Dalby kyrka - den äldsta stenkyrkan i Norden

En av de märkligaste kyrkorna i Skandinavien ligger i Dalby, 10 km sydost om Lund. Kyrkan, som också kallas Heligkorskyrkan efter en relik från Jesu kors, byggdes runt 1060, vilket gör att den betraktas som den äldsta bevarade stenkyrkan, och kanske den äldsta bevarade byggnaden, i Norden. Vad som också är märkligt är att den under några korta år på 1060-talet utgjorde biskopssäte parallellt med Lund, så att man hade två biskopar praktiskt taget inom synhåll från varandra. Kyrkan är byggd över en källa som tros ha fungerat som en förkristen, "hednisk", kultplats. Efter tiden som domkyrka blev den klosterkyrka åt ett rikt augustinerkloster, varpå den efter reformationen övergick till att bli fattig församlingskyrka för Dalbyborna. Det innebär att platsen för kyrkan har använts kontinuerligt för religiösa ändamål under en mycket lång tidsperiod.

Kyrkan konstruerades som en treskeppig basilika och byggdes ut successivt under de följande århundradena. Under 1600- och 1700-talen rasade respektive revs delar av kyrkan så att den nuvarande byggnaden endast är hälften så stor som den ursprungliga. Utifrån sett kan kyrkan idag ge ett lite stympat intryck med sitt massiva torn som verkar oproportionerligt stort i relation till det avkortade långhuset. Trots det är den imponerande, både när man står nära och när man ser på avstånd från den omgivande slätten hur den reser sig över Dalby.

Interiören domineras av ett stort, ljust rum som utgörs av vad som finns kvar av det ursprungliga mittskeppet. På flera ställen har man tagit bort puts från sidoväggarna så att det ursprungliga murverket från 1060-talet är synligt. Intill predikstolen står en dopfunt från 1100-talet med romanska reliefer. Under tornet finns en krypta i romansk stil som påminner om kryptan i Lunds domkyrka. Där finns en liten brunn som är byggd över den gamla källan.

Det är lätt att drabbas en känsla av andakt när man går in i den gamla kyrkan. Även om mycket har förändrats med tiden lyckas det stora kyrkorummet med sina bevarade murar, dopfunten och den romanska kryptan förmedla en känsla av obruten tradition och bevarad stämning som är nästan 1000 år gammal.

Den södra fasaden av kyrkan med ingången genom  vapenhuset

Kyrkan från sydost med det raka koret som avslutar det avkortade långhuset.

Det första intrycket när man kommit in i kyrksalen genom vapenhuset. Den stora ljuskronan är en kopia av ett medeltida original som i sin tur var en kopia av en ljuskrona i katedralen i Hildesheim. Den lär symbolisera det Himmelska Jerusalem. Dopfunten står nedanför predikstolen.

Kyrkorummet sett från motsatt sida med det framtagna ursprungliga murverket. Den lilla kolonnen i nischen är en annan detalj som är lånad från Hildesheim. Den tros vara en symbol för Salomos tempel i Jerusalem, som kyrkan i Dalby var tänkt att efterlikna.

Dopfunten från 1100-talet. Man ser här Jesu dop med Johannes döparen och den Helige andes duva till vänster om Jesus och en ängel till höger. Bilden bör förstoras så att man ser detaljerna, inte minst ansiktsuttrycken hos huvudpersonerna.

Den västra delen av kyrkorummet med orgelläktaren som befinner sig under tornet. Under läktaren finns två nergångar till kryptan.

Den romanska kryptan. Den upplysta brunnen med den gamla källan skymtar bakom en kolonn i hörnet till vänster.

En sammansatt kolonn på djurgestalter i kryptan.

Dalby stenbrott

Strax öster om Dalby (och drygt 10 km sydost om Lund) ligger en konstgjord liten sjö som utgörs av det vattenfyllda Dalby stenbrott. Här bröt man gnejs från 1893 fram till 1958 för att få material till makadam som användes till järnvägsbyggen. Efter avslutad stenbrytning vattenfylldes brottet och man fick en 10 m djup sjö med klart vatten och höga klippbranter på upp till 16 m. Sjön är populär för dykning för att inte tala om tjusningen för traktens ungdom att hoppa från klipporna. Bortsett från ett dubbelmord för 10 år sedan är den gamla stenbrottet ett stillsamt utflyktsmål med grillplatser. Sjön är inte någon kommunal badplats så man badar på egen risk.
Att gå runt sjön tar en knapp timma (längre med kamera). Norr om sjön växer bokskog, som ofta uppvisar intressanta former. Här finns ett nätverk av vandringsleder, bland annat till Trollskogen med sina vresbokar.

Utsikt över sjön när man kommer från parkeringsplatsen.

Träd som heroiskt växer på klippbranter var ett populärt motiv bland romantikens landskapsmålare. Men de finns i verkligheten också...