Den 26 oktober 1192

Denna dag kom Nordens mäktigaste man, ärkebiskop Absalon av Lund, tillsammans med två andra biskopar till den lilla orten Gumlösa i norra Skåne för att inviga den nybyggda kyrkan. Den var helt uppförd av tegel, som då var ett nytt byggnadsmaterial för norra Europa, och den står kvar idag som den äldsta daterade och bevarade tegelbyggnaden i Sverige. Till storleken är det en ganska liten landsortskyrka, men den bör ha haft avsevärd religiös betydelse med tanke på de höga dignitärernas närvaro och att det deponerades ett osedvanligt stort antal reliker i altaret. Dessutom hade den en strategisk position som utpost mot det svenska riket i norr. Tack vare ett tidigt dokument känner vi till tidpunkten för invigningen, vilka som deltog och de 96 relikernas härstamning.

Gumlösa kyrka är ovanligt välbevarad i sitt ursprungliga skick. Dess norra långsida anses i princip se likadan ut som för drygt 800 år sedan, medan det har tillkommit en utbyggnad på den södra sidan. De metertjocka tegelväggarna har motstått två bränder, 1612 då den nyblivne svenske kungen Gustav II Adolf härjade i trakterna och 1904 då en allvarlig brandolycka inträffade, som förstörde allt utom murverket och takvalven.

Absalon tillhörde den nybildade cistercienserorden och kyrkan är utformad utifrån dess stränga ideal i romansk stil utan någon utsmyckning. Innerväggarna är byggda i samma tegelmaterial som de yttre. I de vitmålade takvalven finns stora franska liljor, som målades till kyrkans 700-årsjubileum (liljan var symbol för både jungfru Maria och för cistercienserorden). 

Bilderna bör ses förstorade mot mörk bakgrund.

Klassisk vy från nordost med den välbevarade norra långväggen. Den stora gravstenen som har murats in i korväggen mot öster härstammar från 1500-talet. De små kvadratiska hålen överallt i väggarna är rester efter byggnadsställningar från tiden för kyrkans uppförande.

Kyrkan från nordväst. Tornet byggdes samtidigt som kyrkan, vilket var ovanligt under 1100-talet. Smala skottgluggar talar för att det kunde användas för försvarsändamål.

Det smala långskeppet mot triumfbågen och koret. I triumfbågen brukade man hänga krucifix, som kallades triumfkrucifix.

Korets inredning tillkom efter branden 1904 och är utformad i Jugendstil.

Triumfbågen är omsorgsfullt murad. Bakom dopfunt och predikstol finns nischer för sidoaltare, som var vanliga under tidig medeltid. Det norra sidoaltaret (bakom predikstolen) brukade ägnas år jungfru Maria, och den norra sidan av långskeppet var enligt traditionen kvinnornas sida.

Takvalv med franska liljor i långskeppet. Utöver torn fick kyrkan valv från början, vilket var mycket ovanligt i slutet av 1100-talet.

Dopfunten i sandsten är kyrkans klenod. Den har överlevt två bränder och att under 100 år från mitten av 1700-talet ha använts som blomkruka i trädgården till den närliggande herrgården. Scenen till vänster föreställer hur Jesusbarnet bärs fram i templet och till höger ses två av de tre vise männen. 

Vibybo 2025-08-08 20:56

Intressant. Här har jag kört en och annan gång omkring i närheten utan att ha en aning om detta. Dopfunten är ju fantastisk.

Besvara

Svar från sveka 2025-08-10 21:03

Tack Stefan för din kommentar! Medeltidskyrkor är ofta både vackra och intressanta, även om de flesta har förändrats mer eller mindre med tiden. Ganska ofta finns det dopfuntar från samma tid som kyrkorna och flera av dem är mästerverk, som här i Gumlösa.
Hälsningar Sven

Svara

mojje 2025-08-08 22:29

Det här blir kvällens sista inlägg som jag tittar på, men vilket inlägg. Så intressant, spännande och lärorikt. Tänk tegel är riktigt bra grejer, det håller länge ibland har jag sett att människor sätter träpanel på sina tegelhus. Förstår inte varför riktigt, man har ett nästan helt underhållsfritt tegelhus sen sätter man panel som ska målas och underhållas. Har man inte jobb så skaffar man sig typ. Riktigt bra inlägg detta både i bild och skrift som sagt lärorikt.

Besvara

Svar från sveka 2025-08-10 21:11

Tack Morgan, för din positiva kommentar! Tegel har ju funnits länge, t.ex. i romarriket, men kom ganska sent till Norden. Jag tyckte att det var intressant att studera vår äldsta tegelbyggnad (som från början var dansk).
Hälsningar Sven

Svara

Erik Madsen 2025-08-09 11:41

Hej Sven.
Vackra bilder på den vackra tegelkyrkan.
Här i Roskilde har vi många tegelbyggnader – inklusive vår domkyrka från omkring 1200.
Absalon var involverad i många andra saker innan han blev ärkebiskop i Lund. Han var bland annat biskop i Roskilde innan han kom till Lund.
Men Absalon har en lång historia och man kan stöta på hans namn i många olika sammanhang i DK och här i Roskilde.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Ditt namn passar bra i den tiden :-)

Besvara

Svar från sveka 2025-08-10 21:19

Tack Erik, för din vänliga kommentar! Teglet kom ju först till Danmark, liksom de flesta nyheter under medeltiden. Jag har läst på om Absalon, som måste ha varit en fascinerade person. Bland mycket annat var han ju krigsherre mot venderna söder om Östersjön och mot upproriska skånska bönder. Men varför han kom till lilla Gumlösa, tillsammans med två andra biskopar, den där dagen i oktober är inte lätt att förstå. Spännande är det i alla fall!
Jo, jag har insett att mitt namn passar bäst bakåt i tiden, det är ingen som döps till det längre...
Hälsningar Sven

Svara

Wolfgang 2025-08-09 15:18

En kyrkan som inte har fastnat på "min radar" med en historia som "det skriker om"! Mycket intressant blir den även genom Din beskrivning! Typisk för tiden kring 1904 att inredningen efter branden gjordes i jugendstil. Trevligt! I förstorat läge blir bilderna tydligare och mycket bra! Mvh Wolfgang

Besvara

Svar från sveka 2025-08-10 21:30

Tack Wolfgang,
Ja, den här kyrkan är verkligen historiskt intressant och ärkebiskop Absalons deltagande i invigningen innebär att det redan då bör ha varit något speciellt med den. Den nya jugendinredningen är mjukare i stil än den romanska kyrkobyggnaden, men jag tyckte att den passade in bra ändå. Roligt att du uppskattar text och bilder!
Hälsningar Sven

Svara

bildsten 2025-08-10 22:01

Välskriven text om, och utmärkta bilder av kyrkan, särskilt interörbilderna.

Besvara

Svar från sveka 2025-08-12 21:47

Tack, Sten för ditt positiva omdöme. Roligt att du gillar text och bilder.
Hälsningar Sven

Svara

Bjarne 2025-08-12 21:30

Tack för utmärkta bilder och en mycket bra beskrivning av historien om Gumlösa kyrka. Jag har varit där och fotograferat också. Inte jättelångt från där jag bor.

En bild som rent fotografiskt är något extra är den näst sista på takvalven. Symmetrin är slående, samtidigt som de motstående valven inte är lika, vilket skapar en bra spänning som motvikt till symmetrin. Därnäst uppskattar jag bilden från koret, även den ur fotografisk synvinkel. Blicken dras in i den bra på något sätt. Fast alla bilderna bidrar bra till totalberättelsen.

Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från sveka 2025-08-12 22:18

Kul att du gillar bilden på takvalvet, det var ett experiment med kameran liggande på golvet med vidvinkel upp mot taket. Jag inriktade mig på att passa in ljuskronan i takmålningen med liljor, och det var först när jag såg bilden som jag lade märke till asymmetrin i symmetrin, som du påpekar. Eftersom du har besökt kyrkan och vet hur den ser ut, är det extra roligt att läsa din analyserande kommentar. Stort tack!
Hälsningar Sven

Svara