Thirtwain skrev:
Den här tråden var intressant! Jag jobbade tidigare som reporter på en liten lokaltidning. Eftersom det var en liten tidning fanns inga fotografer; det var vi själva som skötte den biten.
Vill minnas att vi skickade bilderna i 172 dpi, jpeg, RGB via internkommunikationen till repro som slutbehandlade för tryck. Inte idealiskt med jpeg och RGB förstås, men så skulle vi göra, antagligen för att inte filerna skulle bli för tunga.
Det där med att ha rejäla kontraster känner jag igen. Tidningspappret är inte av mycket bättre kvalitet än dasspapper. Jag hade en tendens att fega på denna punkt vilket gjorde att många bilder blev grådaskiga när de väl kom i tryck.
Sedan ett år tillbaka jobbar jag på Stockholms universitet. Till uppgifterna hör att leverera bilder till olika media.
Om jag tar ett porträtt kan jag inte förväg veta var bilden ska publiceras; jag vet alltså inte hu r repro kommer att jobba. Jag brukar köra som standard en version jpeg, (Adobe)rgb, 96 dpi (jag jobbar på PC och har hört att där ska man köra 96 istället för 72) för webb och en version tiff, cmyk, 300 dpi för tryck. Jag skärper upp bilderna ganska rejält; ofta ligger jag någonstans i närheten av 100 %. När jag jobbade på tidning fick jag i den ena stunden höra att vi skulle skärpa bilderna och i den andra att vi inte skulle skärpa.
Den här tråden har inte gjort mig mindre villrådig. Ska man cmyka och/eller skärpa före? Därom tvistar uppenbarligen de lärde.
