GLAD MIDSOMMAR TILL ER ALLA.

Vart kan jag finna julkänslan?
Den där härliga glädjen som skiner omkring barnen,
när deras ögon glittrar likt stjärnorna en frusen vinternatt.

Jag saknar längtan efter all mat som ska finnas i kylskåpen,
alla dessa underbara dofter som blandas,
stearinljusen, nyskalade apelsinerna, den färdiga julskinkan som precis tagits ut ur ugnen,
pepparkakorna och det kryddiga julkaffet.
Marsipangrisarna som barnen fått doppa i choklad,
lussekatterna som ser mest ut som gula klumpar med konstiga hattar,
köttbullarna, prinskorven, potatisen, sillen, rökta laxen.
Janssons frestelse som aldrig någon äter men som alltid ska finnas med,
alla brödsorter som lagts upp fint i en korg, gräddosten som alltid tagit slut
innan vi ens börjat äta.

Jag söker efter den där extra orken att dekorera bordet med namnskyltar,
enskilda kvistar av gran som alla småtomtar och plastsvampar ska placeras intill.
När jag dukar med fin glasen och tallrikarna som inte får diskas i diskmaskinen,
när linneduken är struken och besticken ligger fint på servetterna som har jul motiv.

Jag tittar mig omkring i vårt hem just nu, 19 december 2013 och suckar av trötthet.
Det finns ingenting som påminner om julen här just nu
annat än julstjärnorna i fönstren.
Kylskåpen ekar tomma, skafferierna likaså.
I badrummen är det berg likt monteverest med smutstvätt.
I hallen står fortfarande kartongerna med alla julsaker och väntar.

Det började med illamående.
Sen började kräkningarna.
Ljuvliga magsjuka.
Jag och sambon gick förbi varandra med hinkar, papper, vattenglas,
skurmedel, klorin och handsprit.
Dag som natt.
5e dagen utbyttes inte så många ord.
Vi hade de sjukaste barnen i ett rum.
Vart efter de började bli bättre fick de friskaste vistats i ett annat rum.
7e dagen upptäcker vi att de minsta barnen hade ögoninfektion.
8e dagen hade 5 barn infektionen i ögonen.
Nya inköpslistor på apoteket.
Efter 10 dagar sammanlagt började aptiten återkomma,
de flesta hade blivit av med ögoninfektionerna.
Då upptäcker vi att barnen har fått springmask.

Någon dag senare får en av tvillingarna feber.
Inget anmärkningsbart.
Men sen börjar hon få utslag i ansiktet.
Kunde ju inte vara 3 dagars febern igen?
Till läkaren och kollade, de trodde det var viruset från ögoninfektionen.
Nästa natt kommer äldsta tjejen gråtandes och klagar på halsont.
Vi tog henne till läkaren och de sa att det troligtvis var virus.
Men igår började vi titta på de andra barnen efter fler prickar
och upptäcker att 3 av barnen har både utslag och smultrontunga.

Scharlakansfeber.

Tydligen kan man inte få det igen,
men då brukar det visa sig att man istället får halsfluss.

God jul och gott nytt år.

Jag bojkottar det och tänker fira midsommar istället.
Nej jag är ingen negativ människa, jag är en glad prick-
I Hawaiiskjorta, julgranskulor i öronen, glitter halsband
och en ej ihopsatt plastgran.
Finns salta kex och till dricka - vatten i kranen,
och eftersom jag firar ska jag unna mig en hel the påse och varmvatten.

//Johanna

Ett underbart möte.

Det finns ju alltid motiv som man drömmer om att få fota.
Och just Korsnäbbar är en fågel art som jag alltid önskat få se i verkligheten. 

Korsnäbbarna delas ofta upp i fem arter.

·         Större korsnäbb 

·         Skotsk korsnäbb (ibland kategoriserad som en underart till större korsnäbb)

·         Mindre korsnäbb 

·         Bändelkorsnäbb 

·         Loxia megaplaga (ibland kategoriserad som en underart till bändelkorsnäbb)

Hela släktets art och underartsstatus är under mycket diskussion.
Vissa menar att släktet bara består av tre arter, nämligen större- mindre- och bändelkorsnäbb. Att skilja på arterna är komplicerat, och skillnaderna är främst näbbstorlek, huvudform och läte, förutom bändelkorsnäbben och Loxia megaplaga som har kraftiga vita vingband.

Bändelkorsnäbben är mindre och slankare än större- och mindre korsnäbb och har dubbla vita vingband. Den adulta hanen är röd eller rosa och honan grön eller gul. Hanen har klarare röd färg än andra korsnäbbarters hanar.

Det mest arttypiska lätet är ett nasalt, sprucket pipande, som brukar beskrivas som lätet av en dämpad plasttrumpet.

Bändelkorsnäbben häckar i tajgans barrskogsbälte, från Finland över norra Asien till Alaska och Kanada. Den häckar sällsynt i Norge och ännu mer oregelbundet i Sverige. Den är normalt stannfågel men uppträder vintertid regelbundet, i mindre omfattning, i Norge, norra Sverige, Kina och Japan.
Det förekommer också år med invasionsartade flyttningar söderut som uppträder om tillgången på föda minskar.
Bändelkorsnäbben anses ovanligast men i år har den uppträtt invasions artat.

Det unika är att bändelkorsnäbben aldrig tidigare setts i Kalmar
och jag fick äran att få fotografera den.
Det härliga med denna upplevelse var att den inte är folkskygg,
så det gick att sitta någon meter ifrån utan att de brydde sig.
Tydligen så är det för att den inte lever intill människor och den ”vet inte bättre”. Men efter att ha följt den några dagar så visade den sig vara rädd för två saker; katter och skator.

//Johanna