Vad är en bra bild?

[PMD]

Ett risk med "kunniga personer" är att deras omdöme bara spegla smaken av en mycket begränsad grupp av människor. Jag tänker då på designer kläder som oftast är väldigt speciellt, men jag har svårt att ser det vackra i vissa av dessa klädesplagg.

Den som kan sitt ämne har lättare att skilja på smak och omdöme. Det är aldrig fel att lära sig mer om ett område.

 

[Lahn]

Den som kan sitt ämne har lättare att skilja på smak och omdöme. Det är aldrig fel att lära sig mer om ett område.

Det stämmer också....

 

[Abe Normal]

Det roliga med foto är att bilder kan vara "bra" ur olika aspekter, det finns inget entydigt svar.

Här Capas berömda bild.

 

[Ventures]

Det roliga med foto är att bilder kan vara "bra" ur olika aspekter, det finns inget entydigt svar.

Här Capas berömda bild.

Man kan undra om Robert Capa ens skulle nämnas om han okänd skulle ställa upp i en fototävling tillsammans med t.ex dagens Paul Hansen.
Den förres "slightly out of focus" -bilder handlar mest om att ha varit på plats med en kamera vid "rätt" tillfälle.
Det dokumentära värdet är förstås stort som i många fall där svunna ögonblick avbildas. För bildernas kvaliteter hade det nog spelat mindre roll vem som tryckt på avtryckaren. Men tack vare att Capa jobbade åt Life blev bilderna kända istället för att hamna i en kartong på vinden någonstans.

 

[Abe Normal]

Man kan undra om Robert Capa ens skulle nämnas om han okänd skulle ställa upp i en fototävling tillsammans med t.ex dagens Paul Hansen.
Den förres "slightly out of focus" -bilder handlar mest om att ha varit på plats med en kamera vid "rätt" tillfälle.
Det dokumentära värdet är förstås stort som i många fall där svunna ögonblick avbildas. För bildernas kvaliteter hade det nog spelat mindre roll vem som tryckt på avtryckaren. Men tack vare att Capa jobbade åt Life blev bilderna kända istället för att hamna i en kartong på vinden någonstans.

Det är ett intressant ämne. Tror många framgångsrika söker sig till utmanande sammanhang. Det är ju mödosamt och riskfyllt att vara med. Idag kan jag tycka det finns ett spekulativt drag i att söka sig till "angelägna" ämnen. Fort in, ta sina bilder, sedan hem och putsa i PS. För att sedan leverera bilder som ger priser. För mig personligen ger det emellanåt en blandad smak i munnen. Det är tacksamt och (pris)belönande att fota utsatta människor.

 

[sb12]

Man kan undra om Robert Capa ens skulle nämnas om han okänd skulle ställa upp i en fototävling tillsammans med t.ex dagens Paul Hansen.
Den förres "slightly out of focus" -bilder handlar mest om att ha varit på plats med en kamera vid "rätt" tillfälle.
Det dokumentära värdet är förstås stort som i många fall där svunna ögonblick avbildas. För bildernas kvaliteter hade det nog spelat mindre roll vem som tryckt på avtryckaren. Men tack vare att Capa jobbade åt Life blev bilderna kända istället för att hamna i en kartong på vinden någonstans.

Jag tycker att Capas bilder är klart intressantare är Hansens.
Bilden ovan är ju tydligt inte resultatet av en ”random” avtryckning.
Om inte annat är det ju en helt grym komposition som förstärker uttrycket i bilden.

 

[Kent Helgesson]

Om man betraktar Capas bilder så finns det något i dem som tilltalar oss som betraktare. Han var ju ändå en av Magnum's stora namn. Om man tittar på Henri Cartier-Bresson's bilder , så kan man någonstans ana sig till hur man tar en bra bild. Svårt men inte omöjligt.

 

[PMD]

Jag tycker att Capas bilder är klart intressantare är Hansens.
Bilden ovan är ju tydligt inte resultatet av en ”random” avtryckning.
Om inte annat är det ju en helt grym komposition som förstärker uttrycket i bilden.

Tydligt? Enligt Capa själv så hade han lite svårt att hålla kameran stadig, vilket jag inte har svårt att tro på. Det regnade ju granater och kulor runt honom. Soldaten på bilden träffades senare i axeln av maskingevärseld. Exakt hur Capa tog bilden lär vi knappast få veta.

 

[sb12]

Tydligt? Enligt Capa själv så hade han lite svårt att hålla kameran stadig, vilket jag inte har svårt att tro på. Det regnade ju granater och kulor runt honom. Soldaten på bilden träffades senare i axeln av maskingevärseld. Exakt hur Capa tog bilden lär vi knappast få veta.

Ok, vad jag menar är att bilden inte blivit som den blev enbart för att han råkade vara på rätt plats. Det är fortfarande en genomtänkt bild, oavsett om han tänkt igenom hur han ville ha det innan, under eller efter att fotot togs.
Det syns tydligt att den som skapat bilden har koll på vad den gör. Inte att vem som helst med lite flyt att vara där har skapat den.
Förstår du hur jag menar?

 

[PMD]

Jag tror att jag förstår vad du menar, men jag tror inte att du har rätt. Capa följde med en landstigningsbåt och hade förstås planerat att ta bilder, men med tanke på situationen så hade han ingen som helst chans att planera hur han skulle ta dessa bilder eller vad han skulle fotografera. Det fick han improvisera fram. Dessutom var han, av förståeliga skäl, så skräckslagen att han skakade (det senare framgår inte så tydligt av artikeln jag länkade till, men finns dokumenterat på annat håll).

Capa hade tur som inte dog där på stranden. Senare, i Vietnam, tog hans tur slut.

 

[Ventures]

Om man betraktar Capas bilder så finns det något i dem som tilltalar oss som betraktare. Han var ju ändå en av Magnum's stora namn.

Capa grundade visst magnum.

Smaken är fortfarande delad och visst får man tycka om bilderna. Jag tror att eftersom det inte fanns så många fotografer på den tiden särskilt inte sådana dom frivilligt åkte till fronten, gör att dessa bilder är så unika. Idag tar troligen var och varannan soldat fler och bättre bilder med sin mobil ute på fältet.

 

[sb12]

Jag tror att jag förstår vad du menar, men jag tror inte att du har rätt. Capa följde med en landstigningsbåt och hade förstås planerat att ta bilder, men med tanke på situationen så hade han ingen som helst chans att planera hur han skulle ta dessa bilder eller vad han skulle fotografera. Det fick han improvisera fram. Dessutom var han, av förståeliga skäl, så skräckslagen att han skakade (det senare framgår inte så tydligt av artikeln jag länkade till, men finns dokumenterat på annat håll).

Capa hade tur som inte dog där på stranden. Senare, i Vietnam, tog hans tur slut.

Bildspråket och kompositionen i bilden följer ju den han håller sig till i många av hans andra bilder. Vilken tur att han råkade få det så av en slump i denna bild.
Eller?

 

[Erik Schalin]

Capa tog 106 bilder. 8 överlevde pga att en klantig mörkrumsassistent smälte emulsionen i torkprocessen.
Flera bilder tog han utan att ens titta i sökaren. Huvudet tryckte han ner i backen.

 

[sb12]

Capa tog 106 bilder. 8 överlevde pga att en klantig mörkrumsassistent smälte emulsionen i torkprocessen.
Flera bilder tog han utan att ens titta i sökaren. Huvudet tryckte han ner i backen.

Och ändå lyckades han producera dessa fantastiska bilder. Vilken erfarenhet och skicklighet det måste krävas för att lyckas med detta!

 

[Erik Schalin]

Och ändå lyckades han producera dessa fantastiska bilder. Vilken erfarenhet och skicklighet det måste krävas för att lyckas med detta!

Jag kan inte tänka mig att han var speciellt stolt över de bilderna.
Han var skiträdd helt enkelt och flydde i kaoset.
Han skrev själv att han inte förstod hur han tog sig upp på landstigningsbåten i efterhand, han har inget minne av det. Däremot beskrev han hur båten såg ut o skepparen som grät.
Med all rätt, ca 2500 dog på Omaha beach bara den dagen.
Jag påstår inte att han var feg, bara att han inte ens själv riktigt kan förklara vilken stress de utsattes för och hur han själv reagerade.
Han var den ende fotografen på Omaha. Jag vet inte hur det var på de övriga stränderna.

 

[sb12]

Jag kan inte tänka mig att han var speciellt stolt över de bilderna.
Han var skiträdd helt enkelt och flydde i kaoset.
Han skrev själv att han inte förstod hur han tog sig upp på landstigningsbåten i efterhand, han har inget minne av det. Däremot beskrev han hur båten såg ut o skepparen som grät.
Med all rätt, ca 2500 dog på Omaha beach bara den dagen.
Jag påstår inte att han var feg, bara att han inte ens själv riktigt kan förklara vilken stress de utsattes för och hur han själv reagerade.
Han var den ende fotografen på Omaha. Jag vet inte hur det var på de övriga stränderna.

Då är det ju ännu mer otroligt att till och med hans dåliga bilder blir så sjukt bra!

 

[PMD]

Bildspråket och kompositionen i bilden följer ju den han håller sig till i många av hans andra bilder. Vilken tur att han råkade få det så av en slump i denna bild.
Eller?

Delvis tur och delvis rutin. Som Erik påpekade så var det rätt få av bilderna på hans två exponerade rullar[1] som överlevde framkallningen, så vi vet ju inte så mycket om hur han fotograferade på stranden.

[1]
Capa hade två kameror med sig och när han försökte byta film i en av dem var han för darrhänt för att lyckas. Det är ju lite bökigt att byta film i en Contax så det är fullt förståeligt att han misslyckades.

[Tillägg]: Eriks siffra på 106 tagna bilder är den som vanligen brukar anses vara rätt, så han tog fler än två rullar. Alla lär dock inte ha tagits på stranden och han lyckades verkligen inte byta film när han låg nertryckt på stranden under artilleribeskjutning.

 

[Erik Schalin]

Då är det ju ännu mer otroligt att till och med hans dåliga bilder blir så sjukt bra!

Eller beror det på att D-dagen är D-dagen och att det bara finns 8 bilder....

 

[PMD]

Du hann före.

Visst är det en bra bild, men det är ju omöjligt att separara bilden i sig från omständigheterna då den togs. Om bilden hade tagits i en studio hade kanske inte så många tyckt att den var så värst bra.

 

[Håkan_S]

En annan bild som hyllats är denna:
https://en.m.wikipedia.org/wiki/File:Capa,_Death_of_a_Loyalist_Soldier.jpg
med titeln "Loyalist Militiaman at the Moment of Death".
Om den istället haft titeln "Soldier slips in the mud", hade den då varit lika bra?
Sedan är det en annan sak att äkthet av denna bild har ifrågasatts.