Hur bli framtiden för fotografin?

[bildsten]

Jag tror att det är en 360.
Bilden kommer från den här bildsamlingen.

Jag tycker mej känna igen bandstationerna på en av bilderna. Bra bilder från installationen och kontorsinteriören.
Vi fick utdata på "pyjamaspapper" från en radskrivare som skrev så snabbt att pappersbanan stod ut i en båge på baksidan. Mycket imponerande.
Men jag skulle inte bli förvånad om min 10 år gamla HP workstation har mera beräkningskapacitet än datorn på bilderna.

 

[bildsten]

Plenoptisk kamera – Wikipedia

sv.wikipedia.org

En förklarning som underlättar för en del.
När den kameran kommer tror jag retro-kameror
blir mer populära, Fuji gör ett uppsving.

Den plenoptiska kameran behöver troligen sjunka i pris och omfång innan den finns i våra telefoner eller liknande, men det jobbas nog på det någonstans.

 

[PMD]

Men jag skulle inte bli förvånad om min 10 år gamla HP workstation har mera beräkningskapacitet än datorn på bilderna.

Det skulle inte förvåna mig om en telefon har mer beräkningskapacitet.

 

[PMD]

Den plenoptiska kameran behöver troligen sjunka i pris och omfång innan den finns i våra telefoner eller liknande, men det jobbas nog på det någonstans.

Framförallt behöver den bli praktiskt användbar. Den enda(?) kommersiellt tillgängliga plenoptiska konsumentkameran, den som såldes av Lytro, är mer ett kuriosum än en kameran som går att använda till vardags.

 

[fotobollfoto]

Terje skrev i första inlägget bland annat:

Hur ser framtiden ut? Vilka "kameror" använder vi om 10 år, om 20 år, om 50 år?

Kommer det analoga finnas kvar? Hur kommer det digitala se ut?

Det tolkar i alla fall jag som ett väldigt brett anslag.

Om trådarna på fs skulle vara begränsade till ämnen som inte hade diskuterats tidigare så vore det ganska dött här inne.

Om du inte tycker att tråden fått rätt inriktning så är det väl bara att göra ett inlägg med de synpunkter som du vill föra fram och styra in diskussionen på det du vill diskutera?

Även denna mening är från trådstarten: ”Hur kommer vi förhålla oss till pappersindustrin överlag, med tanke på att det kostar oss rätt mycket skog.”.
Så frågan om digital lagring passar väl utmärkt att ventilera.

 

[apersson850]

En persons erfarenhet. Hur statistiskt signifikant är den?

Jag kan dubblera databasen genom att tillägga att jag också har en gammal dator från 1983, där lagringsmediat är disketter. Jag har hundratals, av alla upptänkliga fabrikat. Inklusive Elephant memory systems - never forget. Det verkar stämma, för de fungerar fortfarande. Någon ynka gång dras den gamla maskinen igång, om inte så för att barnbarnen ska få se hur dataspel såg ut för 40 år sedan.

Jag tvivlar på att ni blir strandsatta när det gäller lagring av de nya bilder som är värda att lagras. Blir de bara tagna, så. Frågan är väl då hur, och det var ju också en av kärnpunkterna i frågeställningen i trådens början.
Om man hade sagt, när jag köpte min första seriösa kamera, att 45 år senare springer nästan alla omkring och fotograferar med telefoner, som dessutom gör att alla andra på jorden kan se bilderna ett ögonblick senare, då hade man nog hamnat på närmsta dårhus. Så det är inte så lätt att förutsäga något, speciellt inte framtiden.

 

[apersson850]

Här är en dator från cirka 1970.

Jodå, det är en maskin ur serien IBM System 360. Såldes mellan 1965 och 1978.
Minsta modellen vid lanseringen, System 360/Model 30, hade 8 Kbyte minne som minsta konfiguration. Model 70 kunde fås med 512 kbyte. Jag sitter och läser utdrag från IBM system's journal från 1964, så inbilla er inte att jag minns allt detta i huvudet. Däremot kan jag garantera att det är rätt.

Det fanns dock mindre datorer redan då. Till exempel Digitals PDP-5, introducerad 1963.
Dessutom hade Hewlett-Packard 1965 inlett ett utvecklingsarbete som ledde fram till en programmerbar räknare, HP 9100A. Låt vara att kapaciteten var långt från en riktig dator, men HP var så pass framtidsinriktade att de vid introduktionen 1968 i marknadsföringsmaterialet skrev "it's like having a Personal Computer".

 

[Sten-Åke Sändh]

Den tid är förbi när man lagrade data på något löstagbart medium (diskett eller liknande). Man kan inte, och kommer inte att kunna, utgå från att löstagbara media går att montera i en läsare i framtiden.

Ej heller kan man utgå från att dagens diskar (snurrdisk eller en flashdisk) går att koppla in i en dator i framtiden.

Man måste migrera sina data till nya media med jämna mellanrum, annars kommer man att tappa dem. Se inlägg #41, #42 och #50.

Det har aldrig varit lika lätt som nu att bevara data för framtiden. Det här är verkligen inte raketkirurgi, men man måste göra en minimal ansträngning för att komma igång. Sen går det automatiskt, mer eller mindre.

När jag läste detta igen så hajade jag till igen: "Den tid är förbi när man lagrade data på något löstagbart medium (diskett eller liknande). Man kan inte, och kommer inte att kunna, utgå från att löstagbara media går att montera i en läsare i framtiden."

Hur många har inte USB-diskar? Är inte det ett löstagbart medium eller pratar du bara om disketter? Jag har fått för mig (rätta mig gärna om jag har fel" att en del som kör Lightroom exv. kopplar exv. USB 3.1 eller 3.2-diskar till sina datorer. Man kan då (jag antar att man även har databasen på det flyttbara mediet bildbehandla samma bilder på flera olika datorer. På så sätt kan man leva som om man kunde köra mot samma databas och bilder från flera datorer, vilket man alltså inte annars kan då Lightroom är single user only. Det här är inte något jag har hittat på utan något jag läst andra föreslå som en work around runt de begränsningar som annars finns.

Jag kan också upplysa om att jag under min tid på Stadsmuseet hade ett visst helvete med alla dessa lösa hårddiskar man höll sig med och just alla dessa lösa hårddiskar var nog en stor källa till att man ofta inte hittade filer man redan hade framkallat vid beställningar, vilket tvingade dem att göra om jobbet ibland när detta hände. Det var jag som läste in allt detta i vårt då nya DAM och jag och en av fototeknikerna hade ett litet helsike att ta oss igenom allt detta med alla dubbletter och versioner man höll sig med och som ingen riktigt hade koll på. Tyvärr är det just på detta sätt det ser ut hemma hos många och även på många företag och i många organisationer.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det går fint för prenumeranter att söka i och läsa både DN:s och SvD:s arkiv, om vi pratar om själva slutprodukten tidningen. Äldre tidningar är skannade från papperskopior, medan de tillräckligt sentida är digitala från början. Fotoarkivet kan vara en annan femma. En del nyhetsbilder finns hos TT:s bildbyrå, som dessutom är sökbar och tittbar för vemsomhelst: https://tt.se/om/bild/

Som sagt, både delar av Aftonbladets och SvD:s arkiv är donerade till Stadssmuseet men jag kan inte tänka mig annat än att det mesta inte är digitaliserat än.

 

[PMD]

När jag läste detta igen så hajade jag till igen: "Den tid är förbi när man lagrade data på något löstagbart medium (diskett eller liknande). Man kan inte, och kommer inte att kunna, utgå från att löstagbara media går att montera i en läsare i framtiden."

Hur många har inte USB-diskar? Är inte det ett löstagbart medium eller pratar du bara om disketter? Jag har fått för mig (rätta mig gärna om jag har fel" att en del som kör Lightroom exv. kopplar exv. USB 3.1 eller 3.2-diskar till sina datorer. Man kan då (jag antar att man även har databasen på det flyttbara mediet bildbehandla samma bilder på flera olika datorer. På så sätt kan man leva som om man kunde köra mot samma databas och bilder från flera datorer, vilket man alltså inte annars kan då Lightroom är single user only. Det här är inte något jag har hittat på utan något jag läst andra föreslå som en work around runt de begränsningar som annars finns.

Jag kan också upplysa om att jag under min tid på Stadsmuseet hade ett visst helvete med alla dessa lösa hårddiskar man höll sig med och just alla dessa lösa hårddiskar var nog en stor källa till att man ofta inte hittade filer man redan hade framkallat vid beställningar, vilket tvingade dem att göra om jobbet ibland när detta hände. Det var jag som läste in allt detta i vårt då nya DAM och jag och en av fototeknikerna hade ett litet helsike att ta oss igenom allt detta med alla dubbletter och versioner man höll sig med och som ingen riktigt hade koll på. Tyvärr är det just på detta sätt det ser ut hemma hos många och även på många företag och i många organisationer.

Med löstagbart menar jag i detta sammanhang media som man kan ta ur enheten som är kopplad till datorn (intern eller externt), såsom disketter, CD, DVD, Bernoulli, Zip, Jaz och liknande.

 

[Sten-Åke Sändh]

Vad jag menar är kortfattat att det digitala materialet i mycket större utsträckning riskerar att försvinna om den ”aktiva förvaltningen” upphör mer än under en mycket kort period.
Hittar jag dina gamla negativ och papperskopior efter X*10 år ser jag direkt vad det är och kan ta del av dom. Det digitala arkivet är troligen rökt för X>2

Givetvis bör digitala bilder få relevant metadata men jag tänker att t.ex en lös disk bör märkas på utsidan (alltså ”analogt”) med innehåll, vilket filsystem det är och kanske även vilket gränssnitt disken har.

Inget fel på molntjänster men jag skulle inte lita på att dom är kvar någon längre tid.

När jag tittade lite på molntjänster så kom jag fram till att det inte riktigt höll med tyngre filer om man behöver ligga on line mot molnet. En del providers har även kostnader förknippade kring kommunikationen mot dem. Det kan ju vara ett bra alternativ om man bara ska lagra och inte "röra" men om man frekvent behöver exv. köra ett DAM mot en molntjänst så kan det ge prestandaproblem och kostnader man kanske inte riktigt är van vid.

Men jag har verkligt svårt att tro på att exv. Flickr skulle förvalta en massa bilder ingen betalar för gratis. De som idag bjuder på gratis lagring, vilken är deras agenda? Köper man sig bara marknad för framtiden eller vad? .... och hur smidigt är det att migrera om man lagt upp säg 35 000 bilder som en jag känner har på Flickr om de beslutar höja priserna ordentligt.

 

[Sten-Åke Sändh]

En persons erfarenhet. Hur statistiskt signifikant är den?

Det finns studier på sånt här så det är hyfsat välkänt hur bra disketter och CDs håller vid långtidslagring.

Dessutom är det väl inte så smart att bara ha en kopia av sitt arkiv, och dessutom utspritt på lagringsmedia med låg lagringsdensitet?

Du får förstås göra hur du vill, men jag kommer att protestera mot alla som föreslår dåliga metoder för långtidsarkivering för andra.

Nu smiter jag in framför Lars. Det låter ju så på dig som att om man bara uppgraderar kontinuerligt innan grejorna blir för gamla och migrerar sitt data mönstergillt, så är man i hamn. Den metod du beskriver är som andra redan påstått en aktiv förvaltning. Problemet är oftast inte den utan det är den förvaltning som av olika skäl upphör att vara aktiv. Det är den som kommer göra att det kommer uppstå problem. I en aktiv förvaltning ingår även schemalagda backuper där man kontinuerligt testar även att återställa.

Sedan händer det att det skiter sig ändå t.o.m. i servrar med mer feltoleranta system med olika varianter av SCSI-system exv.

En sommar jag minns var det hett och vi hade en del problem med kylningen av vårt serverrum. Vi hade relativt nya HP-servrar som inte var mer än något år. I dessa satt en massa Hitachidiskar som HP sålde som sina med egen label. Det som hände under ett par semesterveckor, då det var dåligt med folk, var att ett antal diskar började smälla. Raid set med fem diskar fortsätter funka om en disk pajar och vi hade 5-6 diskar som pajade på kort tid. I ett set gick t.o.m. två diskar och när det händer är man bortom räddning eftersom man då inte kan få igång setet med en rebuild igen då det saknas data. Har man ingen fungerande backup då så är det som fanns på de diskarna borta.

Även privatpersoner kan råka illa ut och även om även diskar tål en del numera så har en hel del diskar pajat när folk tappat sina bärbara i marken. Det är ett av problemen med bärbara maskiner och då är åtminstone den dagens jobb borta. I många fall mycket mer än så. Men det kanske går bättre med dagens datorer som många inte längre har några känsliga hårddiskar.

 

[Sten-Åke Sändh]

Med löstagbart menar jag i detta sammanhang media som man kan ta ur enheten som är kopplad till datorn (intern eller externt), såsom disketter, CD, DVD, Bernoulli, Zip, Jaz och liknande.

--- och jag menar att dessa ersatts sedan länge av USB-diskar. De fyller precis samma funktion som övriga media gjorde tidigare. Av detta skäl finns inte ens CD/DVD-läsare kvar ens i många stationära datorer idag - om man inte plockar ihop dem själv. I en stationära gamingdatorer finns inte ens några hårddiskar längre. Dagens uppkopplingar är också ofta så snabba att ingen saknar varken DVD- eller CD-skivor med programmen, i någon högre utsträckning.

Så även den utvecklingen pekar ju på ett potentiellt kompatibilitetsproblem med moderna både stationära och bärbara som hindrar läsning av dina egna gamla CD- och DVD-skivor. Jag upptäckte till min förvåning att de flesta stationära som Webbhallen sålde saknade både hårddiskar och DVD-läsare. Så vips var den möjligheten borta om man inte skaffar en DVD-läsare med USB-snöre i. Det har skett så snabbt att jag inte ens märkt en förändring som i ett slag minskar möjligheten att läsa dessa en gång så populära medierna.

Jag tycker faktiskt att det är en rätt tydlig hint om hur en del av de framtida problemen kan se ut när allt fler gamla datorer med DVD och CD-läsare fasas ut. När det gäller musiken så är snart allt utom gamla LP som råkar gå en ny vår tillmötes inkompatibelt med den ljusutrustning som säljs idag och det har gått ännu fortare. Hur kan man lyssna på et gammalt bandspelarband idag eller varför inte ett gammalt rullband från 60- eller 70-talen. Nån som har en gammal Tandberg?? VHS-band med filmer ska vi inte tala om men där finns fortfarande de som konverterar VHS till vaddå? DVD?? - som ska läsas av vad?? Så såg det ju tidigare ut men nu får det väl bli ett USB-minne om det räcker. Ska vi tala bilder så kan vi ju konstatera att marknaden för diaprojektorer är stendöd. Där återstår bara digitalisering eller ljusbord i 24x36mm.

Jag tycker inte det är svårt att se problemen i detta. Problemet som någon annan skrev ovan är ju att det digitala inte funkar något vidare utan "Aktiv förvaltning" och det kommer bli allt vanligare med material som blir "fossilt" och inte förvaltas aktivt längre av mängder av orsaker. Det är dåliga råd att inte uppmärksamma folk på detta utan fortsätta att sprida glada budskap om att "det aldrig har varit lättare att lagra exv. bilddata". Det är förmodligen i en ganska hög grad så att många idag inte en förvaltar sina data särskilt aktivt. Vi vet nog alla att det inte är helt sällsynt med folk som faktiskt sällan eller aldrig gör en backup.

 

[PMD]

Problemet är oftast inte den utan det är den förvaltning som av olika skäl upphör att vara aktiv.

Om man vill bevara sina data får man väl se till att vara aktiv?

Har man ingen fungerande backup då så är det som fanns på de diskarna borta.

Pudelns kärna. Man måste förstå att utan bra, fungerande och reduntanta backuprutiner så lever man farligt.

Det här är som sagt inte raketkirurgi, men man måste göra en liten initial ansträngning för att komma igång.

 

[PMD]

--- och jag menar att dessa ersatts sedan länge av USB-diskar. De fyller precis samma funktion som övriga media gjorde tidigare.

USB-diskar är inget enhetligt begrepp. Det innefattar små "tummar" såväl som snurrdiskar på många terabyte, och halvledar-"diskar", mm. Man måste välja lämpliga sorters enheter om man ska få till en välfungerande levande arkivering.

 

[Sten-Åke Sändh]

Om man vill bevara sina data får man väl se till att vara aktiv?

Pudelns kärna. Man måste förstå att utan bra, fungerande och reduntanta backuprutiner så lever man farligt.

Det här är som sagt inte raketkirurgi, men man måste göra en liten initial ansträngning för att komma igång.

Med datorerna så har många människor idag nått sin inkompetensnivå.

Du verkar fortfarande oförmögen att gå utanför din egen bubbla.

Åh nää det här är ingen raketforskning men ändå är det våldsamt många som inte fixar detta och den stora frågan i denna tråden är vilka effekter detta kommer få övertid. Det handlar inte om dig Per och inte om mig heller men jag har jobbat i så pass många och skiftande verksamheter att jag inser att detta är ett riktigt verkligt problem och har så varit länge.

Jag ser samma rätt farliga syn när det gäller våra betalningssystem idag. På kort tid har vi i någon rätt aningslös effektivitets och kostnadsjakt gjort oss av med det mesta av kontanthantering. Det har vi gjort utan särskilt mycket eftertanke. Så den dan betalningssystemen verkligen brakar (är det någon som verkligen på allvar tänker att det inte kommer ske??) så kommer folk överhuvudtaget inte kunna betala för någonting så länge betalningssystemen eller elsystemen är utslagna. Det är bara något år sedan Alfrida sänkte Vaxholm ordentligt och efter Norrtäljekusten hade en del inte fått tillbaka elen ens efter två veckor om jag inte minns fel.

Jag har skrivit om hur usel beredskapen var då i en av mina bloggar och den är dokumenterad med en hel del bilder också:

Sten-Åke Sändh - Stenis Fotoblogg - Fotosidan

www.fotosidan.se

 

[PMD]

Givetvis handlar det om både dig och mig, och om många andra.

Det är upp till var och en av oss att bevara våra bilder inför framtiden om vi vill ha dem bevarade. Vem ska annars göra det?

 

[fotobollfoto]

Givetvis handlar det om både dig och mig, och om många andra.

Det är upp till var och en av oss att bevara våra bilder inför framtiden om vi vill ha dem bevarade. Vem ska annars göra det?

Molnet!

I framtiden kan vi inte ens välja bort det alternativet. Alla våra bilder blir automatiskt lagrade (och aktivt förvaltade) där.

 

[fotobollfoto]

Med datorerna så har många människor idag nått sin inkompetensnivå.

Du verkar fortfarande oförmögen att gå utanför din egen bubbla.

Åh nää det här är ingen raketforskning men ändå är det våldsamt många som inte fixar detta och den stora frågan i denna tråden är vilka effekter detta kommer få övertid. Det handlar inte om dig Per och inte om mig heller men jag har jobbat i så pass många och skiftande verksamheter att jag inser att detta är ett riktigt verkligt problem och har så varit länge.

Jag ser samma rätt farliga syn när det gäller våra betalningssystem idag. På kort tid har vi i någon rätt aningslös effektivitets och kostnadsjakt gjort oss av med det mesta av kontanthantering. Det har vi gjort utan särskilt mycket eftertanke. Så den dan betalningssystemen verkligen brakar (är det någon som verkligen på allvar tänker att det inte kommer ske??) så kommer folk överhuvudtaget inte kunna betala för någonting så länge betalningssystemen eller elsystemen är utslagna. Det är bara något år sedan Alfrida sänkte Vaxholm ordentligt och efter Norrtäljekusten hade en del inte fått tillbaka elen ens efter två veckor om jag inte minns fel.

Jag har skrivit om hur usel beredskapen var då i en av mina bloggar och den är dokumenterad med en hel del bilder också:

Sten-Åke Sändh - Stenis Fotoblogg - Fotosidan

www.fotosidan.se

Apropå betalsystem.

En gång för kanske tjugofem år sedan stannade nätverket på vår lokala Konsum i Huddinge. Kassamaskinerna gick inte att använda. Någon alternativ metod fanns inte fast de flesta hade kontanter i plånboken.
Stoppet varade i kanske trettio minuter. Personalen delade ut glass till oss som stod i kö för att vi skulle bevara humöret. Man stängde också ingångarna så att inte fler skulle komma in i butiken.

En liknande, men inte helt lika, situation hände i Hemse på Gotland för två år sedan. Ett strömavbrott slog ut alla butikernas kassasystem. Men eftersom alla har Swish så blev det aldrig stopp i kassan ändå. Mobiltelefoner går på batteri, och mobilmaster har batteribackup för ganska många timmar. Den som klarade sig utan kassakvitto fick handla. Kassörskan noterade belopp och förberedde för efterregistrering.

Genom att tillhandahålla flera parallella system så blir det lite robustare.

För ett antal år sedan under en utlandsresa handlade jag med kort. Mottagaren hade ingen uppkoppling, eller ens någon terminal. Han hade en bunt kreditkortsslippar. Han la mitt kort på bordet, la en slip ovanpå, och gnuggade sedan med blyertspenna över de upphöjda bokstäverna. Sedan fyllde han i beloppet för hand, och jag fick signera.
Svårare än så är det faktiskt inte att ha ett robust betalsystem.

 

[Bengf]

Apropå betalsystem.

En gång för kanske tjugofem år sedan stannade nätverket på vår lokala Konsum i Huddinge. Kassamaskinerna gick inte att använda. Någon alternativ metod fanns inte fast de flesta hade kontanter i plånboken.
Stoppet varade i kanske trettio minuter. Personalen delade ut glass till oss som stod i kö för att vi skulle bevara humöret. Man stängde också ingångarna så att inte fler skulle komma in i butiken.

En liknande, men inte helt lika, situation hände i Hemse på Gotland för två år sedan. Ett strömavbrott slog ut alla butikernas kassasystem. Men eftersom alla har Swish så blev det aldrig stopp i kassan ändå. Mobiltelefoner går på batteri, och mobilmaster har batteribackup för ganska många timmar. Den som klarade sig utan kassakvitto fick handla. Kassörskan noterade belopp och förberedde för efterregistrering.

Genom att tillhandahålla flera parallella system så blir det lite robustare.

För ett antal år sedan under en utlandsresa handlade jag med kort. Mottagaren hade ingen uppkoppling, eller ens någon terminal. Han hade en bunt kreditkortsslippar. Han la mitt kort på bordet, la en slip ovanpå, och gnuggade sedan med blyertspenna över de upphöjda bokstäverna. Sedan fyllde han i beloppet för hand, och jag fick signera.
Svårare än så är det faktiskt inte att ha ett robust betalsystem.

Det lät vanskligt nu hade han full tillgång till ditt visakort med alla siffror, normalt ser inte så klart kassörskan vilket kod man slår in.