En av fotosidans lataste bloggare...

...måste vara jag. Det erkänns men nu var det dags igen för ett inlägg. Ni som läst här tidigare vet att mitt intresse ligger på krypnivå och oftast betyder det att senhösten och vintern är en dyster tid. Insekter och andra småkryp har gått och lagt sig och ibland ligger snön djup över mina jaktmarker. Men en del motiv kan letas upp och sållas fram, till exempel de som lever i markförna. Hur gör man enklast för att hitta dem och vad kan man stöta på för intressant?

Jag brukar göra på enklast möjliga sätt dvs gå ut i skogen och plocka en bärkasse full med det som ligger på marken, blad, löv, barr, mossa med mera. Tömma ut bôset på diskbänken och leta igenom det. Det finns anordningar som insektssamlare använder som nästan sorterar fram småkrypen automatiskt men jag tycker det är mer sport att sortera manuellt och spännande är det.

Resultatet rån högen ovan blev ganska magert, ett kvalster och en hoppstjärt.

Vilka småkryp kan man hitta under vintermånader bland markförnan?

Ett litet urval av det jag hittat:

Juvenila lockespindlar.

Hoppstjärtar i massor, ungefär 20 olika arter

Klokrypare

Små blixtsnabba steklar som bara går att fotografera när de tar paus och putsar sig...

Millimeterstora spindlar finns det gott om

Penselfotingar och andra mångfotingar

Små vivlar dyker upp ibland

Jag fick en övervintrande getingdrottning en gång

De flesta krypen är mycket små, från en mm till en centimeter så att hantera dem under fotograferandet kan vara lite krävande och en fin akvarellpensel är till stor hjälp för att plocka upp och placera krypen där de gör sig bäst. Jag brukar försöka placera dem på material som kommit med hem i bärpåsen och eftersom mitt mål är att få en så bra bild som möjligt på själva krypet så placerar jag dem i en glasslåda (som jag tidigare berättat om) och använder en utskriven bakgrund i olika färg. Alltid blixt. Objektivet är nästan uteslutande Canons MP-E65 som går upp till 5X förstoring.

Om man bara har tillgång till objektiv som går ner till skala 1-1 så är en bra lösning att skaffa sig en försättslins av märket Raynox, t. ex. M250 för att få lite större förstoring.

Eller varför inte backa lite, krypet behöver inte fylla ut hela sensorn. Lite miljö kan vara snyggt och visar hur små motiven verkligen är.

Om ni skulle pröva på metoden och kanske inte sett småkryp tidigare så betänk att vissa är riktigt små och det kan vara svårt att avgöra vad det är man ser bland bôset. En lupp eller förstoringsglas kan vara till hjälp.

Ett exempel på storlek...

Skärpedjupet är naturligtvis minimalt och vid förstoringar större än 1-1 kan man heller inte blända ner mycket innan difraktionen fördärvar skärpan. Jag har testat mig fram för att komma till en acceptabel skärpa dvs bilden blir skarp nog men inte knivskarp. Alltså en kompromiss mellan skärpedjup och skärpa. Kommit fram till ungefär dessa värden på MP-E65. Bländare 16 är användbart vid 2X, 11-13 vid 3X, 8-10 vid 4X och 7,1 vid 5X. Vill man ha knivskärpa så får man blända upp 2 steg. Ungefärliga värden.

Så var då allt nedplockat!

Hur trevligt det än är att göra utställningar så kommer den dagen när allt skall ner och nu när det är gjort så är det nog på sin plats att göra en sammafattning av månaden. Trevligt var det och man hann t. o. m. hålla ett par anföranden. Min vän Freddy Persson, som är en kunnig entomolog, svarade en dag på frågor som rörde själva motivens liv och leverne och jag försökte veckan efter demonstrera själva fototekniken bakom bilderna.

Det har varit många besökare på Botaniska denna månad och kanske har småkrypen dragit fördel av detta. Ju fler som upptäcker hur fantastiska de ser ut desto fler kommer nog tänka sig för innan något smått slås ihjäl...

Det var lite spännande att se om några skulle dyka upp till informationen om fototekniken bakom bilderna.

Jag hade laddat upp redan klockan 11:00 trots att vi skulle börja först 13:00

Bland de vanliga besökarna fanns det även några som ville ha lite info långt innan vi officiellt hade börjat så det var bra att grejerna var framme tidigt.

Så det var bara att snacka på...

Bland besökarna sågs ibland lite kameror så jag funderade på vilka som skulle vara med när det slutligen blev dags för den "riktiga" demonstrationen.

Det visade sig var en hel del som tänkte vara åhörare, både stora och små, även långväga gäster ända från Varberg!

Man kunde naturligtvis prova och kolla grejerna. Här testas det Raynoxlinser.

Ville också visa exempel på stackning i Zerene Stacker, gick väl så där trots förberedelser...

Liten bärbar dator med högblank skärm i ett solbelyst växthus är inte optimalt precis!

Men knôdde man ihop sig så gick det någorlunda...

Utställningen blev en publik framgång, kanske tack vare att växthusen har många besökare fram på vårkanten. De dagar jag var på plats tyckte jag att nästan alla som passerade utställningen stannade till och tittade runt. Det var mycket frågor om både krypen och fototekniken och det var verkligen kul att träffa så många intresserade.

Totalt hade växthusen 11 100 betalande besökare den tid utställningen hängde och det får man vara nöjd med!

Så vad skall man fotografera i fortsättningen nu när detta är avklarat? Fortsätter nog med krypen, det finns oändligt många vackra och häftiga arter kvar. Som denna representant för jordlöparna.

Grön sandjägare (Cicindela campestris), en jordlöpare som lever där det finns, ja just det, sand!

Första helgen avklarad

Fredag var första  officiella dagen på öppen utställning, vardag och mest sådana som jag, dvs pensionärer, bland besökarna. Lagom mjukstart, märkte direkt att bilderna intresserade folk och att det blev lite frågor att svara på. Det blev 6 sådana här "avdelningar" med bilder, infoskyltar skrivna av min vän Leif Johansson och de preparerade krypen under kupolen.

Att ha med preparaten från Naturhistoriska Museet var bra för det gav dels något mer att kolla in och speciellt barn tyckte det var spännande. Bärfisarrna var speciellt kul för de yngre besökarna, allt med fis i namnet är kul...

Sen kom lördagen, då kom det verkligen mycket besökare.

Stundtals fick man änna knô sig in.

Jag hade lagt ut en mapp med lite bilder där det var lätt för barn och andra att peka och fråga.

Vid mappen hade jag bra möjlighet att berätta och demonstrera lite utförligare...här demar jag nog någon slags flygteknik?

Brorsan var med mig på lördagen och det är han som plåtat vimmelbilderna. Söndagen hade jag ingen möjlighet att vara på plats men troligtvis var det samma publiktryck då.

I fortsättningen är jag där mer sporadiskt men ställer gärna upp om någon vill ha en visning.

Till sist en rättelse, föredraget den 11 april är flyttat till dagen efter söndagen den 12 april.

Orkar min Epson R3000

Ja det är frågan, orkar min R3000 en utställning till? Det står mycket om hur skrivaren bryter ihop efter ganska kort tid i diskussioner här på fotosidan. Eftersom jag skriver ut sällan men när jag gör det så blir det ett femtiotal stora utskrifter åt gången så blir man lite fundersam när den nu skulle skriva ut mina insektsbilder till en utställning.

Men det var väl bara att ta tjuren vid hornen och börja skriva ut de bilder jag valt att ställa ut på Göteborgs Botaniska Trädgård! Förra året då jag hängde orkidébilder valde jag Epson Hot Press Bright som papper och var väldigt nöjd med de utskrifterna. Mina bilder på småkryp anser jag inte vara "tavlor" utan mer informationsbilder och valde därför ett enklare papper, Epson Premium Semigloss, ett papper som är både bra och prisvärt.

Orkidéutställningen hade  stuket av "hängapåväggenbilder" och var snyggt monterat med passepartout och allt. Visades i samband med Botaniskas årliga orkidéfrossa och hade därför besökare med intresse för ämnet. Då hade även lokalen snygga vita väggar som passade bra att hänga bilder på.

Nu är det ombyggt i den lokalen så det fick bli lite annat stil på hängningen och dessutom blir kryputställningen utan draghjälp av annat än den normala publiken men förhoppningsvis klarar  den att väcka eget intresse.

Bild från förra årets utställning.

I år blir det istället maxutnyttjande av skrivaren möjlighet att skriva ut A3+. De ramar som finns kvar sedan tidigare återanvänds naturligtvis. Så jag struntar i passepartouten och låter A3+ fylla ut de gamla ramarna så mycket det går.

Nu har skrivaren tuggat på och det har gått strålande, fina utskrifter och inga driftsproblem. Den har spottat ut 23 stycken  A3+ och 15 stycken vanliga A3 utan att krångla. Så nu är det mesta klart, hängningen kvar och den görs kommande vecka.

Titta gärna in och vill ni veta mer om småkryp så håller Freddy Persson från Västsvenska Entomologklubben (VEK) ett litet föredrag lördagen den 11 april klockan 13-14.

Vill ni veta mer om tekniken bakom bilderna så går jag igenom den lördagen den 18 april klockan 13-14.

Det hela sker i Botaniska Trädgårdens växthus i Göteborg.

Väl mött.

Grejerna

Jag deltar aktivt i olika facebook-grupper som avhandlar makrofoto. Får ibland frågor om vilken teknik jag använder och tar därför chansen att berätta här i bloggen om och beskriva hur jag fotograferar mina "krypbilder". Så här kommer lite information om hur just jag gör, det finns fler sätt naturligtvis men så här har jag fått bra resultat.

Om vi börjar med utrustningen man behöver så är det inte mycket, en kamera som i sig själv eller med lämpliga tillbehör kan komma riktigt när motivet. Det som avgör vilka grejer som behövs är hur litet krypet är och hur detaljerat man vill avbilda det. Vi tar ett par exempel:

Motivet är någon centimeter stort och man vill dessutom ha med lite av omgivningen. Den typen av bild kan tas med vilken kamera som helst som har "makroläge" alltså även en kompaktkamera. Ofta finns det pixlar så det räcker till att beskära bilden dessutom.

Bilden tagen med Sony RX 100 och beskuren.

Nästa steg är att man vill avbilda motiv som är ett par centimeter stort och på så sätt att det fyller ut mer av bildytan. Nu behöver man en kamera som kan komma nära motivet och kanske avbilda i skala 1-1 dvs motivet blir lika stort på sensorn som i verkligheten. Det som kan behövas är ett makroobjektiv eller något annat som gör att kameran kan komma närmare än vanligt, t. ex. mellanringar eller försättslinser Mellanringar sätts mellan kamera och objektiv och kan alltså bara användas på kameror med utbytbara objektiv (systemkameror). Försättslinser placeras längst fram på objektivet och kan därför även användas på vissa kompaktkameror.

Detta är en lövträdlöpare som blir ganska stor (2 centimeter) så den här får inte ens plats på sensorn (APS-C) i skala 1-1.

Men vill man avbilda mer detaljer så kan man behöva komma ner till 1-1.

En lövträdlöpare som idkar fotvård.

De flesta insekter och andra kryp är ju ofta mindre och då behövs mer utrustning.

Detta är en grön blombagge och den blir inte större än en centimeter.

Nu behövs något som gör att man kommer riktigt nära och då kan man använda det som tidigare nämnts,  mellanringar eller försättslinser. För den som använder Canon så har de ett specialobjektiv som avbildar mellan 1-1 och 5-1 dvs 5 gångers förstoring på sensorn. Men det kan bara användas i det omfånget så det går alltså inte att fotografera "vanliga" bilder med det.

Så kan man gå ytterligare ett steg, man vill kanske visa hur blombaggen ovan verkligen ser ut i facet!. Nu blir man tvungen att använda sig av så kallad stackingteknik dvs man tar många bilder på motivet med en liten skärpeförflyttning mellan varje bild. Efter att man gjort alla exponeringar, som kan vara hundratals, så finns det program som lägger samman bilderna och gör en enda skarp bild av motivet.

Blombaggeporträttet är sammansatt av 143 delbilder.

Viktigt i all fotografering är sättet att belysa motivet. Man kan fotografera i naturligt ljus och man kan använda blixt eller annan artificiell belysning som t. ex lampor med lysdioder. Jag använder nästan uteslutande blixt när det kommer till fotograferande av levande motiv. När det gäller extrema närbilder med stackingteknik använder jag både blixt och lysdiodlampor. Fördelen med blixt är att exponeringstiden blir kort och att vibrations- och skakningsoskärpa elimineras. Fördelen med lampor är att det är lättare att se hur ljuset faller på motivet.

Min personliga smak när det gäller ljussättning är att ljuset måste vara mjukt, dvs diffuserat. Direkt solljus eller blixt/lampljus blir nästan alltid får hårt speciellt om motivet är blankt som t. ex. en skalbagge med blanka täckvingar. Tycker också att insektsögon blir sämre med hårt ljus.

Låt oss börja med en lämplig utrustning för aktiv jakt på motiv:

Kamera med extern blixt monterad på en rörlig arm.

På blixten sitter en modifierad glasslåda (klädd med aluminiumfolie på insidan) för att fungera som softbox, dvs göra ljuset mjukare genom att dels sprida ljuset och samtidigt blir det en större ljuskälla som är nära motivet vilket också ger mjukare ljus. Den stora vita ytan kan också reflekteras i t. ex. vingar och ryggsköld beroende på vilket kryp man fotograferar.

Man kan också "studiofotografera" ute i naturen. Då plockar man in motivet och kanske växten det satt på och placerar i en studio bestående av en glasslåda. Man kan då välja att fotografera i naturligt ljus eller använda blixt. Jag använder i stort sett uteslutande blixt.

Vad behöver man då för grejer med sig ut i skogen? Förutom kamera med grejer på bilden ovan så behövs det Gladpack, häftmassa och fotografens viktigaste tillbehör, silvertape. Dessutom själva studion, glasslådan.

Tillbehören.

Det färdiga mästerverket! Vinner nog inget designpris men fungerar utomordentlig och är lätt att packa ner och upp.

Den här uppställningen kan placeras var som helst, på marken, på någon stubbe eller på ett stativ för bekväm arbetshöjd. Sätts fast med häftmassa eller silvertape.

En del här är förbrukningsvara och måste bytas då och då. Kameran används handhållen och objektivet placeras under gladpacken och på det sättet minskas antalet gånger när krypet rymmer.

I glass lådan placerar jag ett vitt papper som täcker botten och baksidan. Det bildar en "oändlig" bakgrund utan skarv mellan botten och baksida. Brukar använda ett halvmatt skivarpapper som jag klipper till i passande storlek.

Hur blir då bilderna?

De får ett mjukt men ändå detaljerat ljus. Här en rödsköldad asbagge i hundkex.

Den här uppställningen ger också möjlighet att fotografera artporträtt mot helt vit bakgrund. Det ger rena detaljrika bilder som på ett bra sätt visar motivets utseende.

Detta är en 22-prickig nyckelpiga. Det finns inget störande i bilden utan man ser exakt hur pigan ser ut.

Nya tips och beskrivning av fler grejer kommer...