Dahlia-festival med Carl Zeiss Jena Pancolar 50 mm f1.8 och Voigtländer Nokton 40 mm f1.2
Hösten i Malmö förgylls varje år av en färgsprakande Dahlia-festival i Slottsträdgården. Den är ett tacksamt utflyktsmål för fotografer som vill arbeta med färger och former. För oss som gärna använder gamla vintage-objektiv blir det intressant att undersöka vad de kan prestera med den här typen av motiv. Jag har besökt trädgården några gånger de senaste dagarna med olika objektiv. Tidigare idag redovisade Wolfgang fina bilder av dahlior som han tagit med det klassiska Carl Zeiss Jena Flektogon 35 mm f2.4.
Här visar jag festivalbilder tagna med en "släkting" till Flektogonen i form av Carl Zeiss Jena Pancolar 50 mm f1.8 och med mitt nyförvärv, Voigtländer Nokton 40 mm f1.2. Det senare är ett modernt, manuellt fokuserat objektiv, med påtaglig "vintage-känsla". Bilderna är tagna på största bländaröppning och (ungefär) vid respektive närgräns.
Det här är förstås inte något formellt objektivtest utan en redovisning av mina resultat från två festivalbesök. För att underlätta jämförelser har jag placerat bilder med likartade motiv i samma ordning (gäller bilderna 1, 3, 4 och 6).
Här kommer sex bilder tagna med Pancolaren:
Det här är nog inte någon dahlia. Men den är vacker... 
Här kommer de sex Voigtländerbilderna:













Släktskapet mellan Flektogon och Pancolar är nu närmast att dom har samma honstruktör: Professor Harry Zöllner.
Haken i detta sammanhang är att det inte är den gamla Flektogonen som Wolfgang stilar med - utan den andra räkningen med en helt ny optisk formula. Detta objektiv var tämligen nyräknat när Wolfgangs exemplar lämnade Zeiss i Jena.
Harry Zöllber skördade stora lagrar med sin Pancolar 1,8/50 Objektivet är med sina sex linser och den bakre aromaten upplöst, mycket välkorrigerat mot samtlig aberrationer.
Tack för din intressanta kommentar! Jag ser på Internet att både Flektogonen och Pancolaren har långa utvecklingshistorier. Mitt Flektogon verkar vara samtida med Wolfgangs, medan Pancolaren är en tidig version med 8 bländarblad och gulnade linser på grund av radioaktivitet.
En typ av släktskap som jag tycker mig se göller deras rendering i form av kontrast, färger och skärpa, samt mikrokontrast. Det är fascinerade att så gamla objektiv fortfarande är fullt gångbara vad gäller bildkvalitet.
Hälsningar Sven
Det går att få bort det gula med UV-ljus.
Om man gör detta utan att demontera objektivet, måste man se till att objektivet inte blir för varmt. Då börjar fettet vandra omkring - och man är ur askan i elden.
En kall och klar aprildag brukar funka - men regelbunden passning rekommenderas.
Bäst är naturligtvis att demontera, så att man kan bestråla den aktuella linsen.
Tack för tipset! UV-ljus är bra för att bleka linserna men vanskligt på grund av värmen, som du säger. Jag har istället provat med IKEA-lampan Nävlinge som har en LED-ljuskälla. Den alstrar inte någon värme, men det krävdes nog 2 månaders konstant belysning för att bleka bort den mesta gulheten.
Oj - det blir ett långtidsprojekt!
Jag fixade till ett 1,4/50 från Zeiss Jena där jag plockade ut den aktuella linsen i Toriumglas. Behandlingen tog 6 timmar i stark vårsol.
Väl klart, har det hållit sig med hjälp av det svaga ljus som når in i mitt vitrinskåp - i och med att det är kontinuerligt.
Hej Wolfgang,
Ja, våra tre objektiv verkar prestera i samma liga, vilket gör att det är svårt att välja en favorit. Men det är ett trevligt lyxproblem...
Hälsningar Sven
Tack, Morgan för din kommentar. Roligt att du uppskattar bilderna. Dahlior är sällsynt vackra blommor och finns i flera hundra versioner, många av dem här i Malmö.
Hälsningar Sven
kan bara konstatera att puffbilden är oerhört vacker.
HaD/Gunte..
Tack för din positiva kommentar! Den bilden är även min favorit. Dahlior är blommor som är väl värda att lära känna...
Hälsningar Sven