Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vem äger Bolts bilder?

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är nog snarast den som riggat utrustningen som äger upphovsrätten när det gäller kameror som utlöses med automatik, men det krävs också som sagt att bilden uppnår verkshöjd. Det synnerligen usla porträttet av mig gör nog inte det :)

Vi glider långt från trådens ämne. Men man undrar ju om det är teknikern som i praktiken riggade kameran som ska anses vara upphovsman? Eller om det är myndigheten som beställt riggningen? Kan en myndighet vara upphovsman?

Hur som, så får vi hoppas att bilden på "afe" inte har nått verkshöjd. Då skulle nämligen upphovsmannen kunna stämma honom för att ha publicerat bilden här på FS.

Petter ...
 
Det är nog snarast den som riggat utrustningen som äger upphovsrätten när det gäller kameror som utlöses med automatik, men det krävs också som sagt att bilden uppnår verkshöjd. Det synnerligen usla porträttet av mig gör nog inte det :)

Vad är det för skillnad mellan den automatiska utlösaren som min kamera har och den fjärrutlösaren som jag aktiverar genom att köra fortare än en viss hastighet. "Automatik" i båda fallen, ingen ifrågasätter att bilden "är min" och inte Canons i det första fallet.

Sen har man väl i denna tråd kommit fram till att det inte är den som har riggat utrustningen utan den som "trycker på knappen" som är upphovsmannen.
 
Vi glider långt från trådens ämne. Men man undrar ju om det är teknikern som i praktiken riggade kameran som ska anses vara upphovsman? Eller om det är myndigheten som beställt riggningen? Kan en myndighet vara upphovsman?

Hur som, så får vi hoppas att bilden på "afe" inte har nått verkshöjd. Då skulle nämligen upphovsmannen kunna stämma honom för att ha publicerat bilden här på FS.

Petter ...

Jag räknar med att den risken är tämligen liten, men det skulle onekligen sätta en viss knorr på ämnet :)

En myndighet kan äga den ekonomiska upphovsrätten, men inte den ideella. Om nu bilden av mig skulle uppnå verkshöjd så är frågan om teknikern som riggat kameran, eller operatören som aktiverat den skulle räknas som upphovsman.
 
För att återgå till "Ryckaren"
Ryckaren tar bilden och är upphovsman och innehåller upphovsrätten.
Han/hon lämnar tillbaka kameran och har därmed givit en kopia av verket till kameraägaren.
En kopia får man göra privatkopior av, dvs kopior man inte får ta betalt för,
eller sälja, lik som en tavla. Dock så följer det inte med några ytterligare rättigheter när man säljer kopian. Den som köper den har exakt samma begränsningar, därför är det ytterst osannolikt att aftonbladet skulle vilja köpa kopian eftersom de inte får publicera den utan tillstånd från den ända person som kan ge ut det, dvs upphovsrättsinnehavaren (Ryckaren).

På samma sätt som om jag publicerar en bild på internet,
man får titta på den, spara ned den (privatkopiera),
men inte återpublicera utan upphovsrättsinnehavarens (dvs mitt) tillstånd.

Ryckaren kan dock sälja bilden till aftonbladet, men de kan ha svårt att få tag på det enda exemplaret eftersom du inte måste ge ut det.
 
Ryckaren är rolig, så låt oss fortsätta med honom:

Om ryckaren inte lämnar tillbaks kameran utan springer hem med den, kopierar bilderna till sin dator och säljer dem till Scanpix, så har du nog inte så mycket att säga till om som kameraägare vad gäller bildförsäljningen. Däremot kan du anmäla ryckaren för stöld, och det torde vara ganska lätt att ta reda på vem han är om han sålt och publicerat bilderna - du kommer inte få någon upphovsrätt till bilderna ryckaren tog eller del av pengarna från bildförsäljningen, men du får tillbaks kameran och minneskortet med lite tur :)
 
man borde införa iris-scanning eller dna prov för att logga in på kameran, så den inte kan olovligen brukas.
(den känner av en svett-dna via greppet. Typ. ;-) )
 
man borde införa iris-scanning eller dna prov för att logga in på kameran, så den inte kan olovligen brukas.
(den känner av en svett-dna via greppet. Typ. ;-) )

Det kan bli svårt att övertyga kameratillverkarna att införa den funktionen, då problemet förmodligen är i det närmaste obefintligt i praktiken :)
 
Det är nog snarast den som riggat utrustningen som äger upphovsrätten när det gäller kameror som utlöses med automatik, men det krävs också som sagt att bilden uppnår verkshöjd. Det synnerligen usla porträttet av mig gör nog inte det :)

det var alltså du som körde bilen ;-)
ruggigt snabbt hela 6 km för fort det gäller att jaga storbovarna.
 
Det intressanta kommer här: fler än jag måste ha sett någon av dessa bilder publicerade i någon tidning eller på webben. Då är det väl fotografen=fortköraren och inte polisen som ska ha bylinen och då skulle egentligen fotografen=fortköraren kunna kräva ersättning för otillåten publicering.

Jag är inte alls säker på att det är bilföraren som äger upphovsrätten. Såvitt jag vet är detta en fråga som inte är utredd juridiskt.

Men det kanske inte spelar så stor roll. Det material som används för bevisning i ett brottmål är allmän handling och får publiceras utan hänsyn till upphovsrättens vanliga begränsningar. Jag förmodar att samma princip gäller den aktuella fortkörningsbilden.
 
det var alltså du som körde bilen ;-)
ruggigt snabbt hela 6 km för fort det gäller att jaga storbovarna.

58 har jag för mig att det var, så hela 8 km per timme för fort ;)

2000:- kostade det i alla fall att jag inte saktade ner tillräckligt fort vid brojäveln ...
 
"Han/hon lämnar tillbaka kameran och har därmed givit en kopia av verket till kameraägaren."

Fel! Ryckaren överlämnar utrustningen med enda exemplaret av verket - originalet!

Ryckaren kan dock sälja bilden till aftonbladet, men de kan ha svårt att få tag på det enda exemplaret eftersom du inte måste ge ut det.

Om han nu kan det och säljer originalet för 10 000,- skulle jag mer än gärna sälja mitt minneskort men endast en bild på - för 20 000,-! :)


/Andreas
 
Fel! Ryckaren överlämnar utrustningen med enda exemplaret av verket - originalet!



Om han nu kan det och säljer originalet för 10 000,- skulle jag mer än gärna sälja mitt minneskort men endast en bild på - för 20 000,-! :)


/Andreas

Det är just det här som inte verkar gå fram trots att vi alla är tämligen eniga - du kan sälja minneskortet, men köparen får inte använda bilden eller bilderna på det om inte upphovsmannen (ryckaren) gått med på det.
 
Vi kan jämföra med att jag målar en tavla och lägger den i din bil (t ex för att få hjälp med transport). Det innebär givetvis inte att tavlan är din och du kan inte sälja den.

Skillnaden är att i det scenariot så har exemplaret "fixerats" på en lös sak som du har äganderätten till. Det innebär att du enligt någon sorts allmän civilrättslig grundsats har rätt att utfå den om du vill, dock kanske endast mot ersättning för transport o.dyl. om du t.ex. när vi är i "Ystad" gömmer den i min bil innan jag ska åka hem till "Karesuando" (som ett "kul" juridiskt practical joke eller liknande).

Någon motsvarande möjlighet att få tillgång till offrets kamera för att kunna disponera över sin bild har jag svårt att se att vår vän ryckarfotografen skulle ha efter att egendomen återbördats (vilket ju offret rent av har rätt att bruka nödvändigt våld för att verkställa på bar gärning). Det finns ju inte heller något sätt att förflytta exemplaret från offrets minneskort utan det enda sättet är att framställa ett nytt exemplar genom läsning och kopiering av minneskortet (vilket i kombination med radering av filen på kortet blir vad vi i dagligt tal kallar att "flytta" bilden).

"Ryckarmotsvarigheten" till ditt exempel skulle snarast vara att "ryckarfotografen" sliter åt sig kameran, stoppar i sitt eget minneskort, tar bilden och sedan lämnar både kamera och minneskort till offret. Då kanske Ryckaren kan göra något sorts anspråk på att få tillbaka minneskortet med det enda exemplaret av sitt verk. För att nu försöka bevara vår kollektiva mentala hälsa väljer jag att bortse från möjligheten att kameran är t.ex. en EOS 1D-variant med dubbla kortplatser... :-D

Ett mer välliknande exempel från den icke-digitala världen skulle vara att vi hamnade bredvid varandra på någon konferens och du, medan jag var vänd åt annat håll, ritade en teckning i mitt anteckningsblock (jag hatade givetvis hotellens mes-block och hade med egna expenser). Om vi antar att du också använde min penna så är det rimligen "solklart" att exemplaret tillhör mig eftersom det består av min egendom, låt vara på ett konstnärligt sätt sammanfogad av dig. Den logiska följden blir att du då överlät exemplaret till mig, kontinuerligt, medan du ritade det.

Om vi istället antar att du använde din egen penna blir det lite knepigare. Ännu värre om vi antar att du använde dina svindyra, franskimporterade oljefärger på tub och kladdade dit en målning som i både materialvärde och konstmarknadsvärde vida översteg värdet på mitt anteckningspapper.

Hur man än vrider och vänder på det så kan jag dock inte komma ifrån att det ligger något i att både "du" och "Ryckaren" har valt att på något sätt placera ett exemplar av sitt verk på "min" respekive "offrets" egendom.

(Ett annat, förhoppningsvis hypotetiskt, exempel är att du åker ut på en åker och rangerar någon bondes vita, inplastade höbalar på något sätt som uppnår verkshöjd. Rimligen borde bonden ha rätt att både låta balarna stå kvar där och sälja konstverket ståendes på platsen, kanske inklusive fastigheten den står på.)

Nej, när det gäller just fotografi har man ALLTID upphovsrätt, oberoende av verkshöjd.

Nja. Inte alltid upphovsrätt, men dock fotorätt enligt 49 a §, vilket är nästan men inte riktigt samma sak. Det kallas för en "upphovsrätten närstående rättighet". Skillnaderna i detalj är jobbiga att få fram tack vare följande "lättlästa" lagstiftningsteknik:
Bestämmelserna i 2 § andra–fjärde styckena, 3, 7–9, 11 och 11 a §§, 12 § första och fjärde styckena, 16–20 a och 23 §§, 24 § första stycket, 25–26 b, 26 e, 26 k–28, 31–38, 41, 42, 42 a–42 g och 50–52 §§ ska tillämpas på bilder som avses i denna paragraf. Är en sådan bild föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande.
...men det handlar bland annat om skyddstiden som är 50 år från det att bilden framställdes och inte, som vad gäller upphovsrättsligt skyddade verk, 70 år efter upphovsmannens dödsår.

EDIT: Ser att detta redan var besvarat. Så går det när man skriver "uppsatser"...

För att återgå till "Ryckaren"
(...) En kopia får man göra privatkopior av, dvs kopior man inte får ta betalt för,
eller sälja, lik som en tavla. (...)

Rätten till privatkopiering gäller bara offentliggjorda verk. Som du kan se i tidigare inlägg är frågan huruvida "ryckarbilden" är att betrakta som offentliggjord omtvistad här i tråden. :)
 
ANNONS