Annons

Nybörjarfrågor om Diopterinställningar

Produkter
(logga in för att koppla)

Swedra

Medlem
Har några snabba frågor:

1. Är det vanligt att aldrig kunna hitta en helt perfekt diopterinställning (problemet är inte att jag behöver mer än vad som går att ställa in eller så) eller att ställa in på en inställning bara för att testa några klick åt ett håll ett ögonblick senare och plötsligt tycka det ser bättre ut och sedan fram och tillbaka tills man tröttnar och bara sätter den på det som i alla fall känns bra? (Har inte haft problem med fokusfel på tagna foton som inte var mitt eller plötsliga händelsers fel, vad jag vet, så inget problem där). Jag undrar för att när jag läser trådar på internet med folk som svarar hur man ska ställa in dioptern så får de det att låta som världens enklaste sak "bara justera tills skärpan är knivskarp".

1a. Detta har inte specifikt med punkt 1 att göra eftersom att siffrorna och märkena för fokuspunkter såklart alltid befinner sig på samma avstånd, men gjorde ett litet test ikväll medans jag fipplade med diopterinställningarna på min D7000, och kollade på text på datorskärmen genom sökaren, typ på kanske 30-40cm avstånd, och motivet såg då knivskarpt ut, men bara jag lutade mig tillbaka lite (och fokuserade om naturligtvis) så kändes det som att texten var betydligt mindre klar, men fortfarande fullt läsbar, det var nästan mer en känsla av att helt plötsligt ha fått en ytterst minimal släng av dyslexi som gjorde att det tog nån millisekund längre att förstå vad som stod, men jag har inga problem på längre distanser än det, inga direkt synliga (fast vem läser liten text på en skärm från typ 3m, så sådana avstånd testade jag inte med text på skärmen utan bara genom att kolla på objekt eller saker med större text).

Om jag gör om samma test fast bara med ögonen kan jag ibland känna av samma sak, fast oftast av en betydligt mildare grad. Kan det vara dags att uppsöka optiker bara för att, eller?

Har någon upplevt någonting liknande? Är det bara jag som är korkad och undermedvetet blandar ihop en "felaktighetskänsla" med hur optik och ren och skär fysik fungerar?

2. Är det konstigt att jag har olika (eller aningen olika) diopterinställningar på alla mina kameror trots att alla är Nikon? (D40x, D5100, D3200, D7000, D5500). (Kommer dock på nu att jag inte kollat om alla har samma omfång på +/-, borde kanske kollat det först, haha. Ska göra det men postar denna så länge.

---

Jag kanske ger ett väldigt okunnigt intryck iom dessa frågor, men ärligt talat är det lika mycket för sinnesfridens skull, jag menar, vad jag vet har det ju inte påverkat min fotograferings-kvalitet/-förmåga nämnvärt, även om jag alltid blir trött i både ögon och huvud av att kolla genom en sökare med ett öga under en för lång tid.

---
EDIT: Hittade av en slump en jäkligt intressant wikipediaartikel som kändes lite relevant (har dock inte kollat källmaterialet)
 
Senast ändrad:
Förstår frågan (tror jag). Förr var det ju avgörande att kunna ställa bildskärpan via sökaren.

Nu kan man slippa det.

Numera ställer jag in dioptern i sökaren så att bilden ser så pass skarp ut att jag kan komponera den och använder sen autofokus. (Använder metoden att ställa skärpan via en knapp på kameran i st f att trycka halvvägs, en smaksak.)

För exakt manuellt fokus använder jag Live View och förstorar bilden på skärmen så att man ser precis var skärpan hamnar. Då behövs för det mesta stativ.
 
Ställer du in skärpan på bilden?
Har lärt mig att man skall ställa in skärpan på den text och figurer som kameran skapar i sökare ex slutartider.
Sedan är det bra.
Det är på den avbildade ytan (där bilden du skal fotografera) som skall vara skarp.
 
Jag brukar också göra så att jag ställer in så den sökarinformation som visas ser skarp och bra ut. Om kameran är korrekt ska då även själva sökarbilden vara så bra i fokus som den kan bli.
Sen skiljer det naturligtvis mellan olika ögon, särskilt när de sitter på olika personer.
 
Alla dessa svar är bra, och som sagt är det nog mer en noja än något. :)
Fast jag funderar på det där med optiker nån gång i framtiden i alla fall.
 
Jag tycker det är ganska enkelt att ställa in dioptern på mina Nikonkameror. Det finns linjer i sökaren och jag skruvar fram och tillbaka tills jag ser det skarpaste resultatet.

Jag behöver ändra beroende på om jag bär kontaktlinser eller glasögon så jag gör det här hela tiden. Inga problem.
 
Nu vet jag inte hur gammal du är, men jag märker att hur man ser i sökaren försämras med stigande ålder (jag är 66). Ögonen blir mindre flexibla och behöver mycket mer tid för att ställa om mellan kort och långt seende, och mörkerseendet…
 
Nu vet jag inte hur gammal du är, men jag märker att hur man ser i sökaren försämras med stigande ålder (jag är 66). Ögonen blir mindre flexibla och behöver mycket mer tid för att ställa om mellan kort och långt seende, och mörkerseendet…

Jag är 34, så inte purung men inte jättegammal ändå. Men ja, nog har jag märkt en viss skillnad från när man t.ex. var 20.
 
Senast ändrad:
Ställer du in skärpan på bilden?
Har lärt mig att man skall ställa in skärpan på den text och figurer som kameran skapar i sökare ex slutartider.
Sedan är det bra.
Det är på den avbildade ytan (där bilden du skal fotografera) som skall vara skarp.
Det förstår jag inte riktigt. Det finns ju i motivet olika skärpeplan som man väljer och speciellt när man fotograferar med stor bländare som ger kort skärpedjup. Då hjälper det ju inte att se siffrorna i sökaren skarpt.
 
Det förstår jag inte riktigt. Det finns ju i motivet olika skärpeplan som man väljer och speciellt när man fotograferar med stor bländare som ger kort skärpedjup. Då hjälper det ju inte att se siffrorna i sökaren skarpt.
Tänk på alla filmer där man blev van med oskärpa och skärpa nästan hela tiden, mest påtagligt med äldre filmer men dom är jäkligt många stora biografdukar förstärkte det fenomenet.
 
Det förstår jag inte riktigt. Det finns ju i motivet olika skärpeplan som man väljer och speciellt när man fotograferar med stor bländare som ger kort skärpedjup. Då hjälper det ju inte att se siffrorna i sökaren skarpt.
Sökaren är tvådimensionell.
Traditionellt (SLR) ser vi bilden på en mattskiva och med lite tur finns det linjer på mattskivan. De sitter då på den plana sidan där bilden från objektivet-spegeln kommer till skivan. Det som är skarpt där är det som blir skarpt på filmen eller sensorn (DSLR).
Modernare är att vi har en MILC där bilden tas från sensorn och visas på en liten bildskärm På denna bildskärm visas också en del linjer och också information i text och siffror. Allt på samma bildskärm. Ställ in dioptrimanuicken så att linjer och information i sökaren är skarpa. Då är allting som visas på den lilla bildskärmen "skarpt".
 
Det förstår jag inte riktigt. Det finns ju i motivet olika skärpeplan som man väljer och speciellt när man fotograferar med stor bländare som ger kort skärpedjup. Då hjälper det ju inte att se siffrorna i sökaren skarpt.
Jag tror du har missuppfattat det här. Diopterinställningen kompenserar för synfel du har i ögat. Inget annat. Det gör inte att du ser delar av sökarbilden som är ur fokus skarpt. Du ser det som är skarpt skarpt.
 
Det skulle kunna vara att du har ett brytningsfel som visar sig, jag kan inte använda manuell fokus dom gånger jag har kontaktlinser på grund av ett mindre brytningsfel på ögat. Inget jag märker normalt men vid fotografering är det uppenbart.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto