Grupper

Hej alla konstfotointresserade!

Jag står noterad som gruppvärd vid sidan av Maria Mattiasson. Det är bara så att jag hoppade av med detta för minst två år sedan. Jag har nästan inte varit något aktiv på Fotosidan de senaste två åren. Jag har bland aktiverat mig på Flickr och testat några andra internationella fotosajter istället.

Om ni undrar var en av gruppvärdarna hållit hus.

Jag tänkte åtminstone ge FS ett försök ännu en gång. Det måste finnas åtminstone en teoretisk möjlighet att få ut något av FS om man har ett djupare intresse av mer konstinriktad fotografi och också har ambitionen att utvecklas framåt, få ny inspiration och så vidare. När jag tog en paus från sidan var det för att jag i princip inte tyckte att den gav något mer eller bidrog till intressanta diskussioner eller någon konstnärlig utveckling.

Jag tycker mig ana nytt friskt blod i både den här gruppen och Uttryck. Kanske även de som varit med ett tag har ett intresse av att vidareutveckla det hela.

Jag tycker idéen med nya gruppvärdar och eventuellt nytag i gruppen låter värt att prova. Jag har länge saknat ett forum att lägga upp konstfoto och ha samtal om detta.

Jag har även tänkt tanken att gruppen Konstfoto och Uttryck har många gemensamma medlemmar och delvis samma ambitioner. Uttryck har större bredd och konst är bara en del av vad som visas. Men vad är konst? I praktiken är skillnaden mellan grupperna inte så stor. Sammanslagning?

Hörs!

Tack för medlemskapet i denna grupp, har just lagt in min första bild här.
//Erik

Hej på er allihop!
Det har varit låg aktivitetsnivå i vår Konstfotogrupp ett bra tag. Är det dags för en ändring? Kanske en ny gruppvärd? Eller är det dags att lägga ner gruppen?
Tyck till!
mvh
/Maria (nuvarande gruppvärd)

Det här är verkligen dödens grupp. Få bilder läggs ut och knappt några kommentarer. Dags att lägga ner den? Annars måsste de ansvariga, om det ännu finns sådana, på något sätt försöka vitalisera den.

Björn Wångblad[BF]
Hej bildkonstnärer! Jobbar på en stor utställning som startar 15 december. Med anledning därav har jag omarbetat min hemsida med mycket nytt material ( och lite gammalt) Välkomna till www.fotokonst.net Mvh Björn

Tipps på fotografer med personliga landskaps bilder

Jørn Bøhmer Olsen, Pål Hermansen, Leif Rustand och Rolf Sørensen.

Jim Brandenburg, Wynn Bullock, John Claridge, Gregory Colbert, Ernst Haas, Michio Hoshino, Josef Koudelka, Freeman Patterson och Minor White.

Hos mig är känsla ifrån kopplad från logiken. Om detta är frysikaliskt rätt kan jag inte bedömma. Dock vet jag att hos mig personligen stör känslan det logoiska tänkandet. Som ett exempel kan jag näna flykt/attak betende.

När kroppen ställer in sig i flykt mod så stängs onödiga kroppsmoduler av och energin ytnytjas av de moduler som direkt är inblanda i överlevnadet. Detta gäller också det högra logiska tänkandet och jag tror medvetandet är beroende av dessa för att fungera fullt ut. En förståelse är ju en resultat av medetande processen..

Många konstärer använder sig medvetet av sömnbrist och olika droger för att stänga av medvetandet. De uppfattar sig vara mer kreativa om "detet" får mer ytrymme på bekostnad av "överjaget". Det gäller att få loss "självet".

Så för att jag skall komma vidare är det inte mer kontroll och regler som är det viktigaste utan det gäller att koppla till det undermedvetnas drifter, drömmar och fantasier.

Jag tror att även denna ansatts kan vara ett sätt att dra in betraktaren i bilden så att inte betraktandet fastnar i en analytisk övning.

Jag har funderat mycket över vilka konstinriktingar man skall undersöka för att få mera intryck som Primitivism, Expressionism, Surrealism och Impressionism.

Eftersom jag håller på med mycket landskapsfotografi så behövs konflikter ocjh splittringar i bildspråket annars så känns det väldigt otydigt och ointressant att fortsätta. kanske Jungs arketyper skall användas mera i mitt bildspråk. Jag kan ju nämna exemplet som allti tas upp på detta vilket är Matisse's La Danse.

Har ni några tipps om fotografer och övningar i att bygga in motstridigheter mellan logik och känsla? Exempelvis kan konflikter eller splittringar i det invanda och uppenbara väcka mer intresse. Jag tänker på att blanda det abstracka med det konkreta och att använda sig av en minimal surialism och expressionism,. En krypande avant-garde som ligger i bakgrunden och oroar betraktarna i deras sömnaktiga bildkonsumtion.
/Thomas

Vill också tipsa om landskapsbilder från Edward Steichen
ThePondMoonlight1904
landscape ave of trees 1902
Flatiron Building (1904)
Pastoral Moonlight 1907

Känner ni till Alec Soth landskapsbilder med storformat?
Han skall ha fotograferat bland annat landskap men är mycket inspirerad av Diane Arbus.

Jag har enbart studerat hans reportagebilder och porträtt
mvh,
Thiomas

Om du vill se något kreativt annorlunda kan jag rekommendera Ilkka Halsos fantasifulla bilder. Ilkka finns med på sajten:

http://www.helsinkischool.fi/

Där finns flera spännande konstnärer, om än inte alltid med skogen som ämne.

En annan som är värd en titt är Chrystel Lebas som bland annat fotograferat skogen om natten och med en speciell teknik med roterande objektiv.

www.chrystellebas.com

En bok som hjälpte mig att förstå landskapskonst bättre är "Naturens spegel" utgiven av Nationalmuseum i samband med utställningen med samma namn. Den handlar om nordiskt landskapsmåleri sent 1800-tal, men innehåller en även bredare diskussion om konstens relation till landskap och natur, och hur den förändrats över tid.

/Lars

Jag behöver hjälp med namn på konstnärer som fotograferar/målar skogsbilder. De kan vara redan döda, döende eller fullt fungerande.
Dessa skall ha ett eget uttrytck och tillföra något extra.
Har ni några tipps?
Thomas

Det ska bli en spännande utmaning att vara värd vid sidan av Maria i den här högklassiga gruppen!

Jag är självlärd inom fotografi och har det som en hobby. Har ett brett konst- och kulturintresse. Engagerar mig gärna i både ord och bild.

Om jag ska slå ett slag för något speciellt så är det konsthistoria, en outtömlig källa inspiration.

/Lars

Hej!

Har glädjen att berätta att Konstfotogruppen kommer få förstärkning genom att Lars Nordström kliver på som värd! Hans engagemang och intresse för konstfoto och Konstfotogruppen är stort och till glädje för oss alla kan vi nu räkna honom bland gruppens värdar! Välkommen Lars!
/Maria

Svar på inlägg av Lars Nordström

Tack Lars för dina intressanta kommentarer.

Jag kanske var otydlig men jag förkastar inte tekniken helt utan tonar ned den del som är hårdvaruberoende. Främst gör jag det då utrustningen är för dyr för att slentrianmässigt skaffa nytt för att prova på eller för att jag har trott att bilderna blir bättre med nyare linser eller kameror.

Oavsiktlig oskärpa är väl det som stör mig mest och som jag oftast råkar ut för och som du har påpekat ett antal gånger i de bilder som jag har laddat upp.
Jag kommer att fortsätta att arbeta med detta, dels att lära mig skärpa rätt i PS dels har jag en uppgraderingsplan för att byta ut D300 mot D800E.

Det känns som jag nu kan tekniken och kan använda den utan att det går ut över bilden,. Därför tar jag nästa steg som jag antar är en naturlig del för oss här på konstfoto och det är att gå djupare i mig själv.


Dessa kriser uppstår lite väl ofta och jag tar då några steg tillbaka för att distansera mig från de känslor som uppstår och har svårt att komma vidare. Jag tror att tanke och utförande måste hänga ihop.

Vissa rekommenderar utförande först och tanke efteråt vid sortering av bilder men då faller iden med att arbeta i projekt och med temor men om man tänker för mycket innan utförandet kan det bidra till att man låser sig.
Jag har just nu ingen lösning på detta och jag har knappt fotograferat under året. och jag är öppen för andras synpunkter på detta.

Kritik är ett problem, Oavsett hur kaxig man är så tror jag att är negativ kritik förödande. Jag har lalla fall lagt ner ett projekt av denna orsak, "närbilder på Beckholmen".

Jag såg ett program om hur man valde ut konst för att ställa ut i en konstskola i Skottland. Domarna följde hårda mallar då det gäller landskap som att individuella grässtrån skulle synas och att skuggan skall finnas på träd och hus. Det lämnade inte mycket utrymme för konstärlig frihet. De gick dock mycket på originalitet i tekniken .

Vad jag nu undrar över nu är hur mycket måste man anpassa sig till de trender som finns om man skall ställa ut och hur mycket skall man arbeta inåt med sig själv? Det kanske inte är ett motsatts förhållande. Jag ser inte konsten som en lek, tyvärr, utan det är ett behov att uttrycka mig som jag känner ett tvång att uppfylla. Detta kanske bidrar till att jag under vissa perioder undviker att utsätta mig för detta.

Det är kloka ord som Julia Cameron (ur "Konsten att vara kreativ") kommer med och jag får fundera över detta.
/Thomas

FUNDERINGAR OM BILD

Jag under det sista året förkastat allt som har känns självklart och börjat om från ett vitt ark, ”tabula rasa”, och tänkt igenom vad jag vill med mitt fotograferande och vad jag skall fortsätta att arbeta med.

Jag kom fram till några generella slutsatser, vilka jag härmed delar med mig och de är

1) Det är endast jag själv som kan bedöma vad som är rätt eller fel med det jag gör. Stödjer man sig på vad andra tycker så blir man enbart osäker, ty dessa kan gå i olika riktningar och vara rent destruktiva, och det hindrar en att gå djupare i sig själv och då skapar man enligt min mening mindre intressanta bilder.

2) Fortsätta att arbeta med att studera bildkonst och andra fotografers bilder, speciellt om de kommenterar dem själva. Det är även viktigt att läsa på om konstkritik och det språk som används för bedömningen. Även att lära sig reglerna för borrsorteringen av bilder till museer och gallerier. Vad har de gemensamt, bedömer de bildens uttryck, känsla att bli berörd, nydanande utförande och fräshet eller enbart på konstnärens utbildning och/eller skola.

3) Man skaffar eller behåller den utrustning som enbart behövs för att kunna genomföra sina visioner. Man måste absolut behöva den nya utrustningen om den skall köpas in och inte bara tycka att det kan vara bra att ha eller kul prova på.

4) Teknik är ointressant i sig själv utan används för att uppnå det uttryck som jag arbetar mot. Visst vill man fotografera djur på natten så måste man bygga upp rätt utrustning men då gör man det för att kunna nå sitt mål. Att dubbel exponera, kamera rörelser under exponeringen och olika typer av filter eller avancerat arbete i Photoshop är ju hjälpmedel för att nå sitt mål ”bilden” och framförallt vad konstnären vill förmedla med denna.

4) Envishet och arbeta i projekt. När man vänder sig inåt och enbart lyssnar på sig själv så gäller det att arbeta i projektform mot ett speciellt mål, utställning eller bok, så att en viss styrfart och riktning bibehålls. Det är lätt att diffundera ut i olika riktningar annars. Detta bör vara ett konkret mål och delas upp i delmål med en personlig belöning för varje uppfyllt delmål. Personligen tycker jag att portfolie metoden kan vara användbar, dvs man bygger upp en portfolio på 20-30 bilder i samma tema och enbart ersätta dessa med nytagna bilder om den nya bilden lyckas bättre med att visualisera eller känslomässigt uttrycka temat. Det är viktigt att vara hår mot sig själv och en viss hjälp kan vara att få andra bildkunniga personers åsikter på om man lyckas förmedla sin vision och om utförandet fungerar. Observera att detta är inte hjälper den inriktning som du arbetar med utan det är en teknisk,en bildmässig, känslomässig kommunikativ återkoppling. De flesta behöver en återkoppling för att bli mer tydlig och bättre bildskapare.

5) Bilderna och du själv måste synas så det är viktigt att gå på utställningar,, hålla liv i bloggar, och gå på andra typer av sammankomster. Annars fastnar man i utvecklingen och i gamla tankebanor.

Givetvis tror jag att om man tar sina egna bilder så kan man hitta en grupp som tycker att dessa bilder är intressanta. Om denna grupp inte finns i Sverige så är ju det rätt ointressant.

/Thomas

Välkommen på vernissage torsdagen den 7 juni kl. 17-20 på Våga Se.

Våga se delar årligen ut ett stipendium till en ung lovande konstnär. 2011 mottog jag detta stipendium med glädje. I juni kan ni se mina dubbelexponerade fotografier i deras lokaler på Sturegatan 32. Utställningen pågår till 27 juni.

Dualism
Serien handlar om lager. Om stadens lager, om motsatsen till naturen och dess symbios med densamma. Den handlar om liv och det konstgjorda; det ändliga kontra det eviga.

Redwood
Det senare gäller även för Redwoodserien. Dessa träd uttrycker inre styrka, att kunna övervinna svårigheter. Avlövade träds förmåga till återfödelse. Döda träds förmåga att glöda.

Plats:
Våga Se Stockholm
Sturegatan 32
www.vagase.com

Öppettider:
Måndag till torsdag kl. 12-17
Fredag till lördag kl. 12-16

Jag tycker det är lite svårare att ge kritik på konstfoto för det känns som ett konstfoto borde ha en mer genomtänkt kritik och inte bara: Fin bild. Och ibland har jag inte så mycket mer att skriva än just det. Men det kanske är bättre än inget alls?

Även bilderna i konstfoto kan vara så olika i uttryck och genrer att de kanske inte passar min smak riktigt och då kan jag ibland känna att det är svårt att bedöma dem. Inte för att jag tycker att allt borde vara enligt min smak, det är alltid bra med variation! Jag kan uppskatta bilder som jag normalt sätt kanske "inte gillar".

Själv jobbar jag länge med mina projekt, kan vara flera år. I början känns det för tidigt att lägga ut dem och sen plötsligt så känns det för sent. Men jag tycker inte heller mina bilder passar in här riktigt. Känns mest som fotosidan riktar in sig på naturfoto och dokumentära bilder.

Maria, jag menade inte direkt att du som poolvärd ska ta på dig hela ansvaret för gruppens aktivitet och utveckling. Jag saknar däremot en närvaro från värden, om det sen består i inlägg på klotterplanket eller i att lägga upp bilder eller i att kommentera kanske inte är det viktigaste.

Vi är väl max en handfull personer som har något engagemang, men jag upplever att det sinar för de flesta. Jag tar på mig ett personligt ansvar i det att jag inte gjort så mycket bilder det senaste året. Jag kommer bli mer aktiv närmaste tiden, kanske även skriver jag något inlägg om konst och foto.

Hoppas på mer liv i gruppen!
/Lars

Kan det vara så att många konstfotografer tycker att den här sidan och den här gruppen inte är tillräckligt "kreddig"? Att den kan vara bra att ha som ett skyltfönster men inte värdig att använda som forum för diskussioner och annat.

Jag har svårt att tro att det inte skulle finnas ett behov av en mötesplats för konstfotografer, det låter alltför isolationistiskt. Kanske tycker man inte heller att det behövs fördjupade samtal eller ömsesidig utväxling av kritik. Bilderna kanske skall vara sig själv nog. I så fall en skrämmande antiintellektualism.

Många duktiga fotografer har flytt både denna grupp och hela sidan för att gå vidare till andra plattformar, som internationella Deviantart. Nog tycker jag det borde finnas ett behov att detta även på svensk mark. Att kunna samverka med konstnärer i hemlandet och på det egna språket.
/Lars