Vilken kamera gav er en wow-känsla?

[Hängbjörk]

Helt säkert Nikons D70 som kom 2004 efter en haussad kampanj med helsidor i vissa tidningar - köp grisen i säcken, tror jag det var. Då kunde jag första gången även jag ta digitala fina bilder, nästan som proffsen på tidningen som hade D1.

Och plötsligt en dag på jobbet kom det två kvinnor som levererade en blixt SB-800, som följde med på köpet, varför fattade jag aldrig riktigt. Wow. Då blev det att pröva sig fram med TTL-exponering. Kul!

 

[fotobollfoto]

Nikon F2 Photomic (1973). Jag minns fortfarande lukten av det sprillans nya kamerahuset ...

Då och då när jag besöker mina föräldrar plockar jag fram pappas F2 Photomic bara för att känna på den. Ja det är wow-känsla varje gång.

 

[fotobollfoto]

EF 70-200/2.8 IS L ger mig wow-känsla oavsett vilket hus jag sätter den på.
Den fysiska byggkvaliteten. Känslan att hålla i. Att vrida på ringarna. Den väl avvägda vikten och balansen.
Och bilderna blir helt ok.

 

[Wolfgang]

Leica M 6 med en 2,8/50 mm Elmar! Har den tyvärr inte kvar på grund av den digitala revolutionen som visserligen har sina fördelar.!

 

[brannan]

Digitalt: Nikon D5; hantering, känsla, snabbhet, sökare. Wow!
Analogt: Nikon F3HP; som ovan plus slutareljudet. Wow-känsla!

 

[spotmatic]

På 70-talet köpte jag en Pentax MX. För muckarpengen från värnplikten. Vilken kamera, liten smidig kunde vara med överallt. Den laddad med en Tri-x film och en 35 mm från Pentax "toppen". Nu är den pensionerad och väl sliten, men pryder sin plats i vitrinskåpet.
Idag trivs jag mycket bra med en Canon 5DIV.

 

[Terje H]

Har nog aldrig fått en wow-känsla till någon kamera. Bilder kan däremot ofta ge mig den känslan.

mvh Terje

 

[Sten-Åke Sändh]

På 70-talet köpte jag en Pentax MX. För muckarpengen från värnplikten. Vilken kamera, liten smidig kunde vara med överallt. Den laddad med en Tri-x film och en 35 mm från Pentax "toppen". Nu är den pensionerad och väl sliten, men pryder sin plats i vitrinskåpet.
Idag trivs jag mycket bra med en Canon 5DIV.

Ja en sak kan man ju wow:a över när det gällde gamla 70-tals Pentax (använde ju min Pentax ME i säkert 25 år) och det är ju att de är outslitliga rent mekaniskt. Min funkar ju fortfarande trots väldigt omild behandling. Det gäller ju även SMC-M objektiven där även de billigaste konsumentobjektiven var byggda med toleranser man oftast inte ens ser bland dagens mer exklusiva objektiv.

Men jag undrar ibland över vurmen för "analoga" kameror generellt och att de skulle haft så många fler mekaniska reglage än en del av de digitala. Många tycker ju att de var sååå ergonomiska i jämförelse med dagens digitala kamerahus. Tittar man på KonicaMinoltas D7D som jag alltså sågat rakt av för den var så usel när det gällde hållbarheten så har väl sällan eller aldrig någon annan systemkamera kunnat mäta sig med den fullständiga orgie i manuella reglage - den är ju rena antitesten till exv. Sonys nya kamerahus.

Rättelse: Möjligen är Nikons DF-modell en ännu värre orgie i manuella reglage.

Nikon DF - a tribute to the Dynax 7D? | Photoclubalpha

We show with a few pictures how the new Nikon doesn't look much like a vintage Nikon, but borrows loads from a 2004 Minolta-designed pioneering DSLR

www.photoclubalpha.com

Det var ju dessutom så att reglagen på D7D ofta hamnade i osynk med med kamerans elektronik. Kameran kunde tro att den var inställd på ett sätt medan rattarna sade något annat. Man kan säga mycket om Sonys knappergonomi men en Sony hamnar åtminstone inte i osynk som en D7D kunde göra med sig själv.

 

[sodeto]

Utan tvekan Olympus OM-2. Två gånger dessutom, första gången då den införskaffades och andra gången var när jag slängde digitaleländet i skåpet och sökte fram den på nytt! För tillfället en liknande känsla med en Leica M4.

 

[plenty1]

Fick enwow känsla då jag gick från Canon till Fuji. klart mer nöjd med bilderna däremot har Canon bättre menyinställningar (enl mitt tycke)

 

[x-country]

För mig tveklöst när Pentax så äntligen kom med digital fullformat för fyra år sedan i form av K-1. Det är kamerans ergonomi, handhavande och resultatet från sensorn. Och den gjorde min 31/1.8 Limited rättvisa med ”rätt” brännvidd. Bifogat ett av de första skotten med kameran och först ut var min smc A 50mm F1.2 Special.

Visa bilaga 42058375-500B-49B3-9461-8B35455ABB07.jpeg

Nu senast fick jag wow-känslan i höstas när jag skaffade iPhone 11 Pro. Den imponerar med sina tre kameror och är mycket bra som kameran som alltid är med. Äntligen ultravidvinkel som alltid är med. Den ligger dock långt efter K-1:an så när jag ska ägna mig åt planerad fotografering är det Pentaxen som gäller.

Värt att nämna är också Fuji. När de ”dök upp” för tio år sedan med X100 och X-systemet så gjorde de stort WOW!!!

 

[linden.jpg]

När jag började fota med farsans Mamiya NC1000 med 50mm glugg. Min Canon EOS 500n som jag hade fått i födelsedagspresent lade jag snabbt på hyllan. Efter det så har det varit Nikon, Sony, Fujifilm som jag fotat med. Sedan jag skaffade min Sony har det blivit färre och färre bilder tills för några månader sedan...

Jag blev med Fujifilm igen, en X-T3. Helt plötsligt blev det kul igen med foto, att känna den kalla metallen när man ändrar slutartid eller bländaren som det var när jag fotade med Mamiyan gör sitt, eller att slippa menyer och annat som man inte ens vill börja käbbla med. X-T3 har gett mig en wow-känsla för andra gången i mitt liv.

 

[Slangvald]

Pentax MX med 35/2,8, 1979

 

[Leica-M-gubben]

Canon Pellix
+ fast spegel=inga spegelskakningar
Leica M4+M2
+ kompakt, gedigen, tålig, högsta kvalitet, Made in Germany
+ optiken
Leica M5
+ som ovan + inbyggd ljusmätare
Leica CL
+ som ovan men mindre och lättare
- Made in Japan och därmed sämre byggkvalitet
Sony A7
+ kan med adapter använda de flesta objektiv från de flesta tillverkare

 

[fotobollfoto]

Har nog aldrig fått en wow-känsla till någon kamera. Bilder kan däremot ofta ge mig den känslan.

mvh Terje

Bilder på kameror!

Fototidningsporr.

 

[PMD]

Jomenvisst kan man (dvs jag) få "wow"-känsla av bilder också. Betydligt oftare än av kameror, faktiskt, även om kamerateknik är ett av mina större intressen.

 

[Sten-Åke Sändh]

Canon Pellix
+ fast spegel=inga spegelskakningar
Leica M4+M2
+ kompakt, gedigen, tålig, högsta kvalitet, Made in Germany
+ optiken
Leica M5
+ som ovan + inbyggd ljusmätare
Leica CL
+ som ovan men mindre och lättare
- Made in Japan och därmed sämre byggkvalitet
Sony A7
+ kan med adapter använda de flesta objektiv från de flesta tillverkare

Ja då hade du ju en del Leica-glas att skruva på din A7:a med adapter! Vet att många gjorde det redan när NEX 7 kom. Tror en del Leica-folk redan då köpte en NEX 7 som andra kamera.

Tycker trots allt att det mer handlade om två saker som A7-orna möjliggjorde än själva kamerorna i sig även om min A7r innebar ett stort lyft i teknisk bildkvalitet för mig:

Dels kunde man skruva på nästan vad som helst på både NEX-husen och senare A7-orna, genom det otroliga utbudet av adapters som kom på mycket kort tid. Det stora var att i ett slag så upphörde Sonys möjligheter att låsa in oss (som kameratillverkare gjort i alla tider) med enbart sitt magra objektivutbud vid tiden. Idag sker samma sak med alla spegellösa system oavsett tillverkare och det är verkligen något stort och befriande.

Dels så hade kamerorna focus peaking, som var som gjord för att använda med gamla manuella objektiv redan då. Jag vet inte hur du upplevde detta men jag tyckte mina gamla Pentax SMC-M -objektiv presterade klart bättre ofta på en A7:a, då det var mycket lättare att sätta fokus med en sådan än med mitt ursprungliga Pentax ME-hus med snittbild och mikroprismor. Skillnaden var även stor mot hur illa mina tidigare APS-C DSLR:ers mörka sökare - utan övriga hjälpmedel än en mattskiva - funkat vid manuell fokusering.

 

[Bengf]

Minolta Highmatic F tyckte jag var ett steg från några Instamatic kameror jag hade haft tidigare, det var roligt med den kameran, man kände sig lite lite som en fotograf, den hängde med rätt så länge, även när jag fick köpa första systemkameran av brorsan, en Konica Autoreflex T med några objektiv, det var lite häftigt, kameran klonkade rejält vid avtryck, en modernare FS1 blev det senare, den hade motor med 2bps, men filmen var lite dyr så det blev inte så mycket användning av finessen. flera kameror sedan gav nog aldrig någon så där förfärlig deja vu känsla, fast första autofokus kameran Minolta 7000 var spännande. Senaste var nog RX100 2012, kameran blev omtalad och när jag besökte El-Giganten så visade det sig överraskande att dom hade en RX100, dyr blev den 6200 kr med hård liten väska, det var upplyftande.

 

[atotowi]

Contax RTS III, efter att ha genomlidit Minolta Dynax 7i & 8i...

 

[nyanders]

Min första DSLR, en Canon 450D som jag fick i present när jag fyllde 50. Även om jag nu , via Nikon, hamnat i Fujispåret så kan jag ibland gå tillbaka och med saknad titta på de bilder som 450D levererade.