Sommarsolstånd över Ales stenar - med och utan AI
Två höjdpunkter vid Ales stenar är att uppleva soluppgången vid vintersolståndet och solnedgången vid sommarsolståndet. Solen går upp i skeppssättningens längsriktning år sydost i december och åt nordväst i juni. På grund av detta har tanken uppstått att Ales stenar i själva verket utgör en solkalender, ett slags småsyskon till Stonehenge.
När jag var där i december förra året var vi bara tre fotografer som i lugn och ro kunde ta ”rena” bilder utan distraktioner medan vintermörkret gav vika för solljuset. Upplevelsen vid årets sommarsolstånd den 21 juni var sämre på flera sätt. Den ljusa sommarkvällen gjorde att solnedgången inte blev så märkbar, och dessutom försvann solen bakom en molnbank 10 minuter innan den skulle gå ner. Framför allt var där nu gott om besökare runt och på stenarna vilket gjorde det svårt att få ”rena” bilder av den symbolladdade solnedgången över skeppssättningen.
Jag tog i alla fall en bild strax innan solen gick i moln. Den innehåller förstås ett antal personer som distraherar, och jag tänkte inte publicera den. Men eftersom Lightroom Classic precis har fått en ny funktion, People Removal, att med generativ AI ta bort flera distraherande människor i en bild, ville jag testa hur mycket jag kunde städa upp bilden.
Här är originalbilden efter sedvanlig bildbehandling men utan att någonting har tagits bort. Gruppen av sex personer till vänster gick utmärkt att ta bort i ett svep med den nya funktionen i Lightroom. Mannen till höger i bilden gick också att ta bort men People Removal klarade inte av att återskapa stenarna bakom honom. Istället fick jag ta bort honom enskilt med AI och samma sak gäller för en person långt in i bilden vid den bortre stävstenen. I båda fallen blev bakgrunden med stenarna hyggligt, men inte helt, verklighetstrogen. Däremot lyckades jag inte ta bort två personer till vänster om den bortre stävstenen (varav en med en röd jacka) utan att bakgrunden blev suddig, så jag fick nöja mig med att minska mättnaden i den röda färgen.
Här är den uppstädade versionen med likartad bildbehandling som den förra. Den uttrycker mitt ideal att gestalta solnedgången över Ales stenar utan människor som distraherar. Samtidigt är det en påtagligt tillrättalagd bild av verkligheten. Att jag tar med den här och överhuvudtaget skriver det här inlägget är för att illustrera dilemmat som uppstår när det nu är lätt att skapa alternativa verkligheter med hjälp av AI. Vilken verklighet skall vi välja - den dokumentära som visar hur där såg ut eller den tillrättalagda som visar hur det "borde" ha sett ut? Kanske är det folktomma idealet inte längre realistiskt, eller relevant, i dagens turistifierade samhälle?



Hälsningar Lena
Roligt att du gillar puffbilden som är mitt försök att gestalta sommarsolståndets solnedgång över Ales stenar. Det är ju en unik händelse som återkommer en gång per år sedan drygt 1500 år, och då vill jag inte se människor som klättrar på stenarna. Om man bara vill fotografera monumentet en sommardag, får man nog acceptera att där är gott om folk, fast antagligen inte i närheten av hur det ser ut vid Taj Mahal!
Adobes instruktionsvideo från ett välbesökt indiskt (?) tempel är talande för både effektiviteten och behovet av den nya generativa AI (https://helpx.adobe.com/lightroom-classic/help/distraction-removal-people.html). Men den fungerade inte lika bra på den oregelbundna bakgrunden hos Ales stenar.
Hälsningar Sven
HaD/Gunte..
Hälsningar Sven
Sedan får man nog konstatera att tiden är förbi då man ostört kunde fotografera berömda platser (Lena nämnde Taj Mahal), och då återstår att låta bli eller använda AI (se länken i mitt svar till Lena).
Hälsningar Sven
Anger man vad man gjort så är ju allt OK. Men att återställa ”naturen” till hur det är egentligen ska se ut tycker jag är OK. Att däremot byta tex himmel till en vackrare känns inte lika OK
Nej, det är svårt att vara uppdaterad på alla nyheter i Adobes Photography Plan, och själv ligger jag efter när det gäller Photoshop, som jag inte använder så mycket.
Gränsen för vad man kan tillåta sig att ändra är oskarp och beror väl både på syftet med en bild och vem man är som fotograf. Men jag tror också att öppenhet med eventuella åtgärder är en bra lösning generellt. Roligt att du gillar slutresultatet i min andra bild.
Hälsningar Sven
Ha det gott/Stig
Jag tycker att dina bilder blev bra med en stark närvarokänsla. Har detaljgranskat din bild med och utan de tre kvinnorna och tycker att ditt arbete i Photoshop är utmärkt, utan någon synlig påverkan på stenarna bakom dem (det gick före AI också för den som kunde!).
Vilken bild som man tycker är bäst är en smaksak. I din bild med kvinnorna kan jag hålla med Gunte att det blir lite mer liv med människor, men det beror också på syftet med bilden.
Hälsningar Sven
Jag använder själv AI-funktionerna i mycket begränsad omfattning och då främst för mindre föremål som t.ex. skräp. Fast jag har tagit bort t.ex. master och vindkraftverk också.
Hur som helst en skön bild!
Hälsningar, Bjarne
Roligt att du uppskattar den "rena" bilden, som blev som jag ville ha den (även om solen gick i moln lite för tidigt).
Jag tycker att din kommentar sammanfattar konsensus bland övriga svar på ett bra sätt, att användning av AI beror på motivet och syftet med en bild och på fotografen, och att det är viktigt att redovisa vad man har gjort. Då får betraktaren förutsättningar att göra sin egen bedömning.
Hälsningar Sven
Vi är överens om att platsen är alldeles fantastisk men vi har olika uppfattning om närvaron av människor, särskilt när man skall fotografera. Jag insåg förstås att jag inte skulle vara ensam och hade räknat att få efterarbeta med hjälp av AI för att kunna renodla solnedgångsscenen. Men visst, i andra sammanhang kan människor skänka liv åt en plats, som i Stigs bild.
Hälsningar Sven