Annons

Brännvidsförlängning, lite funderingar

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag gillar "skenbar brännviddsförlängning", dels för att man kan vända på det och tänka sig en skenbar brännviddsförkorting om man är van vid APS-C-formatet men ibland änvänder 135-formatet och sen för att det ligger nåt i ordet "skenbar" som talar om att det faktiskt inte är på riktigt.

"Beskärningsfaktor" tycker jag verkar svårt att tänka sig bakvänt och mig säger det ingenting eftersom jag inte är van vid det gammla formatet som man får anta att beskärningen utgår från.



Hur gör ni rent praktiskt i huvudet när ni räknar på saken?
Jag utgår från min kamera och delar bränvidden med 1,5 om jag vill jämföra med 135/FF-formatet.

Ska man tänka beskärningsfaktor så måste man ju tänka sig en bild som man lägger till svarta kanter på och sen tänka sig hur mycke av motivet som hadde fått plats istället för kanterna.
 
Har du fotat med lite äldre analoga kameror innan? Att det verkar vara ett normalobjektiv kan bero på att förstoringen i sökaren kan vara densamma som i en gammal analogare, frånsett att den analoga kameran har 1,5ggr större sökare, och allt verkar då för ögat "lika stort", men DX-kameran har mindre sökare så att mindre kommer med på bilden (vilket är precis samma som med DX- vs FX-sensor).
Bildutsnittet på en DX-kamera med 50mm kommer dock motsvara det från en FX-kamera med 75mm. Förklaringen till varför du upplever detta är naturligtvis ren spekulation från min sida...

Den sista meningen förstår jag dock inte riktigt vad du menar med.. Detta med sensorstorlek och pixeltäthet och skärpedjupsskillnad har diskuterats flitigt. Kort kan man ju säga att en DX-sensor med samma antal pixlar som en FX-sensor naturligtvis får större pixeltäthet. Detta ställer högre krav på optikens upplösning, samt ger sämre ljusegenskaper.

Det kan alltså bero på förstoringen i sökaren att ett 50mm objektiv i min D300 upplevs som ett normalobjektiv, dvs varken tele eller vidvinkel. Ca 50mm är ju normaloptik i en FX-kamera, dvs en bildvinkel som varken ger förstoring eller förminskning av det ögat ser. Jag kanske är trög, men jag har fortfarande svårt att förstå varför inte normaloptiken (50mm) inte fungerar som ett kort teleobjektiv i D300:an som har en DX-sensor. Jag förstår till fullo skillnaderna i bildvinkel på grund av olika sensorstorlekar, speciellt efter den ypperliga förklaringen med en ritad skiss som gavs som svar här i forumet. Jag har i och för sig bara provat med mitt 18-70 objektiv där jag ställer in brännvidden på 50mm utifrån markeringarna på objektivet. De kanske är anpassade efter brännvidsförlängningen x 1,5 (?).
Hur som helst tack för alla svar, man lär sig mycket genom såna här diskussioner!
 
Det kan alltså bero på förstoringen i sökaren att ett 50mm objektiv i min D300 upplevs som ett normalobjektiv, dvs varken tele eller vidvinkel. Ca 50mm är ju normaloptik i en FX-kamera, dvs en bildvinkel som varken ger förstoring eller förminskning av det ögat ser. Jag kanske är trög, men jag har fortfarande svårt att förstå varför inte normaloptiken (50mm) inte fungerar som ett kort teleobjektiv i D300:an som har en DX-sensor. Jag förstår till fullo skillnaderna i bildvinkel på grund av olika sensorstorlekar, speciellt efter den ypperliga förklaringen med en ritad skiss som gavs som svar här i forumet. Jag har i och för sig bara provat med mitt 18-70 objektiv där jag ställer in brännvidden på 50mm utifrån markeringarna på objektivet. De kanske är anpassade efter brännvidsförlängningen x 1,5 (?).
Hur som helst tack för alla svar, man lär sig mycket genom såna här diskussioner!

Hej!

50 mm fungerar visst som kort tele på en D300. I alla fall när jag har provat. Jag kör själv D3 och D200 växelvis och använder en 50 en hel del -- skillnaden finns där, tro mig :)

Sedan det här vad man uppfattar som "normalt perspektiv" ... Det har faktiskt i sak ingenting med normalobjektiv att göra. Som andra redan påpekat är ett normalobjektiv definitionsmässigt helt enkelt ett objektiv vars brännvidd är ungefär som bilddiagonalen.

Nu är det på ett ungefär i det området som objektiv varken uppfattas som tele eller vidvinkel, men toleranserna för vår uppfattning i den frågan är ganska vida. Du kan nog sätta på allt från en 35 mm till en 70 mm på en 24x36-kamera och ändå uppfatta dem som ganska "normala" (varken tele eller vidvinkel).

Prova på din 18-70, jag tror det mesta mellan 25 och 50 mm på den kommer att kännas ganska "normalt", varken speciellt vidvinkligt eller speciellt teleaktigt.

Och nej, din 18-70 är verkligen en 18-70 och inget annat. Nikon uppger alltid den verkliga brännvidden för objektiven till systemkamerorna. Däremot kan man säga att en 18-70 på din D300 fyller ungefär samma uppgift (bildvinkelmässigt) som en 28-105 skulle göra på min D3. Eller som en 50-150 eller något liknande skulle göra på en Hasselblad.
 
Beskärningsfaktor är det enda vettiga och därtill självklara alternativet om man nu nödvändigtvis måste jämföra med ett större filmformat.

Och vad gör beskärningsfaktorn då? Vilken kvantitet ska multipliceras med beskärningsfaktorn, för att på ett enkelt och snabbt sätt ge en uppfattning om den viktigaste förändringen? Min utmaning till dig är följande: Antag att jag är van vid hur ett 50mm-objektiv beter sig på en 24x36-kamera, liksom jag är van vid hur ett 75mm-objektiv beter sig på samma kamera. Jag ska nu välja objektiv att sätta på min DX-kamera. Förklara för mig hur jag kommer att uppleva 50mm-objektivet, på ett kvantifierbart sätt (d.v.s. i någon form av siffror som jag rimligen kan tänkas ha en känsla för vad de betyder), utan att på något sätt referera till brännviddssiffror.

Jag tänker inte sluta gnälla. Språkförvanskningar är bland det värsta jag vet.

Och av precis den anledningen skulle det givetvis aldrig falla dig in att beställa en latte om det inte är ren mjölk du vill ha, du skulle självklart på ren princip aldrig få för dig att köpa Milkos lattemjölk, att beställa in naan-bröd är under din värdighet, och tjaj-te kan rimligen inte säga servitrisen ett enda dugg om vilken specifik tesort det är du faktiskt vill ha? För övrigt säger du naturligtvis konsekvent körriktningsvisare, inte blinkers, och rondellen kör du aldrig i (det skulle ju förstöra gräset och blommorna), utan håller dig till cirkulationsplatsen. Du använder heller inte en polygrip (om det nu inte råkar vara en motortång av just det märket, förstås) och du kommer aldrig någonsin att kalla ett lås med nio tillhållare för sjutillhållarlås. Du läxar upp dina barn om de har fräckheten att kalla en kastrull för gryta. Du är noga med att aldrig referera till en datorbaserad presentation som PowerPoint-presentation, om det inte är just MS PowerPoint som använts för att generera den. Du skiljer i alla avseenden på Internet och World Wide Web, och du anser att det är helgerån att säga systemkamera när det specifikt är enögd spegelreflexkamera som menas. Grattis! Jag hoppas du har ett lyckligt liv! ;-)

Skämt åsido, jag är själv språkpuritan, men det är trots allt så att språk sällan är logiskt stringenta, att språkbruk till sist blir vad folk gör det till (även om det innebär att alla vi som talar t.ex. ryska skrattar ihjäl oss varje gång någon beställer te-te). Det finns en gräns för när det är mer opraktiskt att hålla fast vid ett fullständigt stringent språkbruk än att acceptera ett något bristfälligt.

De sprider sig som en löpeld eftersom människor är så enormt okunniga och ignoranta nu för tiden att de inte orkar kolla upp hur det fungerar.

Men folk kollar ju upp hur det fungerar. Det är därför vi har den här och många liknande trådar där de som inte vet frågar hur det funkar, och vi som satt oss in i det förklarar vilken effekten egentligen är. (För övrigt undrar man ju varför en som är så noga med språk formulerar sig som att människor är "både okunniga och okunniga"; för du är väl medveten om att "ignorant" betyder just okunnig? ;-) )

Att felaktigt beskriva saken som "brännviddsförlängning" är på inget sätt en lättnad i begripligheten för den okunniga fotografen. Tvärtom luras denne att använda begrepp som på sikt bara kommer att skapa förvirring och missförstånd.

Jag gillar inte heller "brännviddsförlängning", av precis den anledningen, men är tillsvidare (tills jag hittat ett bättre alternativ) beredd att acceptera "effektiv brännvidd", eftersom det på ett koncist sätt sammanfattar den för de flesta amatörfotografer viktigaste effekten av att gå från 24x36 till DX/APS-C, med samma faktiska brännvidd.

På vilket sätt är detta vetenskapligt? Jag har aldrig sett någon vetenskaplig text använda felaktiga mått utan att förklara att det handlar om en jämförelse. "Effektiv brännvidd" skulle möjligen kunna röra att brännvidden förändras vid olika fokusavstånd, men det har inte ett jota med sensorstorleken att göra. Om brännvidden är X så är den X oavsett vad man gör med kameran.

Jag har aldrig sagt något om att det skulle vara vetenskapligt att använda felaktiga mått; jag har sagt att prefixet "effektiv" används i vetenskapliga sammanhang för att beskriva en skenbar förändring av en storhet. När brännvidden förändras vid olika fokusavstånd är det den faktiska brännvidden som förändrats; det är inte vad man menar med "effektiv" i detta språkbruk. "Effektiv" används just för att beteckna "är inte men uppför sig (till god approximation) som" (alternativt "är ekvivalent med"). Det är inget otvetydigt med det språkbruket, utan det är tvärtom ett mycket effektivt sätt att kortfattat förmedla just denna information.

Hur som helst, ingen skulle bli gladare än jag om vi kunde enas om ett bättre språkbruk, men hittills har jag helt enkelt inte sett något som inte är mer tillkrånglat och/eller inte i slutändan kokar ner till att man i alla fall multiplicerar brännvidden med en beskärningsfaktor (och då måste vi fortfarande komma på vad vi ska kalla denna produkt, som uppför sig i vissa avseenden som en brännvidd, men inte är det). Det som retar mig är att det är så många som är snabba med att snorkigt påpeka att "brännviddsförlängning/skenbar brännvidd/effektiv brännvidd" är fel, utan att komma med ett riktigt konstruktivt och funktionellt förslag för hur vi ska uttrycka oss istället.

Javisst, det är för de flesta helt meningslöst att referera till 24x36-formatet eftersom de ändå inte är vana vid det. Ännu fånigare då att börja med förvirringstramset.

Det verkar enklare att kolla i sökaren;-)

På den punkten är vi helt överens. :)
 
Jag gillar "skenbar brännviddsförlängning" [...] för att det ligger nåt i ordet "skenbar" som talar om att det faktiskt inte är på riktigt.

Ett mycket bra argument för att använda den benämningen, ja. Den bör göra det tydligt för alla att det ser ut som om brännvidden förlängs (på grund av den resulterande snävare bildvinkeln) när man går från 24x36 till DX/APS-C, men att detta är just en skenbar, inte faktisk, förändring.

Hur gör ni rent praktiskt i huvudet när ni räknar på saken?

För det mesta räknar jag inte på saken, utan, som jag diskuterade med Makten, försöker få en känsla för hur hur olika brännvidder beter sig på min DX-kamera. Men ibland, särskilt vid funderingar på extrema brännvidder (korta eller långa), kan jag behöva referera tillbaka till 135-formatet, och då tar jag helt enkelt brännvidden jag är intresserad av och multiplicerar med 1,5 för att få veta vilken brännvidd som skulle ge samma bildvinkel på 135-film, väl medveten om att det bara är just bildvinkeln som ändras på grund av det ändrade utsnittet (och i dessa sammanhang är det nästan undantagslöst bara bildvinkeln jag för tillfället är intresserad av och inga andra brännviddsberoende egenskaper).
 
Jag hoppas verkligan att det bara är dom som var vana vid 135-formatet som sitter och räknar om dx/aps-c, allt annat verkar ju otroligt slöseri med hjärnans kapacitet.

Min hjärna är totalt inställd på dx/aps-c som referens och så gillar jag zoom-objektiv så så länge inte zoom-ringen slår i ändlägena allt för ofta så är jag nöjd.

Faktiskt så nöjd att om jag skulle köpa ett nytt objektiv så blev det ett som liknar mitt 18-70 t.ex. sigmas 17-70, skulle aldrig orka hålla på med en massa fasta objektiv, då skulle det nog behövas 4st, typ 20mm, 35mm, 55mm och 70mm. Möjligtvis ett fast 50mm objektiv då dom brukar vara relativt billiga och ljusstarka och det är en trevligt utomhusbrännvidd.



Liten kamera historik:
Nån liten platt kamera med 110-film, den hadde att tele läge också.
Olympus kompakt för 135-film, 35mm ingen zoom.
Olympus c-900 3x zoom 5,4-16,2mm
Olympus c-740 10x zoom 6,7-67mm (motsvrande 38-380mm)
KM 5D 18-70mm, 75-300mm,
Minolta dynax 4, analog 28-80mm, 75-300mm


Nån som vet vad 110-film ger för skenbar brännviddsförlängning?
 
Senast ändrad:
Hej!

Jag blev mycket glad av att läsa Magnus Borghs långa inlägg ovan -- han tar upp något mycket centralt: vi kan inte alltid hitta uttryck som både är exakta och samtidgt praktiskt användbara. Ofta får vi faktiskt nöja oss med ord och uttryck som inte är så där helt rätt om man detaljstuderar dem -- men de fungerar trots allt.

Vårt språk är fullproppat med ord och uttryck som är tvetydiga, direkt dubbeltydiga, inexakta eller bara otydliga. Jag har för mig att ordet "val" har minst nio olika distinkta betydelser på svenska, men vi verkar på något sätt ändå oftast förstå vad som avses när det används.

Vi har moderna uttryck som "bredband" som gett upphop till många hetsiga (och bitvis ganska roande) forumdebatter. Numera verkar debatten ha lagt sig och ordet verkar ha blivit en ganska accepterad beteckning på en hyfsat snabb internetanslutning. Det är ett vagt och inexakt ord, det har flera olika och delvis överlappande betydelser men ändå skapar det faktiskt ingen större förvirring -- utom möjligen just bland självutnämnda språkpoliser.

Crop-faktor, förlängningsfaktor, effektiv brännvidd ... Tja, alla de beteckningarna är väl fel i strikt teknisk mening. Men jag är faktiskt inte speciellt orolig för att den inexaktheten skall skapa några större katastrofer. Visst kommer en och annan nybliven kameraägare vara förvirrad ett tag, rent av bli irriterad. Men kommer det att lura någon att köpa ett oanvändbart objektiv? Knappast. Kommer det att förstöra bilderna för någon? Knappast.

Jag vet att många störs av terminologisk inkonsekvens, men faktum är att vi omges av massor av sådant utan att reagera på det. Ingen blir speciellt förvirrad av att hus kan brinna både upp och ned. Eller att ordet data ofta används för en rad mycket olika företeelser. (Min favorit: "Vi har fel på datan idag" :)

Jag kan ärligt talat inte se att det är så livsavgörande att hitta på någon überexakt term för det faktum att samma objektiv kan ge olika bildvinkel på olika kameror. Så länge det finns folk som är vänliga nog att hjälpa nytillkomna fotografer tillrätta så kommer det hela inte orsaka mer än en och annan sådan här forumtråd -- vilket jag inte ser som något stort problem :)
 
När jag kollar i sökaren på kompisens D40 med normaloptik, ser man inte av någon brännvidsförlängning alls utan det ser verkligen ut som just normaloptik. Borde det inte effekten av brännvidsförlängningen bli ett kort tele på 80mm?

Byter vi först ut ordet brännvidsförlängningen mot beskärningsfaktorn, (för att inte jag skall få bannor) som föresten är 1,5 på Nikon, så blir den synliga effekten med en D40 och ett 50mm objektiv densamma som på en D3 (D700) med ett 75mm objektiv.

/kent
 
Och vad gör beskärningsfaktorn då? Vilken kvantitet ska multipliceras med beskärningsfaktorn, för att på ett enkelt och snabbt sätt ge en uppfattning om den viktigaste förändringen? Min utmaning till dig är följande: Antag att jag är van vid hur ett 50mm-objektiv beter sig på en 24x36-kamera, liksom jag är van vid hur ett 75mm-objektiv beter sig på samma kamera. Jag ska nu välja objektiv att sätta på min DX-kamera. Förklara för mig hur jag kommer att uppleva 50mm-objektivet, på ett kvantifierbart sätt (d.v.s. i någon form av siffror som jag rimligen kan tänkas ha en känsla för vad de betyder), utan att på något sätt referera till brännviddssiffror.
Jag förstår inte hur du kan ha svårt att förstå hur begreppet ska användas. Om du använder ditt 50-millimetersobjektiv på en DX-kamera så kommer utsnittets bredd att bli 1/1,5 av detsamma på 24x36-kameran. Alltså måste du välja en 1,5 gånger kortare brännvidd om du vill ha samma bildvinkel på DX-kameran.

Och av precis den anledningen skulle det givetvis aldrig falla dig in att beställa en latte om det inte är ren mjölk du vill ha...
Jo, om jag vill göra mig förstådd eftersom det inte finns någon enkel svensk översättning. För övrigt föredrar jag kaffe. Helt vanligt kaffe.

...du skulle självklart på ren princip aldrig få för dig att köpa Milkos lattemjölk...
Nej, "mjölkmjölk" är jag inte så intresserad av när jag handlar mjölk.

...att beställa in naan-bröd är under din värdighet, och tjaj-te kan rimligen inte säga servitrisen ett enda dugg om vilken specifik tesort det är du faktiskt vill ha?
Det har jag ingen aning om vad det är, men jag gissar att det är saker som inte har någon svensk översättning, och i så fall är det helt i sin ordning att använda det ursprungliga språkets ord.

För övrigt säger du naturligtvis konsekvent körriktningsvisare, inte blinkers, och rondellen kör du aldrig i (det skulle ju förstöra gräset och blommorna), utan håller dig till cirkulationsplatsen. Du använder heller inte en polygrip (om det nu inte råkar vara en motortång av just det märket, förstås) och du kommer aldrig någonsin att kalla ett lås med nio tillhållare för sjutillhållarlås. Du läxar upp dina barn om de har fräckheten att kalla en kastrull för gryta.
Ovanstående är vedertagna ord som jag inte kan styra över. De är inte felaktiga på något vis, men visst tycker jag att det är skitfånigt att man så ofta lånar rakt av istället för att använda en svensk motsvarighet.
Det här har ju inte ett jota med brännviddsförlängning att göra, så jag förstår inte varför du rabblar upp allt detta.

Du är noga med att aldrig referera till en datorbaserad presentation som PowerPoint-presentation, om det inte är just MS PowerPoint som använts för att generera den.
Nej, det verkar ju dumt.

Du skiljer i alla avseenden på Internet och World Wide Web, och du anser att det är helgerån att säga systemkamera när det specifikt är enögd spegelreflexkamera som menas. Grattis! Jag hoppas du har ett lyckligt liv! ;-)
Fortfarande inget direkt fel i ovanstående.

Skämt åsido, jag är själv språkpuritan, men det är trots allt så att språk sällan är logiskt stringenta, att språkbruk till sist blir vad folk gör det till (även om det innebär att alla vi som talar t.ex. ryska skrattar ihjäl oss varje gång någon beställer te-te). Det finns en gräns för när det är mer opraktiskt att hålla fast vid ett fullständigt stringent språkbruk än att acceptera ett något bristfälligt.
Det finns ingenting som är praktiskt med att införa helt åt helvete felaktiga begrepp bara för att man inte begriper hur det ligger till. Det handlar bara om okunskap.

Men folk kollar ju upp hur det fungerar. Det är därför vi har den här och många liknande trådar där de som inte vet frågar hur det funkar, och vi som satt oss in i det förklarar vilken effekten egentligen är.
Då är det lämpligt att man låter bli att svara om man inte vet svaret. Brännviddsförlängning är fel svar, om någon frågar om sådant.

(För övrigt undrar man ju varför en som är så noga med språk formulerar sig som att människor är "både okunniga och okunniga"; för du är väl medveten om att "ignorant" betyder just okunnig? ;-) )
Det finns en nyansskillnad, nämligen att den ignorante är okunnig på grund av att den inte bryr sig om att ta in kunskap. Man kan ju vara okunnig för att man är dum också.

Jag gillar inte heller "brännviddsförlängning", av precis den anledningen, men är tillsvidare (tills jag hittat ett bättre alternativ) beredd att acceptera "effektiv brännvidd", eftersom det på ett koncist sätt sammanfattar den för de flesta amatörfotografer viktigaste effekten av att gå från 24x36 till DX/APS-C, med samma faktiska brännvidd.
"Skenbar brännviddsförlängning" är mycket bättre då, om än inte heller särskilt bra. Brännvidden ändras inte och därför kan den effektiva brännvidden aldrig vara något annat än just objektivets brännvidd.

Jag har aldrig sagt något om att det skulle vara vetenskapligt att använda felaktiga mått; jag har sagt att prefixet "effektiv" används i vetenskapliga sammanhang för att beskriva en skenbar förändring av en storhet.
Det har jag aldrig sett, trots att jag plöjt alldeles för mycket vetenskaplig litteratur. Den effektiva delen av ett mått är det som används, exempelvis är effektiv upplösning de pixlar på sensorn som används, vilket oftast är färre än sensorns totala upplösning. Detta ändrar på inget sätt det totala antalet pixlar eller upplösningen per ytenhet, och är därför helt i sin ordning att använda. En effektiv brännvidd skulle kunna vara den som objektivet erhåller när man tillsätter en konverterare, som antingen förkortar eller förlänger den totala brännvidden. Objektivet har fortfarande sin brännvidd, men den effektiva brännvidden som kameran ser är något annat.

När brännvidden förändras vid olika fokusavstånd är det den faktiska brännvidden som förändrats; det är inte vad man menar med "effektiv" i detta språkbruk. "Effektiv" används just för att beteckna "är inte men uppför sig (till god approximation) som" (alternativt "är ekvivalent med"). Det är inget otvetydigt med det språkbruket, utan det är tvärtom ett mycket effektivt sätt att kortfattat förmedla just denna information.
Lik förbannat är det fel i detta fall. 50 mm är aldrig ekvivalent med 75 mm som brännvidd sett. Då får du tala om effektiv bildvinkel eller något annat. Den ändras nämligen med kameran, trots att objektivet alltid är kapabelt att ge samma bildvinkel i form av sin bildcirkel.

Hur som helst, ingen skulle bli gladare än jag om vi kunde enas om ett bättre språkbruk, men hittills har jag helt enkelt inte sett något som inte är mer tillkrånglat och/eller inte i slutändan kokar ner till att man i alla fall multiplicerar brännvidden med en beskärningsfaktor (och då måste vi fortfarande komma på vad vi ska kalla denna produkt, som uppför sig i vissa avseenden som en brännvidd, men inte är det). Det som retar mig är att det är så många som är snabba med att snorkigt påpeka att "brännviddsförlängning/skenbar brännvidd/effektiv brännvidd" är fel, utan att komma med ett riktigt konstruktivt och funktionellt förslag för hur vi ska uttrycka oss istället.
Jag har kommit med ett förslag; beskärningsfaktor. Fast egentligen behövs det inte ens ett visst ord. Det räcker med att uttrycka sig på ett riktigt sätt.

"50 mm på APS-C-formatet ger samma bildvinkel som 75 mm på småbildsformatet.

Det var väl inte så svårt?

Tillägg: Beskärningsfaktorn skulle alltså bara användas för att specifiera en kameras sensorstorlek, inte för att beskriva en bildvinkel. "Den kameran har 1,X gångers beskärningsfaktor", till exempel. Då vet man hur stor sensorn är i förhållande till småbildsformatet.
 
Let me make one thing perfectly clear

Men om man inte har nått personlig uppfattning om förhållandet till småbildsformatet (och så måste man förklara vaför det heter småbildsformat när det är större) så kommer ju alla nybörjare ändå att fråga vad man "den riktiga" brännvidden blir och så börjar allt om på nytt.

Inte blir det lättare av att en del objektiv marnadsförs som "digitala" och har en mindre bildcirkel, många verkar ju tro att DX objektiv redan är omräknade så att dom blir rätt fast det egentligen då vore fel, och tur är att tilverkrna i alla fall inte gjort det felet så att rätt är rätt och inte fel även om kameran kan vara fel för objektivet, men då kan man ju förståss ställ om sin D3 så att den blir rätt för objektivet och plötsligt blir den felaktiga brännvidden rätt om man jämför med sin gamla D40 som egentligen var rätt från början om det inte varit för att nå lurat i en att brännvidden var för lång och därmed fel.

Typ: -"Det står 1,5 på min nya kamera, betyder det att alla objektiv blir teleobjektiv? Vad är det som är beskuret? kan jag inte utnytja all zoom på objektivet? och vad är det egentligen som är 50mm, är det bildvinkel? Hur mäter man en vinkel i mm och varför står det inte bildvinkel direkt på objektivet? Varför heter det småbildsformat, är det för att allt ser mindre ut?"



Skenbar är väl ett trevligt ord?
 
Senast ändrad:
Skenbar är väl ett trevligt ord?

En fråga om tycke o smak! För mig är skenbar=något som ger sken av att vara vad det inte är dvs FALSK!

Jag kan i viss mån förstå om man använder "ekvivalent med bränvidd den och den" på kompaktkameror. Men inte på dslr.

För mig känns det som att brännvidd alltid är brännvidd. D v s exempelvis så är 150mm alltid 150mm, oavsett om optiken sitter på en dslr i småbildsformat (med eller utan beskärningsfaktor), en mellanformatare eller en fältkamera av storformattyp. Upplever det inte alls som krångligt.

Mvh/Lennart
 
En fråga om tycke o smak! För mig är skenbar=något som ger sken av att vara vad det inte är dvs FALSK!

Jag kan i viss mån förstå om man använder "ekvivalent med bränvidd den och den" på kompaktkameror. Men inte på dslr.

För mig känns det som att brännvidd alltid är brännvidd. D v s exempelvis så är 150mm alltid 150mm, oavsett om optiken sitter på en dslr i småbildsformat (med eller utan beskärningsfaktor), en mellanformatare eller en fältkamera av storformattyp. Upplever det inte alls som krångligt.

Mvh/Lennart

Ja men det var ju det jag menade, skenbar lika med falsk, brännviddsförlängnngedn är inte på riktigt, det bara ser ut så, den är skenbar, falsk alltså.

Det vikiga är ju att förmedla till nybörjare att brännvidden faktiskt inte ändras beroende på vilken kamera man har.
 
Hej!

50 mm fungerar visst som kort tele på en D300. I alla fall när jag har provat. Jag kör själv D3 och D200 växelvis och använder en 50 en hel del -- skillnaden finns där, tro mig :)

Sedan det här vad man uppfattar som "normalt perspektiv" ... Det har faktiskt i sak ingenting med normalobjektiv att göra. Som andra redan påpekat är ett normalobjektiv definitionsmässigt helt enkelt ett objektiv vars brännvidd är ungefär som bilddiagonalen.

Nu är det på ett ungefär i det området som objektiv varken uppfattas som tele eller vidvinkel, men toleranserna för vår uppfattning i den frågan är ganska vida. Du kan nog sätta på allt från en 35 mm till en 70 mm på en 24x36-kamera och ändå uppfatta dem som ganska "normala" (varken tele eller vidvinkel).

Prova på din 18-70, jag tror det mesta mellan 25 och 50 mm på den kommer att kännas ganska "normalt", varken speciellt vidvinkligt eller speciellt teleaktigt.

Och nej, din 18-70 är verkligen en 18-70 och inget annat. Nikon uppger alltid den verkliga brännvidden för objektiven till systemkamerorna. Däremot kan man säga att en 18-70 på din D300 fyller ungefär samma uppgift (bildvinkelmässigt) som en 28-105 skulle göra på min D3. Eller som en 50-150 eller något liknande skulle göra på en Hasselblad.


OK! Jag börjar greppa detta nu! Jag har ju faktiskt inte provat mina objektiv på en FX-kamera, utan bara uppskattat med min D300 om det är mera tele eller ej. Hur som helst, det viktigaste är ju att man ser den bild man önskar få ut redan i sökaren för att kunna skapa bra bilder. Om det sedan är fullformat eller inte har ju mindre betydelse för själva skapandet! Tack för alla svar. Det har dragits igång en intressant diskussion överlag tycker jag! Mycket lärorik!
 
Ja men det var ju det jag menade, skenbar lika med falsk, brännviddsförlängnngedn är inte på riktigt, det bara ser ut så, den är skenbar, falsk alltså.

Det vikiga är ju att förmedla till nybörjare att brännvidden faktiskt inte ändras beroende på vilken kamera man har.

Ja, men då är vi ju överens.

Mvh/Lennart
 
Folk som köper en D3 borde ha råd att köpa sig en lite utbildning i vad brännvidd är.

Edit: Undrar vad den oeffektiva bränvidden tar vägen?

D300 handlade det väl om i detta fallet, men instämmer att oberoende om man kan korrekt term för FOV-crop så bör man väl veta vad det gör, eller kanske bara jag som lekte loss med glaslinserna på naturvetenskapen/fysiken ?

Men ska vi enas om termen FOV-crop? :p
 
ANNONS
Götaplatsens Foto