförstånd.

Att säga "effektiv brännvidd" anknyter för övrigt till ett i vetenskapligt språkbruk etablerat sätt att uttrycka att något vars egentliga mått är x i något relevant avseende uppför sig som om dess mått var y, d.v.s. precis det som man vill beksriva: ett 50mm-objektiv på en DX-kamera uppför sig beträffande bildvinkeln som om det vore ett 75mm-objektiv på 135-film.
På vilket sätt är detta vetenskapligt? Jag har aldrig sett någon vetenskaplig text använda felaktiga mått utan att förklara att det handlar om en jämförelse. "Effektiv brännvidd" skulle möjligen kunna röra att brännvidden förändras vid olika fokusavstånd, men det har inte ett jota med sensorstorleken att göra. Om brännvidden är X så är den X oavsett vad man gör med kameran.

Sedan tror jag att i och med att vi får allt fler fotografer för vilka DX-formatet är lika naturligt som småbildsformatet är för tidigare generationer fotografer så kommer färre och färre att sitta och räkna om varje gång, eftersom de har utvecklat en känsla för hur ett 50mm-objektiv uppför sig på en DX-kamera.
Javisst, det är för de flesta helt meningslöst att referera till 24x36-formatet eftersom de ändå inte är vana vid det. Ännu fånigare då att börja med förvirringstramset.

Om jag bara ser till mig själv noterar jag att när jag började fotografera med digital systemkamera räknade jag ofta om till "effektiv brännvidd" för att få en uppfattning om vilken bildvinkel jag skulle vänta mig av ett visst objektiv, men nu tänker jag mycket sällan så längre.
Det verkar enklare att kolla i sökaren;-)
 
Glasets betydelse

Jag tror jag tar en sup nu istället.
Är det någon brännvinsförlänging jag bör känna till beroende på val av glas.
 
Se det som digital zoom!

Må det tillåtas mig att vara lite elak? Okej, då kör vi. Exempel: Om man har en FF-kamera och en aps-c sensorkamera med samma pixeldensitet och monterar ett 50mm objektiv på dem blir resultatet detsamma som man får med digital zoom (Också ett begrepp som fabrikanterna använt i sin marknadsföring av kompakter som en "finess). D v s aps-c sensorkameran gör 50mm till 75mm genom s k digital zoom. Resultatet blir exakt detsamma om man beskär FF-kamerans bild ner till aps-c format.

Exemplet blir bara helt korrekt om de jämförda kamerorna har samma pixeldensitet (dvs lika stora o lika många pixlar per ytenhet), men jag tycker det är ett kul sätt att se det på om man betänker att resultaten blir annorlunda i storlek/upplösning så snart pixeldensiteten varierar. Lägger man därtill faktorerna ett antal olika sensorstorlekar så kan det bli total förvirring. Och då kan man tala om "brännvinsförlängning".

Jag ger oförbehållsamt Martin Hertius rätt i att konstanten bör vara brännvidden och begreppet brännviddsförlängning resp skenbar dito ska skrotas. Korrekt term bör vara beskärningsfaktor eller om vi ska hålla oss till engelska: crop.

Lennart
 
ANNONS
Götaplatsens Foto