De sista naturbilderna - eller det nya livet
Det börjar idag. Igår slutade det gamla. Det som går ut på att varje dag stiga upp samma tid, klä sig, äta och sen gå till jobbet. Nu är det över. Nu är det slut.
Fast slutjobbat är det sannerligen inte. Tvärtom, men nu är arbetsgivaren jag själv. Och jag kan vara attans sträng. Här ska skrivas och här ska fotograferas. Och skannas; några tusen negativ väntar i pärmar på ljuset.
Fast i väntan ligger också en beredning. En tillvänjning som går ut på att vara medveten om att nu är nästa fas av livet inledd. I den ingår att plocka fram kameran och damma av den. Börja använda den igen och tycka att det betyder något.
De här bilderna tog jag för en månad sen på Gotland. Det var stormigt och svinkallt, men eftersom kameror nuförtiden har autoskärpa så fixade det sig ändå, trots att tårarna sprutade ur ögonen.
Om bilderna betyder nåt? Nja, de skulle ju kunna ingå i en gammal annons för Fonus. Men den vägen ska vi inte vandra. Inte än. Så detta var dom sista naturbilderna på den här bloggen på ett bra tag.
Ses!




Man ska aldrig säga aldrig. Chefer kan vara nyckfullt folk.
Det är väl mest det att jag aldrig varit så intresserad av att plåta naturbilder. Hellre då bara vara i naturen. Och det får jag ju mer tid till nu.
Tack. Fast lite Fonus är det väl över den ..?
Kanske? Men det gör inget, den går nog att använda till mycket.
Och vad det är ... har jag ingen aning om. Tack.
Sten
Ja, ljuset skvallrar nästan om något himmelskt.
Nu kommer det inte att finnas någon reglerad arbetstid eller matraster eller semestertider eller arbetsmiljö, nu är allt upp till dig! :) Så lycka till, och välkommen!
/Bengan
Man får tacka. Och nu blir det ju tid till att börja skolan också. På Ellens någon onsdag nära mig.