En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Bakom glas

Visst är det skönt med ett filter mot tillvaron. Ett skydd mellan sig själv och verkligheten. Antingen man befinner sig bakom eller framför glaset så slipper man direkt kontakt. Och med all trängsel är det  befriande att få ta skydd bakom ett tjockt glas ibland. Gärna pansarglas. Eller plexi.

Kameran är ett sånt glas. Med den mellan självet och realiteten runt omkring kan man vaccinera sig mot det obehagliga. Jag har plåtat sånt som bär emot; död, våld, olyckor, gemenhet. Och klarat av det för att jag haft kameran som en sköld. Och tröst.

Men det är farligt att alltid ha den där mentala kondomen på sig. Så ibland måste man chansa. Låta det råa obearbetade livet få välla över en och dra en med utför fallet och nästan dränka en. Släppa in dom obehagligaste, mest obearbetade känslorna.

Fast livet bakom glaset kan förstås också vara behagligt. Dekorativt. Och de är en del av staden och gatorna.

Paris, Frankrike

Stockholm, Sverige

Stockholm, Sverige

Stockholm, Sverige

Stockholm, Sverige

Stockholm, Sverige

Stockholm, Sverige

Inlagt 2012-01-11 21:49 | Läst 2666 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Fantastiska bilder. Otroligt inspirerande.

Tommy
Svar från goranton 2012-01-12 12:59
Tack! Roligt att höra.
/G
Jäkligt snygga bilder! Bilden med björnen är helgrym. Skitbra komposition.

Analogt?
Svar från goranton 2012-01-12 12:58
Näe tyvärr blir det alltmer sällan analogt numera. Fast jag funderar på det i samband med en resa till Dominikanska Republiken i februari. Dom gamla Contaxsmällorna (G2:or) skulle behöva luftas lite.
/G

PS. Förresten ljög jag lite. Den första bilden från Paris är faktiskt analog. Tri-X etc.