Det är som om jag inte tillhör mig.

Det finns en tyngd som överväldigar mig.
En känsla av att hamna under.
Som att hamna under en rasad byggnad.

Finns inga varningstecken, inget som kan förbereda mig inför.

Det är aldrig samma sätt att ta sig ur,
det är aldrig lika med någonting.
Och varenda gång känns det som jag inte hittar tillbaka igen.

Det är som att känna sig ensam- bland vänner och familj.
Det är som om jag inte tillhör mig.

Jag vet hur jag ska hjälpa dig, jag har dina svar,
jag kan vägleda och styrka dig.

Men jag kan inte hjälpa mig själv.

Jag vet vad som kommer hända dig i förväg,
jag vet vilka hinder du måste ta dig genom
för att nå målet.

Men det är så frustrerande när jag inte hittar min väg.

//J

[email protected] 2011-11-25 17:41

God Fredag Johanna . Du skriver att du inte hittar din väg . Jag tror att det finns 100- tals som har haft samma -TANKAR- som dej . Du känner dej ensam bland dina vänner . En Fråga? Vet dina vänner om hur du mår . Jag tror att du känner att du inte är -TILLRÄCKLIG . Du behöver -NÅGON- att prata ut med . Någon som du litar på och som du kann Luta dej emot . Att öppna sina innersta -TANKAR- är nog det bästa för alla som -KÄNNER- som du .Hoppas du -LÖSER- dina problem Johanna för jag tror att du har så mycket -LIVSKVALITET- inom dej - att det räcker både till andra och till dej själv . Ha en ricktigt skön Helg och Lycka till önskar Krillan 54 .

Svar från Ellionora 2011-12-01 10:08

Hej Krillan.
Kloka ord från en väldigt vis människa, Tack. =)
Känns bättre nu.

Heléne Alklid 2011-11-25 19:25

Du kommer att hitta din väg.......dippar har vi alla.....lite till och från....... men visst är det är jobbigt när man känner så....
Massor med styrkande kramar till Dig!
Mvh Heléne

Svar från Ellionora 2011-12-01 10:08

Tack för dina värmande ord Helene. Tar till mig dom.