Att vara den där envisa jäveln
Ja inte är det lätt när det är svårt...
Att vara envis och tycka sig vara oföränderlig på ett sätt.
När jag kom in på utbildningen "visuell kommunikation" var lyckan total. Jag kunde knappt bärga mig inför startdatumet. Väntade, väntade och väntade...
Dags att börja. Ivern var stor. Jag lyssnade på videokurser, antecknade och tog in. Så kom den första uppgiften... att fotografera någon... Någonstans där började jag tveka. Tiden tog plötsligt slut och inspirationen och ivern försvann.
Tankar och frågor som "varför ska jag lära mig detta", "ska jag ändra på min stil", "varför ska jag tänka som de vill", "vad har jag för nytta av detta".
Ifrågasatte allt och alla. Envis som få med att få tycka som jag själv vill, göra som jag själv vill, ta bilder när JAG SJÄLV VILL, ta DE bilder jag själv vill...
Nu går månaderna och jag kan inte förmå mig att lyfta kameran. Och vädret utanför gör ju saken definitivt inte lättare.
Jag vet ju för fan knappt vad jag vill längre med foto. Jag önskar så att jag kunnat sälja lite och få igen de surt förvärvade stålar jag lagt ut på utställningen i somras men nix. Inte en bild sålde jag. Så fler utställningar blir det inte. Pengarna finns inte.
Man vill men ändå inte... Jag vill något, men vad... Surt att vara den där envisa jäveln =)
/Lena

Inspirationskram till Dig!
Jag vet inte vad... Det är som svårt att sätta fingret på känslan som finns.
Men visst, bättre blir det väl alltid förr eller senare.
Kram till dig
Den har inte sett dagsljus på väldans länge =)
Jag är nog beroende av väder och vind så att säga. Sen undrar jag om jag är på vägg åt rätt håll. Strävar som en kärring i motvind...åt ett helt annat håll än andra. Svårt att förklara.
Men lusten kommer väl när den kommer, kanske till våren eller innan.
Tack Tony.
/Lena
Du verkar med andra ord vara en normal jävel. :)
Hälsningar Bim
Tack för din kommentar, mina inlägg brukar för det mesta vara positiva ;)
/Lena
Vad vill jag säga med det här då? Jo, testa och se! :)
Inspirationskramar från mig också!
När någon säger åt mig "gör så här"... ja, då tar det bara tvärstopp =) Man är ju som i trotsåldern än ;)
Tack Anna för dina inspirationskramar.
Kram Lena
Din berättelse får mej att tänka att du känner dej styrd på ett oönskat sätt.
Varför du ska lära dej detta är väl för ingen annans skull än din egen. Att tänka som de vill och ändra sin stil känner inte jag igen. Däremot att öka förståelsen för vad jag ser i andras och egna bilder, och tolka det.
Nyttan, ja i varje kurs kan man plocka några guldkorn som ger en något, mycket kan vara repetition och vissa saker säjer en inget alls.
Får känslan av att du behöver fota som du vill och på dina villkor, eller din text säjer i alla fall det. Och det är väl jättebra att få klart för sej!!
Utställningar kan ta loven av mycket, särskilt om man inte säljer - men ge inte tappt! Du är ju en duktig fotograf!!
Men du skriver klokt och jag förstår precis vad du menar. Och självklart är det för min egen skull jag ska lära mig detta. Men ändock, tar det emot.
Och du sätter verkligen fingret på rätt ställe när du säger att jag måste fota som jag vill och på mina villkor. Exakt så är det.
Tack för kloka ord, jag tar dem till mig, verkligen.
/Lena
Nä, skämt åsido så känner vi nog alla så där. Man har peroider där man tappar inspirationen och kameran får bli hyllvärmare.
All utbildning är styrd. Så är det bara. Men det innebär ju inte att du ska förlora "din stil". Se på det i stället att du kanske kan hittar nåt som utvecklar din stil i stället. Så fortsätt vara den envisa jäveln. :-)
ha det bra
/Harald
Saken blir ju inte heller lättare av att man har svårt att sätta ord på det man känner...
Men jag vet en sak och det är att jag älskar att fotografera =)
Kram lena
Just nu känner jag mig långt ifrån duktig. Jag tar bilder med mobilen men thats it.
Stor kram Lena
Det vill säga; du är på rätt väg! Att ifrågasätta och att inte gå i flock är ett friskhetstecken! Tappa inte modet! Livet är inte dans på rosor hela tiden, inte ens den fotografiska vandringen!
PS. Du var ganska lågmäld med dina säljavsikter vid sommarens utställning. Och: det ÄR svårt att sälja bilder vid utställningar och du är inte ensam om att uppleva det. DS.
Och visst känner jag ett visst mått av misslyckande när man inte säljer något. Men det är långt ifrån min huvudsakliga tanke med fotograferandet. Det är mer något som finns inom en som man måste pysa ut med lite då och då =)
Ja det är inte lätt inte...
Ha det så gott
Kram Lena
Hoppas verkligen att du får lusten att fotografera tillbaka för det är många som vill fortsätta se dina bilder! Säger dock som Torbjörn: lita på din magkänsla. Se tiden an. Är säker på att lusten kommer tillbaka i någon form!
Tur var ju det, annars hade nog utställningen inte blivit av.
Hoppas jag kan få höra om din syster vid något tillfälle =)
Kram
/Torbjörn
Att sätta sig där om kvällarna när man har en liten stund över innan ögonlocken faller ihop är svårt att göra, just att tänka "nu ska här pluggas".
Vi får se hur det blir.
Kram Lena
ewa
Hmmm, jag är så fundersam just nu så jag knappt kan formulera svar...
Hoppas vi ses snart.
Kram Lena
Vad tror du om att börja titta på dina äldre bilder som du gillar, och vi med:) och stanna i det ett tag? Däri tror jag du kan hitta din lust och inspiration igen.
Bilderna från i somras får du se som en investering för framtiden. Hade själv utställning förra sommaren, sålde inte en bild då, fast sen har jag fått förfrågningar så att ställa ut är ju oxo lite som att marknadsföra sig.
Se nån bra film eller annat och släpp alla tankar på foto.....ett tag:)
Önskar dig all lycka till och dina bilder har ett eget språk.
Och just att vi är så många på kursen känns ju inte så bra. Man (jag) hade önskat mindre klasser där var och en kanske får utveckla sin stil mer. Men det kanske inte skulle heta "visuell kommunikation" =) Kanske har jag hamnat fel. Jag tänker mer konstnärligt på bilder än i linjer osv
Tack Agneta för dina fina ord.
Kram Lena
Tittar jag på dom fotografer som jag gillar så marknadsför dom sig ganska hårt, syns på twitter, man har klipp av diverse saker på youtube, etc etc.
Ett sätt att få färnyad energi är kanske att vara med i fotografi tävling , eller finnas på fler sidor som ex 500px eller rent av deviantart eller liknande.
Låter som en reklampelare när det gäller 500px, men iaf trots mängden bilder som läggs upp där så har du ett fotografi som folk gillar så får man garanterat kommentarer från amatörer till riktiga proffs, vilket är skitkul.
Fortsätt tryck av säger jag :)
Inte nog bra, det är väl sånt som får mig att passa på liknande evenemang osv.
Men jag förstår precis vad du menar med stenhård marknadsföring. De jobbar hårt för det och det gör inte jag. Jag har en hemsida men utöver det vet jag inte hur jag ska marknadsföra mig.
Och sen min rädsla för att utsätta mig i situationer där jag måste tala... ja, det är inte lätt inte.
Men jag ska fortsätta att trycka av, jag lovar =) Det finns ju inget roligare. Och speciellt när jag får bestämma helt själv =)
Ha det så gott
/Lena