Det kan löna sig att kolla lite i biblioteket och låna hem ett par böcker om digital fotografering, men jag ska försöka lättfattligt förklara grunderna...:
Fotografering är att måla med ljus. Ljus strömmar igenom kamerans objektiv hela tiden, och när du trycker på avtryckaren öppnas slutaren i kameran och registrerar ljusströmmen tills det att slutaren stängs. Tiden däremellan kallas slutartid, och denna tid kan du ställa in på kameran.
I objektivet måste ljuset passera igenom en speciell öppning med varierbar storlek. Denna öppning kallas bländare. Ju större bländare man ställt in, desto starkare ljusflöde släpper objektivet igenom och fram till sensorn. En starkare ljusflöde gör att slutartiden som behövs är kortare än då man använder en mindre bländare. Bländarstorleken betecknas som ett bråktal, därför är t.ex. f/2,8 större bländare än f/5,6. "f" står för brännvidden.
Det är värt att lära sig bländarserien:
f/
(1) - 1,4 - 2 - 2,8 - 4 - 5,6 - 8 - 11 - 16 - 22 -
Ett steg till höger på denna serie ger hälften mindre ljusinsläpp, och kräver således dubbelt längre slutartid för att bilderna ska bli lika ljusa. En annan effekt är att skärpedjupet blir större. Vill man ha kortast möjliga skärpedjup är det alltså låga tal (stora bländare) man behöver använda. Vill man att ett så stort område som möjligt i bilden ska bli skarpt får man välja ett stort tal, alltså liten bländare.
ISO-talet bestämmer hur ljuskänslig man vill att kamerasensorn ska vara. Iso 100 är ofta grund-iso och ger bäst bildkvalitet. Iso 200 är dubbelt ljuskänsligare (iso 400 fyrdubbelt ljuskänsligare etc), och med högre iso kan man förkorta slutartiden på samma sätt som man kan göra med en större bländare vilket ofta är nödvändigt. Enda problemet med högre isotal är att man på samma gång får mer brus i bilderna. Prova jämföra två bilder, tagna med iso 100 och 1600 så ser du skillnaden.
För att återgå till skärpedjupet som du var intresserad av i ditt första inlägg ovan... Det är några saker som påverkar hur stort skärpedjupet ser ut att vara, främst dessa:
- Bländaren
- Avståndet till motivet du fokuserar på
- Brännvidden
Bländaren förklarade ja ju ovan. Ju närmare motivet (som ska vara skarpt) du är, desto kortare blir skärpedjupet. Om du fotograferar med längre brännvidd får du också ett skärpedjup som ser klart kortare ut än om du fotograferar med kort brännvidd (t.ex. vidvinkel). I alla gäller det om avståndet till motivet är detsamma i båda fallen.
Sedan lite om kamerainställningarna. Jag rekommenderar att använda något av lägena P,S, A eller M när du fotograferar. Det finns ingenting som du inte kan göra i dessa lägen och du har själv kontrollen.
P - Helautomatläge ungefär som gröna rutan, men lägger inte på blixt i tid och otid utan du bestämmer själv om du vill använda den eller inte. Jag själv använder aldrig det här läget (men säger inte att det är fel för det, kan vara praktiskt ibland)
S - Slutartidsprioritet. Halvautomatikprogram som används då man vill använda en viss slutartid och låter kameran välja bländare.
A - Bländarprioritet. Halvautomatikprogram som används då man vill använda en viss bländare och låter kameran välja slutartid. Detta använder jag överlägset mest.
M - Manuellt läge. Används då man själv vill styra både bländare och slutartid. Användbart i många lägen, men främst om man använder blixt.
Utöver dessa finns ännu en autofunktion man kan använda: Auto-iso, som jag tror du måste koppla på och av via menyerna på din kamera. Det är användbart i många fall men det tar lite tid att lära sig hur den tänker, och det har inte jag gjort helt och hållet ännu. Använder det mest i M-läget, men kan tänka mig att det funkar bra i även de övriga lägena då man måste hålla sig under en viss slutartid.
Det här får räcka för idag, hoppas det hjälper dig lite och att jag varit tillräckligt tydlig.
